<p>The purpose of this paper is to interpret two stories of creation and compare them to each other with focus on the gender perspective. The interpretation is generally limited to the creation of mankind and how women are represented in each particular story.  The stories I’m interpreting is the story of creation from the <em>Holy Bible</em>, the so called <em>genesis</em>, and from <em>The Nag Hammadi Library’s</em> story of creation called <em>On the origin of the world. </em>I want to show the difference between these two stories when it comes to the women’s position and in what level she is described. I will go through different parts of these two stories and compare the gender language, and try to find a pattern on how femaleness is expressed in The <em>Holy Bible</em> and in <em>On the origin of the world</em>.</p>

No description available.

The purpose of this paper is to interpret two stories of creation and compare them to each other with focus on the gender perspective. The interpretation is generally limited to the creation of mankind and how women are represented in each particular story.  The stories I’m interpreting is the story of creation from the Holy Bible, the so called genesis, and from The Nag Hammadi Library’s story of creation called On the origin of the world. I want to show the difference between these two stories when it comes to the women’s position and in what level she is described. I will go through different parts of these two stories and compare the gender language, and try to find a pattern on how femaleness is expressed in The Holy Bible and in On the origin of the world.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam. I den gnostiska är hon mer en symbolisk och ibland allegorisk bild av kvinnan och en andlig makt. Kyrkofäderna förmedlar en arbetsam och flitig kvinna, ett arbetsideal som ska bära och föda Adams barn. Inom den hebreiska och katolska traditionen är Eva skulden till all världens synd.

No description available.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006.

I detta examensarbete undersöker jag hur de två första skapelseberättelserna i Bibeln samt skapelseberättelserna i den babyloniska och kanaáneiska mytologin skildras i läromedel på 1960-, 1990- och 2000-talet. Syftet med studien var att undersöka hur skapelseskildringarna i första Mosebok skildras i läromedlen samt om de jämförs med tidigare skapelseberättelser i Främre Orienten. Studien syftade även till att se huruvida det skett förändringar i skildringen under årtiondena. I min bakgrund kommer jag först att presentera en överblick över den samhälleliga och religiösa kontexten som de människor i den dåtida främre orienten verkade i. Då detta är tillkomstområde för skapelseberättelserna i Enuma Elish, den kanaáneiska mytologin och Genesis syftar min presentation till att lättare kunna förstå hur de kan ha påverkat varandra. Metoden jag valde att använda är en komparativ kvalitativ analys av tre läromedel från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet. Resultatet har därefter presenterats i enlighet med den systematiserande undersökningsmetod jag har använt mig av. Syftet med den systematiserande undersökningen var att få en tydlig översikt över möjliga förändringar men även för att på ett enkelt sätt kunna behandla resultatet. Studiens resultat visade att läromedel på 1960-talet hade tydligare skildring och mer historiskt innehåll, medan på 1990-talet skildras den bibliska skapelsen mer som en saga med få texter om den historiska bakgrunden. Fokus i läromedel på 2000-talet låg på att skildra syftet med skapelseberättelserna mer än dess innehåll. / In this essay, I examine how the first two creation stories in the Bible and creation stories of the Babylonian and Canaanean mythology are portrayed in the teaching materials in the 1960s, 1990s and 2000s. The purpose of the study was to investigate if the creation stories in Genesis are mentioned in the school textbooks and if they are compared with earlier creation stories in the Near East. The study also aimed to see whether there have been changes in the portrayal over the decades. In my background, I will first present an overview of the social and religious context in which the people of the contemporary Near East lived in. As this is the geographical area of origin for the creation stories in the Enuma Elish, the Canaanean mythology and Genesis, the purpose of my background presentation is to make it easier to understand how they may have influenced each other. The method I chose is a comparative qualitative analysis of three teaching materials from the 1960s, three from the 1990s and three from the 2000s. The result is then presented in accordance with the systematizing research method I have used. The purpose of systematizing the survey was to get a clear overview of possible changes, but also as an easy way to process the results. The study results showed that the study materials in the 1960s had clearer depiction and more historical content, while in the 1990s the biblical creation are more described like a fairy tale, with few texts about the historical content. The focus of the study materials in the 2000s was on portraying the purpose of the creation stories over the content.