Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära.

Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Syftet med studien är att undersöka lärarens erfarenheter kring användningen av surfplatta som verktyg för arbete med elevers språkutveckling inom ramen för skolans tidiga årskurser. Utifrån syftet formulerades frågeställningar som berör vad surfplattan används till, hur den används och vilka för-och nackdelar den har framför andra pedagogiska verktyg. Kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som har erfarenhet av undervisning med surfplatta. Surfplattan används som ett verktyg vid läsning, skrivning, redovisning, färdighetsträning, till samarbete, kommunikation, dokumentation och informationssökning. Apparna Pages, Book Creator, Keynote, PicCollage och Bee-bot används. Hemsidor som används är Code Studio, Elevspel, TodaysMeet och Tango. Genom surfplattan får eleverna träna på många delar utan att de är medvetna om det. Användandet av surfplatta upplevs lustfyllt och resulterar i snabb återkoppling. Det är lättare att individanpassa och få till ett samspel med surfplatta. Surfplatta är ett underlättande verktyg som ger eleverna möjlighet att visa vad de kan på flera sätt. Textskrivande på surfplatta har resulterat i att eleverna utvecklar sina texter mer jämfört om de skrivit för hand.

<p>Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet.</p><p>Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse.</p> / <p>As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject.</p><p>The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.</p>

<p>Thinking of the wide spread use of computers in today’s society, should it not be a matter of course to use computers in school as well? What can possibly be the reason to why so many teachers have their doubts in using the computer while teaching, especially in lower grades? With the aim of finding out in what way a teachers’ cognitive approach, or the pedagogical perspective, decides which method he or she prefers, I have interviewed some teachers who teaches in how to learn to read and write.</p><p>My intention has also been to investigate what consequences the use of computers in the teaching may have for both teachers and pupils. I have examined one method more closely, that assumes the usage of the computer when teaching how to read and write.</p><p>When Arne Trageton at first introduced his method Att skriva sig till läsning (To write oneself to reading) into the Norwegian schools he attracted criticism. But, it has been proved that pupils, by using a keyboard instead of a pen the very first three years at school, experiences their read- and write learning process as creative and full of pleasure. Despite the slight use of a pen these pupils show a better result at the national tests given in fourth grade, than the others.</p><p>The trend of letting the pupils write their selves to reading is increasing in Norwegian; let us get inspired and introduce the method into our Swedish schools!</p><p>This essay explains that there is a lot to win pedagogically and when it comes to the challenge for the schools to keep up with the sprit of the time there are certain advantages to gain.</p> / <p>Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna?</p><p>I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen.</p><p>När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra.</p><p>Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg.</p><p>Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material?</p><p>Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning.</p><p>Resultatet visar att alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna. Lärarens förhållningssätt, delaktighet vid planering av undervisningen och att innehållet präglas av variation och flexibilitet är viktiga förutsättningar för goda studieresultat.</p><p><strong> </strong></p>

