Den 1 juli 2019 infördes en ny timplan för Idrott och hälsa i grundskolans åk 6-9, vilket innebar en ökning av undervisningstiden. I tidigare forskning har skolämnet idrott och hälsa och dess roll i relation till hälsa belysts ur olika perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolans styrkedja satt begreppet hälsa i relation till utökningen i timplanen genom att söka teman inom hälsodiskurser som går att sammanföra under två perspektiv på hälsa- det salutogena och det patogena perspektivet. För att besvara studiens frågeställning gjordes en tematisk analys av beslutsunderlag från våra skolmyndigheter samt semistrukturerade intervjuer med skolchef, rektor och lärare i idrott och hälsa. Resultaten visar att det perspektiv på hälsa som dominerar i beslutsunderlagen inte har tagit sig uttryck i hur den utökade tiden används i skolans undervisning i idrott och hälsa. I beslutsunderlagen dominerar det patogena/biomedicinska perspektivet, emedan det hos lärarna i idrott och hälsa finns en dominans av det salutogena perspektivet. Hos rektor och skolchef finns båda perspektiven.

Sedan 2010 finns det i Sverige en lag som stadgar att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800 rev. 2020 5§). I detta arbete undersöks hur begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet begripliggörs av olika aktörer inom gymnasieskolans styrkedja. I intervjustudien uttrycks en polyfon förståelse av begreppen som utgår ifrån de olika aktörernas uppfattning av sitt uppdrag, och sina möjligheter att handla inom det.  Studien visar att begreppen inte tolkas entydigt inom styrkedjan. Den visar också att lagtextens begrepp ”utbildning” ofta tolkas som läroplanens ”undervisning” vilket innebär att ansvaret för att följa lagtexten läggs på lärarna. Dessutom framstår det som om Skolverkets definition av begreppet beprövad erfarenhet kräver såväl tid som en organisation som i nuläget inte tycks finnas på de skolor som beskrivs av de intervjuade lärarna i studien. Lärarna uttrycker dock ett stort behov av kontinuerliga träffar med kollegor i arbetsvardagen då de kan diskutera små och stora didaktiska frågor för att bygga den beprövade erfarenheten utifrån sin egen kontext.