<p>Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.</p>

Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område. De båda förhållningssättens argument vilar inte på en djupare grund som till exempel den kognitiva neurovetenskapliga forskningen om hur hjärnan faktiskt fungerar vid läsinlärningen. Det är viktigt att förstå vad de båda förhållningssätten innebär och ta till sig dem för att kunna ge barnen/eleverna en bra grund för en god läsutveckling.

Vässarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner. Biodiesel skulle, efter vissa modifieringar på motor och bränslesystem och även förändrade förvaringsrutiner, också vara ett alternativ. Båda bränslealternativen har kraftigt högre priser och leveransmöjligheterna är krångligare än vid dagens bunkringsförfarande.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa. Det är en välkänd metod som bygger på en presentation av varje bokstav i alfabetet och som sedan ljudas samman till ord. Informanterna betonade att läraren, med hjälp av ljudningsmetoden, kan göra läsinlärningen till ett roligt, spännande och lustfyllt lärande där arbetssättet går att variera efter de förkunskaper eleven har.

Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.      Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.

<p>Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.</p><p>     Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder. Använder de sig konsekvent av en särskild arbetsmetod eller är pedagogerna flexibla och kombinerar två skilda arbetsmetoder för att tillgodose läroplanens mål om en individanpassad undervisning? För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har jag gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokumenten samt relevant litteratur. Resultaten kan sammanfattas med att de flesta pedagoger har en pragmatisk syn på vilka arbetsmetoder som bör användas.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära.

<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.</p>