Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Introduction: Children in early age diagnosed with scoliosis and in need of surgery will grow up to undergo several operations in the back. Parents play a major role in the care of their children during hospitalization. Purpose: The purpose of this study was to investigate parents´ experiences of having a child diagnosed with scoliosis before the age of five undergoing repeated surgeries in the back. Method: The study had a qualitative descriptive design. Five parents with children aged 5-15 years, who have undergone several operations were interviewed about there experiences of the child’s illness and treatment. Phenomenological-hermeneutical analyze where used. Results: The parents felt a sense of shock when they were told about their child’s diagnose and treatment. Continuity of personnel and clear information about there child’s illness and treatment has been considered important. The repeated operations and hospital stays have given them experience of their children’s reactions and needs, which has created a sense of calm with the parents Conclusion: Information and continuity were important component to make the parents feel included and confident. The experiences of the recurring operations provided some form of security as they recognized the child’s reactions as the same time the parents concern about the child relating to the operations will always be. / Inledning: Barn som i tidig ålder får diagnos skolios och behöver opereras, kommer under uppväxten att genomgå flera operationer i ryggen. Föräldrarna har en stor roll vid vården av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som före fem års ålder diagnostiserats med skolios och genomgått upprepade operationer i ryggen. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Fem föräldrar med barn i ålder 5-15 år som genomgått upprepade skoliosoperationer intervjuades om sina upplevelser av barnets sjukdom och behandling. Fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod användes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av chock när de fick beskedet att deras barn hade skolios och behövde operera ryggen. Kontinuitet hos personalen och tydlig information om barnets sjukdom och behandling har upplevts viktig av föräldrarna. De upprepade operationerna och sjukhusvistelserna har gett föräldrarna erfarenheter om barnets reaktioner och behov under vårdtillfället vilket skapat en trygghet. Sina egna känslor av oro, rädsla och maktlöshet har de försökt att undanhålla barnet. Slutsats: Informationen och kontinuitet var viktiga komponenter för att föräldrarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Erfarenheten av de upprepade operationerna gav trygghet då föräldrarna kände igen barnets reaktioner samtidigt som oron över barnet i samband med operationerna aldrig försvinner.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas. Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt. Design: En retrospektiv studie. Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien. Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion. Flickor smärtskattades oftare än pojkar inom gruppen som förstod instruktion. Konklusion: Det fanns en signifikant skillnad i frekvens smärtskattning mellan Idiopatisk skolios och Neuromuskulär skolios, utöver detta gjordes fyndet att flickor smärtskattades högre än pojkar. För att alla skall få möjlighet till lika god omvårdnad krävs att det finns tillgång till olika smärtskattningsinstrument. / Background: Despite improved guidelines and treatment of children, postoperative pain is still a problem. Painassessment in children and specially children with cognitive disibilities demands knowledge in existing pain measurement tools for nurses. Then all children have the opportunity to express their pain. Aim: To find out if there is a difference in the frequency of assessment in postoperative pain in children after surgery for scoliosis. Design: A retrospective study. Methods: The study was performed in Linköping University hospital. Children admitted 2008-2009 for Idiopatic scoliosis or Neuromuscular scoliosis surgery, in age 0-18 years and available via the data journal were included in the study. Results: Children with Idiopatic scoliosis had a higher freqvence of painassessment compared with Neuromuscular scoliosis. Children who didn´t understood verbal information had less frequence of painassesment compered with those who understood verbal information. Girls were assessed for pain significant more often as compared to boys in the group who understood verbal information. Conclusion: There was differences between children who were able to express themselves and those who weren´t in painassessment, but also gender matters and to ensure all children’s right to similar care it´s of importance to access different pain measurement tools.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Skolios är en åkomma som förekommer hos två till fyra procent av alla barn och ungdomar i en ålder på 10-20 år. Skolios innebär att personen har en snedställning av ryggraden som mäts och definieras med metoden cobb angle. Detta kan ge upphov till smärta men även andra typer av problem som exempelvis längre livskvalitet. Ungdomarna kan uppleva att det besvärar dem i deras vardag både fysiskt, psykiskt och socialt. Vid andra allmänna former av ryggproblem har studier påvisat goda resultat för minskad smärta vid fysisk aktivitet av bålen.   Syftet: med studien är att utvärdera om coreträning kan minska ryggsmärtor och cobb angle hos tonåringar med idiopatisk skolios.   Metod: Metoden som användes är en deskriptiv litteraturstudie. För att hitta relevanta studier användes databaserna pubmed och cinahl. Studiernas evidensgranskades utifrån ett granskningsprotokoll (GRADE).   Resultatet: inkluderade 14 artiklar som redovisades i fyra olika teman: Coreträning som reducerar smärta & cobb angle, Coreträning utan inverkan på smärta och cobb angle, muskelstyrka & träningskapacitet och samband mellan bålstabilitet & livskvalité. Resultatet påvisade lite delade meningar om huruvida coreträning kan hjälpa till att minska smärta och cobb angle. Merparten av artiklarna visade att specifikt utformad coreträning kan hjälpa till att reducera smärta och cobb angle, men däremot sågs ingen större skillnad mellan generella- och specifika träningsprogram på reducering av smärta och cobb angle.   Slutsats: I denna studie framkom samband mellan ökad bålstabilitet och minskad smärta/cobb angle. Detta kan tyda på att specificerad coreträning skulle kunna agera som behandling för att minska smärta och cobb angle hos tonåringar med idiopatisk skolios.

