<p>I detta arbete som handlar om läs- och skrivinlärning, börjar vi med att kartlägga ämnesområdet ur ett teoretiskt perspektiv för att få en grundläggande kunskap. Denna kartläggning presenteras som vår bakgrund. Vi redogör där för två grundläggande perspektiv inom läs- och skrivinlärning samt två metoder som varit startskott för en debatt inom läs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares arbetssätt och anledningen till deras val av arbetssätt vad gäller deras undervisning i läs- och skrivinlärning. Eftersom studien syftar till att ta reda på hur lärare handlar och tänker kring läs- och skrivinlärning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju. Vårt viktigaste resultat är att, som lärare, inte inta endast ett perspektiv utan ha en öppenhet i sitt arbete med läs- och skrivinlärning. Det blir således viktigt att lärare har grundläggande kunskaper inom läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla elevers behov. Det är också av stor betydelse att undervisningssituationen fungerar för eleverna och för lärarna själva.</p>

I detta arbete som handlar om läs- och skrivinlärning, börjar vi med att kartlägga ämnesområdet ur ett teoretiskt perspektiv för att få en grundläggande kunskap. Denna kartläggning presenteras som vår bakgrund. Vi redogör där för två grundläggande perspektiv inom läs- och skrivinlärning samt två metoder som varit startskott för en debatt inom läs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares arbetssätt och anledningen till deras val av arbetssätt vad gäller deras undervisning i läs- och skrivinlärning. Eftersom studien syftar till att ta reda på hur lärare handlar och tänker kring läs- och skrivinlärning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju. Vårt viktigaste resultat är att, som lärare, inte inta endast ett perspektiv utan ha en öppenhet i sitt arbete med läs- och skrivinlärning. Det blir således viktigt att lärare har grundläggande kunskaper inom läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla elevers behov. Det är också av stor betydelse att undervisningssituationen fungerar för eleverna och för lärarna själva.

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.

<p>Abstract</p><p>Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn.</p><p>In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.</p>

Abstract Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn. In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen

Syften med studien är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder verksamma lärare använder sig av samt vilken syn lärarna har på läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar berör även de faktorer som påverkar läs- och skrivinlärningsprocessen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra verksamma lärare har deltagit. Intervjuerna är gjorda i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna använder sig till största del av Phonics metoden men med inslag av andra metoder. Lärarna tryckte på vikten av att kunna alternera mellan olika metoder för att kunna tillgodose alla elevers behov. Resultatet visar även att samtliga lärare betonade att läs- och skrivinläringen är en viktig grund för elevers kommande skolgång.

During these last decades there´s been a debate concerning children’s reading and writing skills. The opinion has been that children does not reach the goals in the curriculum. This study is focusing on the positive and negative sides in Phonics and Whole Language. It is also a presentation of the Witting Method and if this method can be a contributed factor when it comes to reaching curriculum goals.

Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbildningen. Med detta intresse som grund har vi valt att analysera recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. Skolappar.nu är en hemsida där lärare har recenserat och betygsatt utbildningsappar för iPads inom svenskämnet. I analysen har Roz Ivanič (2004) modell för skriftspråksdiskurser använts, som innehåller olika uppfattningar kring läs- och skrivundervisning. Dessa skriftspråksdiskurser är; färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Modellen har använts för att synliggöra vilken syn på språk och språkundervisning som konstituerats i 20 stycken recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. I detta sammanhang använder vi begreppet konstitueras för att lyfta fram vilken språksyn som framställs i recensionerna. Ett huvudsakligt resultat av vår analys visade att kreativitetsdiskursen var den diskurs som var mest förekommande i recensionerna (28 %). Den diskurs som var minst förekommande i recensionerna var den sociopolitiska diskursen (6 %). Genrediskursen förekom i relativt stor omfattning, det vill säga i 21 % av recensionerna. Färdighetsdiskursen (15 %), processdiskursen (17 %) och diskursen om sociala praktiker (13 %) förekom i ungefär lika stor omfattning. För att kunna synliggöra recensionerna av utbildningsapparnas bredd och variation av innehåll ville vi undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna. Ytterligare en anledning till att undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna är för att Ivanič (2004) menar att en gynnsam språkundervisning tar hänsyn till alla sex skriftspråksdiskurser. Vår analys visade att recensionerna ofta innehöll kombinationer av vissa skriftspråksdiskurser (två eller tre stycken) och de kombinationer som samförekom oftast var mellan kreativitetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen. Ingen av recensionerna innehöll en kombination av alla sex skriftspråksdiskurser. Den språksyn som framställs i recensionerna av utbildningsapparna representerar till stor del ett erfarenhetspedagogiskt ämne som Bergöö (2005) beskriver som ett svenskämne där elevernas intressen, föreställningsvärldar och kunskaper är centrala för deras språkinlärning. Traditionellt sätt har svenskämnet länge präglats av en färdighetsdiskurs där grammatik och fonetik varit centralt. Vi ser att pedagogiska appar erbjuder en ny typ av språkundervisning som istället fokuserar på elevens kreativitet och skapande.

<p>Abstract</p><p>The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors.</p><p>Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment</p>