Dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar är i allt större utsträckning av socialmedicinsk karaktär och kräver därför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Skolhälsovården har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att främja hälsa, och dess roll inom skolan har därigenom förstärkts. Skolans psykosociala miljö och sätt att bemöta elever och föräldrar är viktiga instrument i hälsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att främja hälsa inom skolhälsovården. Denna kunskap kan skolsköterskan använda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhälsovården. Studien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar, varav två publicerade litteraturöversikter.Resultatet visade att skolsköterskans funktion för att främja hälsa hos skolelever inom skolhälsovården bestod i att fungera som hälsoexpert, fungera som elevernas förtrogne, identifiering av elevernas hälsobehov, fungera som ett vakande öga för elevernas hälsa och föräldrarstödjan. Nyckelord: Skolhälsovården, hälsa, prevention, skolsköterska, intervention, hälsoutbildning, skolbarn. / Today´s health problems amongst children and young adults are often related to socialmedical factors and must be approached by preventive, environmental and behavioristic strategies. The key role of school Health Services within school is therefore obvious and has become more important. School climate and way of treating pupils and their parents are important instruments in health promotion.The aim of this study was to illustrate the function of the schoolnurse to promote health in School Health Services. This knowledge can be used by schoolnurses in their work in School Health Services. The study was based on eight qualitative scientific papers, two of them were published literature reviews. The result showed that the function of the schoolnurse to promote health to pupils in School Health Services was to acting as a health expert, acting as a confidante to the pupils, identification of the pupils health needs,acting as a watching eye for the pupils health and family support. Key words: School Health Services, health, prevention, school nurse, intervention, health education, pupil.

No description available.

Studiens syfte är att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssäkring inom skolhälsovårdens kontext och hur den egna reflektionen kan återkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och självständigt med ett fokus på det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssäkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och där skall vara ett underlag för metodutveckling. Skolhälsovården kan ses som en egen vårdorganisation då verksamheten bedrivs i nära möte med elev och skolans utformning vilket även innebär en lokal förankring och dialog med ansvarig vårdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjälp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebär en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. Två olika domäner framträdde och berörde syftet –Att bli stärkt och bekräftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en känsla av att inte vara värdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivåer där kategorierna sammanförs inom domänerna. Resultatet beskriver hur skolsköterskan kan bli stärkt och bekräftad genom att ha en stark yrkesroll, genom god kommunikation, att vilja och att orka förändra samt få respons på det utförda arbetet. Likaså visar resultatet på att skolsköterskan kan få en känsla av att inte vara värdefull eller ha eget mandat för uppdraget genom att det brister i kommunikation, oro och stress i arbetet, att känna sig besvärlig i yrkesrollen vilket inte bara inverkar på den egna personen utan även på skolhälsovården som arbetsområde med risk för att skolsköterskor slutar eller inte orkar delta i kvalitetsarbetet. I diskussionen lyfts de komplexa frågorna och erfarenheterna på vilket sätt skolsköterskor kan återföra sin kunskap och reflektion till metodutveckling och kvalitetsarbete samt till ny forskning. Likaså är det av vikt att kunskapen har en klar förankring inom vårdvetenskapen så att den kan bli återförd inom vårdutbildningen. / Program: Fristående kurs