Att genom behovsskattningar kartlägga anställdas psykologiska drivkrafter, för att bättre kunna anpassa arbetet efter individens behov är en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstämmelse mellan person-arbete ger upphov till många fördelar på såväl individ- som organisationsnivå. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer använder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som använt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och även utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bättre kan anpassas efter individens behov. Intervjupersonerna utryckte även att behovsskattningarna lett till en större mellanmänsklig förståelse. Den största utmaningen låg samtidigt i att identifiera konkreta vardagliga situationer där testresultaten kunde appliceras och leda till förändringar. Det visade sig att något som kunde underlätta denna process var diskussioner om testresultaten och reflektion kring deras användning.

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. / Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra  psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.