Syftet med studien är att studera Skolinspektionens granskningar av förskolans och gymnasieskolans verksamheter. Fokus har varit på det särskilda stödet utifrån hur det genomförs, vad som upptäcks och vilka åtgärder som behöver utföras. Bakgrunden till studien är att det särskilda stödets arbete skiljer sig mycket åt, trots att det finns gemensamma lagar som ligger till grund och som ska styra verksamheterna. Den metod som används är en dokumentanalys där vi sökte förklaringar till hur det särskilda stödet ges i de frivilliga skolformerna. Vi har sökt vår information främst från Skolinspektionen och Skolverkets SIRIS rapporter. Vi har utifrån våra 90 granskningar tillsammans analyserat innehållet från förskolans och gymnasieskolans verksamheter och gjort jämförelser mellan de olika granskade kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten utgår från ett systemteoretiskt perspektiv som ger en helhetsyn där olika delar påverkar varandra. Förskolan det första steget in i utbildningssystemet och gymnasiet är det sista steget ut.Vår avsikt är att ta reda på hur Skolinspektionens granskningar ser ut inom de två frivilliga skolverksamheterna, hur det dokumenteras, vilka brister som finns samt vilka åtgärder som Skolinspektionen vanligtvis kräver. Resultaten vi fick från våra åtta strategiska granskade skolverksamheter visar att bristerna i det särskilda stödet ligger främst på organisationsnivå.

Detta examensarbete har genomfört en studie baserad på offentliga uppgifter om gymnasieskolor och på resultatet av Skolinspektionens Skolenkät 2021, med syftet att identifiera faktorer som visar på samband med gymnasieelevers möjligheter att nå kunskapsmålen och lyckas ta gymnasieexamen inom planerad tid. Skolenkäten visade sig dock inte vara helt optimalt utformad för att kunna identifiera samband mellan undervisningsrelaterade faktorer och elevresultat. De samband som studien lyckades att identifiera har utgjorts av faktorer som gymnasieskolor har mindre möjligheter att påverka. Elever med akademiska föräldrar utgjorde den främsta positivt påverkande faktorn för examensresultaten samt andelen elever med utländsk bakgrund och nyinvandrade elever de senaste 4 åren utgjorde de främsta negativt påverkande faktorerna. En förklaringsmodell togs även fram som klarar av att förklara 50 % av elevernas examensresultat. Skillnader mellan enkätsvar för matematikelever och Skolenkätsvar baserat på alla ämnen undersöktes även inom studien, där inga skillnader kunde observeras. Därav kan med viss försiktighet dras slutsatsen att de resultat som studien gett, även är giltiga inom ämnet matematik. Slutligen genomförs prediktioner av examensresultat med förklaringsmodellen, där ungefär just hälften av resultaten predikteras relativt precist. / This thesis reports from research based on public information about upper secondary schools and on the results of the Swedish School Inspectorate's School Survey 2021, with the aim of identifying factors that show a connection with students' opportunities to reach the knowledge goals and succeed in taking the high school diploma within the planned time. However, the school questionnaire was not optimally designed to be able to identify connections between teaching-related factors and student results. The connections that the study managed to identify were made up of factors that upper secondary schools have less opportunity to influence. Students with academic parents constituted the main positive influencing factor for the exam results, and the proportion of students with a foreign background and newly immigrated students in the last 4 years constituted the main negative influencing factors. An explanatory model was also developed which were able to explain 50% of the students' exam results. Differences between survey responses for mathematics students and School survey responses based on all subjects were also investigated within the study, where no differences could be observed. From this, with some caution, the conclusion can be drawn that the results the study gave are also valid within the subject of mathematics. Finally, predictions of exam results are carried out with the explanatory model, where approximately half of the results are predicted relatively precisely.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.