Background; Alcohol use disorder is a global problem that cause harm to the individual’s health and can also lead to death. Patients with alcohol use disorder often comes in contact with the somatic care due to physical harm and sickness. Therefore, nurses often meet these patients and their attitudes and skills affect the further care. Aim; The aim of this study is to investigate nurses’ experiences of caring for patients with alcohol use disorder in the somatic care. Method; A literature-based review based on analysis of qualitative and quantitative studies according to Friberg’s three step model. Four were qualitative, four quantitative and one mixed method. Result; The result of this literature review was shaped by three categories, lack of motivation, lack of treatment and attitudes and lack of knowledge. Throughout all the categories lack of knowledge was a repetitive problem that led to stigmatization of the patients with alcohol use disorder. Conclusion; In conclusion the nurse needs more knowledge to provide equal care and not risk the patient a deteriorated course of care. / Populärvetenskaplig sammanfattning Skadligt bruk av alkohol är ett folkhälsoproblem världen över och varje år omkommer omkring tre miljoner människor till följd av alkoholen. Förutom dödsfall orsakar alkohol skador och olyckor samt leder till relaterade sjukdomar. Detta orsakar stort lidande för patienten och dess närstående men också kostnader för samhället i stort. Ett skadligt bruk av alkohol kallas för alkoholbrukssyndrom och personer med alkoholbrukssyndrom som har en annan samtida diagnos riskerar att få ett sämre förlopp i sjukvården då samsjukligheten gör att de hamnar mellan olika specialistområden och instanser. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med alkoholbrukssyndrom inom den somatiska vården. I denna litteraturöversikt beskrivs alkoholbrukssyndrom som en diagnos som innefattar ett problematiskt bruk av alkohol som orsakar klinisk utmärkande funktionsnedsättning eller lidande. Personer med alkoholbrukssyndrom anses vara en komplex patientgrupp vilket gör att sjuksköterskan behöver ha bred kunskap och helhetsperspektivet är av stor vikt. Att arbeta personcentrerat ingår i sjuksköterskans roll och ansvarsområde och bör tillämpas för att fånga helhetsperspektivet. Hälso- och sjukvården bör enligt lag bedrivas på ett sådant sätt att den värnar om alla människors lika värde. Trotts detta upplever patienter med alkoholbrukssyndrom att de blir stigmatiserade i vården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats. Totalt inkluderades nio artiklar. De analyserades enligt Fribergs trestegsmodell där tre huvudkategorier identifierades med två underkategorier till respektive huvudkategori i resultatet. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskap om alkoholbrukssyndrom. I kombination med detta saknar de även stöd från organisationen, kollegor och specialister inom beroendevården vilket bidrar till ytterligare svårigheter vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskorna saknar motivation att vårda personer med alkoholbrukssyndrom då de upplever frustration över att patienterna ofta återkommer till vården med samma problem. Det beskrivs även en misstro riktat till patientens egen förmåga, likaså misstro till sjuksköterskans egen förmåga att vårda, men också misstro till organisationen och vårdens möjligheter till att hjälpa patienten. Fortsatt beskrives att patienter som är förgiftade av alkohol kan vara aggressiva och sjuksköterskorna beskriver en rädsla för att göra fel och göra någon upprörd. Sammanfattningsvis är sjuksköterskorna i behov av ökade kunskaper om alkoholbrukssyndrom för att minska stigmatiseringen av denna patientgrupp och därmed risken för ett sämre vårdförlopp.

The purpose of this study is to create a deeper understanding when it comes to how self stigma can  develop in children with parents that have harmful alcohol consumption. The questions of interest in this study are how adults describe their thoughts and self image during their childhood based on Patrick Corrigan and Frederick Millers theory about self stigma. The other question of interest is the following: which strategies are used by children to cope with self stigmatisation in relation to stigma and shame? The theoretical framework that we are using is the sociologist Erving Goffman's theory about stigma as well as the sociologist Charles Cooley's definition of shame. The questions in this study will be answered from  analysing six autobiographies of adults retelling their childhood with parents that have had a harmful use of alcohol. The analyse will be from a hermeneutics point of view and will also be categorised into four themes in order to analyse the content. The results unveil that all the adult children have had avoidance based coping strategies, the difference is in how they chose to avoid feelings of family shame and stigma.