Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skriftspråkshändelser som sker i meningsfulla och funktionella sammanhang i förskoleklassen och på fritidshemmet. Syftet är även att undersöka vilken utvecklingspotential det finns i skriftspråkshändelserna som eleverna planerat eller spontant deltar i. Utifrån vårt syfte formulerades följande frågeställningar: Vilka skriftspråkshändelser deltar eleverna i under sin skoldag i förskoleklassen och på fritidshemmet? Vilken potential finns i dessa skriftspråkshändelser med hänsyn till elevernas skriftspråksutveckling? Vårt empiriska material utgörs av delvis deltagande observationer och en semistrukturerad intervju. Genom observationerna framgår det vilka planerade och spontana skriftspråkshändelser som eleverna deltar i under skoldagen och på fritidshemmet. Vid intervjun diskuterades förskoleklassens skriftspråksverksamhet. Av vårt resultat framgår bland annat att elevernas skriftspråkshändelser främst stöttades av praktikerna kodning och meningsskapande, medan textanvändning förekom färre gånger och kritisk textutforskning saknades helt. Vår första slutsats är att det funktionella sammanhanget och helhetsperspektivet kring skriftspråkshändelserna fattas i flera av övningarna och därmed inte stärker elevernas skriftspråk i den mån som de skulle kunna göra. En andra slutsats som vi drar utifrån vårt resultat är att skriftspråkshändelserna och verksamheten har outnyttjad potential med hänsyn till eleverna skriftspråksutveckling. En tredje slutsats är att leken borde ha en central plats i förskoleklassen tillsammans med skriftspråket.

Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande?Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter. Min slutsats av detta examensarbete är dock att det inte är metodval och hjälpmedel som är främst avgörande för elevernas skrivutveckling utan att det snarare är den syn på lärande som undervisningen genomsyrar. De elever som ges möjlighet att i samlärande skriva och utvecklas i en textproducerande miljö fylld av meningsfulla och rika skriftspråkshändelser är de elever som också kommer längre i sin skrivutveckling i förskoleklassen.