Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär. De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen. Dessa bestämmelser kan medföra att även andra juridiska personer har rätt till skattebefrielse när man verkar för ett allmännyttigt ändamål. Bestämmelserna är tillämpliga för en heterogen grupp av olika juridiska personer såsom olika sjukvårdsinrättningar, allmänna undervisningsverk m.fl. och även olika namngivna subjekt ingår. Uppräkningen benämns den s.k. katalogen. Ett av de områden som kan anses som allmännyttigt är när man bedriver något slag av utbildning och vanligtvis sker detta inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet. När utbildningen bedrivs i offentlig regi är denna från början skattebefriad. Utbildning genomförs också av andra institutioner och vanligt är att t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller någon annan juridisk person driver skola, en s.k. fristående skola. Ur ett neutralitets- och likabehandlingsperspektiv är det intressant att fråga sig på vilka grunder skattebefrielse kan medges när man bedriver undervisning eller utbildning och det är syftet med denna uppsats. Fokus läggs på vad som gäller för en fristående skola som drivs i ideell föreningsform där jag ska försöka redogöra för alla de olika villkor som gäller. Eftersom bestämmelserna ofta är otydliga och svårtolkade kräver detta en genomgång av förarbete, litteratur och rättspraxis. Skattebefrielsen är omgärdad av många olika villkor och för att klara ut hur beskattning kan ske måste också en rad andra frågeställningar besvaras, både av civilrättslig och av förvaltningsrättslig karaktär. Även dessa olika förutsättningar undersöks. Som nämnts finns vid sidan av de generella bestämmelserna om skattebefrielse även möjlighet för en ideell förening som bedriver skola att få befrielse som ett katalogsubjekt, ett av de subjekt som ingår i den s.k. katalogen. Innebörden av detta är att den ideella föreningen inte söker skattebefrielse i egenskap av sin rätta driftsform utan som ett allmänt undervisningsverk. Villkoren för skattebefrielse för en ideell förening och ett allmänt undervisningsverk utgår delvis utifrån lite olika grunder och även dessa undersöks och hur skillnaderna kan påverka vid beskattning. En stor och viktig fråga är också hur bestämmelserna tillämpas i praktiken, d.v.s. hur ser rättstillämpningen ut. Regelverket som styr skattebefrielsen är som sagt ganska diffust och otydligt och många av bestämmelserna måste tolkas ur rättspraxis. I uppsatsen undersöker jag ett antal rättsfall och försöker visa på hur våra domstolar tillämpar bestämmelserna, vilka fallgropar som finns och hur följsamheten mot bestämmelserna ser ut m.m.