<p>By studying recent literature and following current research we know that language awareness and a rich language is important to all children when learning reading and writing and that decoding and understanding of the words are the fundamental processes in reading. How do pupils with visual impairment learn how to read and write? What strategies do they use in their contacts with reading and writing? What are the advantages do pupils with visual impairment have when learning to read and write? These questions have been the starting points in a study we have done by following two pupils with visual impairment. By meeting and discussing with the children, their parents, teachers, and lowvisiontherapists we have got a deeper knowledge in how these children meet the language in reading and writing. We have also come to an understanding regarding people surrounding the children have to make reading and writing comprehensive, enjoying, and meaningful.</p><p>The problem for a child with visual impairment is the decoding, to catch letters and pictures of words good enough with the sight. It requires energy and takes longer time with poor sight and they get not as good overview of the text as children with good visual skills. From our observations and from the interviews we have learned a lot regarding how the children think and work in the reading and writing processes.</p><p>Parents and teachers have described how they support the children in the development of their language understanding as well as the advantages they can see the children have in reading and writing by having visual impairment. One advantage they can see is that the children use listening, feeling and the language to understand their environment and their tasks. Another advantage the teachers emphasize in the interviews is that the pupils are extremely focused when reading and writing.</p><p>Different ways of thinking are necessary to give children with visual impairment good possibilities when reading and writing. Enchanced texts as well as pictures, bright contrasts, short reading distance and closeness facilitate the meeting with the written language. The children also need magnifying television systems, audio books, computers to get through all text they meet in the culture of written language in school.</p> / <p>Med stöd av litteratur och forskning vet vi att språklig medvetenhet och ett rikt språk är viktigt för alla barn när de ska lära sig läsa och skriva, och att avkodning och läsförståelse är de fundamentala komponenterna i läsprocessen. Problemet för en elev med synnedsättning är själva avkodningen, att uppfatta bokstäver och ordbilder tillräckligt bra med synen. Det är energikrävande och tar längre tid att läsa och skriva med nedsatt syn och det innebär en sämre överblick över texten. Hur lär sig elever med synnedsättning att läsa och skriva? Vilka strategier använder de i sitt möte med läs- och skriftspråket? Vilka fördelar har elever med synnedsättning i mötet med läs- och skriftspråket? Dessa frågor har varit utgångspunkten i en studie som vi gjort genom att följa två elever med synnedsättning under en tid.</p><p>Genom att möta eleverna, föräldrar, pedagoger och synpedagoger har vi fått en fördjupad kunskap om dessa elevers möte med skriftspråket. Vi har förstått vilken betydelse människor kring eleven har för att elevernas läs- och skrivinlärning ska bli begriplig, lustfylld och meningsfull. En tydlig organisation och samverkan mellan de som ansvarar för elevens skolsituation är också mycket viktig. Föräldrarna och pedagogerna har beskrivit hur de stödjer barnet i språkutvecklingen och vilka fördelar som de kan se hos barnet när det möter läs- och skriftspråket. De nämner bland annat att eleverna använder hörseln, känsel och språket för att kompensera det de inte ser och att de är fokuserade när de arbetar med läs- och skrivinlärning. Det krävs ett lite annorlunda sätt att tänka för att ge elever med synnedsättning goda förutsättningar när de ska läsa och skriva. Förstorad text och bild, kontraster, kort läsavstånd och närhet underlättar för elever som läser svartskrift. De behöver också hjälpmedel som förstorande TV-system, talböcker, dator med talsyntes och punktskriftsmaskin för att det ska bli möjligt att ta till sig all text som de möter i skolans läs- och skrivkultur.</p>

Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.

Syftet med studien var att synliggöra och fördjupa kunskapen kring hur bildstöd kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivinlärningen. En väsentlig del av studien är att den fokuserar på lärares uppfattningar kring bildstödets funktion för samtliga elevers lärande i den ordinarie undervisningen. De teoretiska utgångspunkter som studien grundas på är perceptionsteorin, inlärningsteorin samt den sociokulturella lärandeteorin. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar samlades det empiriska materialet in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare. Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till bildstödsanvändning och de menar att alla elever kan gynnas av detta stöd. Bilder kan enligt dem stödja elevernas kunskapsutveckling genom att exempelvis utgöra ett komplement till skriven text och de menar att bildstödet dessutom kan gynna elevernas läsförståelse, bokstavskunskap, ordförråd samt utveckla elevernas språkliga medvetenhet och avkodningsförmåga. Resultatet visar dock att lärarna även anser att bildstöd kan hindra elevernas läs- och skrivutveckling genom att exempelvis hämma elevernas fantasi vid läsning och skrivning. Vidare framkom att lärarna använder bildstöd på skiftande arbetssätt eftersom bilderna kan motivera och inspirera eleverna. En övergripande slutsats av studien är att bilder både har stödjande och hindrande funktioner samt att bildstöd kan inkluderas i undervisningen på ett flertal olika arbetssätt.