The EU has concluded that it needs a fully functioning and integrated internal electricity market to face the challenges of integrating renewable energy sources into the electricity grid. The European Commission has created guidelines for what the legislation is supposed to contain to create such a market. The so called grid codes are today around ten codes which successively are being implemented in national legislation for all member states. They regard connection-, marketand operation of the electricity grid and consists of several legal requirements for all member states. This study is divided in three parts. In the first part challenges with more renewable energy sources are described and the technical strategies that are suitable to solve those challenges. The second part describes an analysis of the connection- and operational codes on behalf of Ellevio, a distribution system operator in Sweden. They are interested in how the new legislation will affect their work and which new costs that will appear. The third part contains an overall study about the German electricity system since they have a lot of renewable energy sources in their production. The purpose was to see how they have handled challenges within their grid and their view on the new legislation. The overall result in this study was that the grid codes will change the role for Ellevio, which in the following years will have to handle higher information flow between grid users and Svenska kraftnät, which is the transmission system operator in Sweden. An another result was that the technical strategies are included in the legal requirements of the codes and that the legal requirements have been influenced to a great extent by the current German legislation.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares uppfattningar om och undervisning i läsning kopplat till motivation, i årskurs 1. För att undersöka detta ligger fokus på vilken läsundervisning lärare bedriver och vad lärare använder för motiverande inslag i sin läsundervisning. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är The Simple View of Reading och förväntan-värdeteorin. Data består av intervjuer och observationer med fyra lärare. I resultatet framkommer det att majoriteten av lärarna bedriver läsundervisning där olika läsundervisningsmetoder kombineras och att elevers motivation är betydelsefullt för läsutvecklingen. Resultatet visar även att lärarna använder en mängd motiverande inslag i läsundervisningen som går att härleda till förväntan-värdeteorin.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

No description available.

<p>Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund). </p><p>Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.</p>

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund). Resultatet visar lärarna i sakolans verksamhet inte ser någon motsättning i att blanda olika metoder trots att enskilda forskare i den litteratur jag valt förespråkar en metod för läs- och skrivinlärningen. Lärarna plockar de bitar ur metoderna som de anser passar dem och de elever de har för tillfället.

No description available.

Denna undersökning handlar om fem lärares inledande undervisning i läsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda på vilka metodval som lärarna gjort och hur de gått tillväga i sin läs- och skrivundervisning i årskurs ett. Lärare kan antingen välja att använda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan också använda en kombination av de två, en så kallad interaktiv metod. Avsikten har också varit att ta reda på hur lärarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska. För att komma fram till detta har en kvalitativ metod används där fem lärare verksamma i årskurs ett blev intervjuade och observerade under två separata tillfällen. Det framgick då att lärarna har en mycket varierande undervisning i läsning och skrivning där de blandade både analytiska och syntetiska metoder vartefter. I grunden hade de dock ett förhållningssätt till hur man bekantar elever med skriftspråket. En av lärarna hade till grunden en analytisk metod, medan de övriga fyra snarare använde sig av en syntetisk metod för att lära sina elever att läsa och skriva i ett inledande stadie. Det framgick även att lärarna hade begrundat styrdokumenten och oftast gjorde medvetna val gentemot dem.

The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents. In order to find the answer  to the purpose of this study a qualitative survey has been realized where the pedagogues have had the opportunity to motivate their choices of reading methods. The survey was designed in order to investigate if the pedagogues make their choices using the guidelines in the Swedish curriculum about individualized tuition. The result of the survey can be summarized as follows, the majority of the pedagogues claim that they make a conscious choice of the skills of reading methods through an individualized perspective in order to be able to meet each and every pupil’s different qualifications/conditions and needs.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder forskningen anser är mest effektiva i läsundervisningen. Denna undersöknings insamling bygger på data från vetenskapliga artiklar som har sammanställts i resultatet, för att få fördjupad förståelse gällande läsundervisningen och olika läsinlärningsmetoder. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det finns flera strategier och metoder, både analytiska och syntetiska som används av lärare i läsundervisningen. De som framkommer i resultatet är Helordsmetoden, Ljudningsmetoden och varianter av dessa såsom Wittingmetoden, LTG och ALS (att skriva sig till läsning). Resultatet visar också att valet av metoder påverkas av olika faktorer gällande elevernas framgång i läsning. Det framgår även att en specifik metod inte är mest effektiv utan det handlar snarare om ett varierat arbetssätt och en kombination av läsinlärningsmetoder för effektiv läsundervisning. Forskningen är överens om att den syntetiska metoden, ljudningsmetoder, är viktigast i början av barnens läsning eftersom analytiska metoder såsom Helordsmetoden inte innehåller ljudningsmoment. Slutsatsen är att det finns många metoder och strategier för att läsinlärningen ska ge en god effekt, för att alla elever ska lära sig läsa och utveckla sin läsförmåga.