Bakgrund: I dagsläget finns det brist på studier som innefattar hur vårdnadshavare upplever barnens korsettbehandling. Behandlingen är effektiv men barnens psykiska- och fysiska hälsa påverkas negativt. Vårdnadshavare har en essentiell roll i korsettbehandlingen, därför är det betydelsefullt att identifiera de problem som upplevs av dem.   Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att redogöra för barnens upplevelse av korsettbehandlingen, ur vårdnadshavarnas perspektiv. Genom att identifiera det som anses vara mest problematiskt och vilka aspekter som kan åtgärdas kan upplevelsen av korsettbehandlingen förbättras.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys i form av semistrukturerade intervjuer utgjorde studien. Fem vårdnadshavare intervjuades i Jönköping. Inklusionskriterierna innefattade vårdnadshavare till barn som behandlats med korsett samt som inte har några funktions- eller kognitiva nedsättningar.   Resultat: Ur analysen identifierades fyra olika huvudteman: destruktiva faktorer, konstruktiva faktorer samt information och tillgänglighet. Vårdnadshavarna uttryckte att korsettens design var den mest problematiska faktorn som påverkade barnets upplevelse av behandlingen.               Slutsats: Samtliga vårdnadshavare upplevde korsettbehandlingen olika. Det genomgående temat för samtliga var destruktiva faktorer som påverkat upplevelsen. Identifiering av problematiken kan förbättra upplevelsen av korsettbehandlingen. / Background: There is a lack of studies that include how parents experience their children's brace treatment. The treatment is effective but contributes to negative impact on children's mental and physical health. Parents have an essential role in the brace treatment, therefore it is important to explore their experience.  Purpose: The purpose of the study is to evaluate the children's experience of the brace treatment, from the parent’s perspective. By addressing what is considered most problematic and what aspects that can be changed, it may improve the experience of the brace treatment.    Method: A qualitative analysis based on semi-structured interviews composed the study. Five parents were interviewed in Jönköping. The inclusion criteria included parents of children treated with brace who had no functional or cognitive impairments.   Results: Four main themes appeared from the analysis: destructive factors, constructive factors, information and accessibility. The design of the brace was expressed as the most problematic factor that affected children's experience of the treatment according to the parents.   Conclusion: All parents experienced the brace treatment differently. The main topic was destructive factors that affected their experience. Future studies should identify problems associated with the treatment so the experience can be improved.

Intro: Skolios definieras som en 3-dimensionell deviation av ryggraden, det krävs en Cobbvinkel på minst 10 grader för att diagnostiseras. Idiopatisk skolios är när orsaken är okänd. Korsett och PSSE (physiotherapeutic scoliosis-specific exercise) har visat sig vara de konservativa behandlingsmetoder som visat sig vara mest effektiv. Andra konservativa behandlingsmetoder som används är styrketräning, yoga/ pilates, stretching, massage, akupunktur, EMS, Alexandertekniken samt mobilisering/manipulation. Syfte: Undersöka vilka konservativa behandlingsmetoder som är vanligt förekommande bland personer med idiopatisk skolios i Sverige, undersöka hur nöjda deltagarna är med respektive behandling samt undersöka om det finns samband mellan behandlingsmetod och kön, topografi samt magnitud av skolios. Trender som refereras till i titeln syftar på ovan nämnda eventuella samband. Metod: Enkätundersökning via Google formulär för personer som är medlem i Svenska Skoliosföreningens Facebook sida. Krav på deltagande var; diagnostiserade med idiopatisk skolios, >18 år, utförd konservativ behandling/ar för sin skolios. Analys av data gjord i Jamovi version 2.2.3. Resultat: Korsett var den vanligaste konservativa behandlingsmetoden, 35 av 46 hade använt det. Massage var deltagarna mest nöjda med, av 22 var 68,2% nöjda. Mest missnöjd med var deltagarna som använt korsett, av 35 var 42,9% missnöjda. En association sågs mellan korsett och magnitud på skoliosen (p=.002). Ingen analys kunde göras på sambandet mellan behandlingsmetod och kön då en överrepresentation av kvinnor fanns hos deltagarna. Slutsats: För att dra större slutsatser kring förekomst, nöjdhet samt trender för konservativa behandlingsmetoder för personer med idiopatisk skolios krävs en studie med ett större urval och jämnare fördelning av kön samt magnitud och topografi av skoliosen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.