No description available.

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med studien är att undersöka lärares synsätt och resonemang angående metoder för läs- och skrivundervisning samt vilka faktorer som anses betydelsefulla för barns läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra lärare i förskoleklassen. Vårt teoretiska ramverk grundar sig på läs- och skrivtraditionerna phonics och whole language samt en kombination av dessa två. Utifrån traditionen phonics har det utvecklats syntetiska metoder och utifrån whole language har det utvecklats analytiska metoder.   I vårt resultat kan lärarnas utsagor klassificeras i två grupper, där den ena gruppen lärare har ett synsätt som framhäver undervisning som fokuserar på språkljud och grundläggande fonologisk medvetenhet. Den andra gruppen har ett mer avancerat synsätt som framhäver undervisning som integrerar språkljud med bokstavskännedom och skrivning.   Studien visar att lärarna ser betydelsen av att väcka barns intresse för läsning och skrivning genom lekfulla aktiviteter. Lärarna använder både syntetisk och analytisk metod. Barn med språksvårigheter gynnas av syntetisk metod eftersom den ger tydliga instruktioner i sambandet mellan språkljud och bokstäver. Genom den analytiska metoden får barn träna sin läsförståelse. Lärarnas utsagor visar att kombinationen av syntetisk och analytisk metod är ett fördelaktigt metodval. Lärarna bör ha kunskap om olika metoder för att på så sätt kunna anpassa undervisningen efter barngruppens behov. Barns läs- och skrivinlärning påverkas av olika faktorer. Språkutbudet i hem och skola påverkar barnets ordförråd. Studien visar vikten av en språkrik miljö med tillgång till barnlitteratur och högläsning som väcker barns intresse.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om läsundervisning i årskurs 1 och därmed undersöka hur lärare beskrev att de arbetade med läsinlärning, både i helklass och för elever med lässvårigheter. I bakgrunden ges en tillbakablick på läsinlärning i ett historiskt perspektiv vidare presenteras viktiga begrepp som rör läsundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten i studien bygger på den syntetiska och den analytiska principen. Data som samlas genom kvalitativa intervjuer analyseras genom ett analysverktyg som grundar sig i teorin. Resultatet visade att lärarna tenderade att arbeta syntetiskt i helklass, dock hade de flesta även analytiska inslag i sin läsundervisning. Helklassundervisningen benämns därför som balanserad. De elever som hade lässvårigheter undervisades huvudsakligen syntetiskt, med några undantagsfall där läraren även arbetade analytiskt. Arbetet som berör elever med lässvårigheter bedöms därför i huvudsak vara syntetiskt.

Läraren har i uppdrag att främja elevernas läsutveckling så att de redan efter årskurs ett knäckt läskoden. Utifrån denna aspekt är uppsatsens syfte att undersöka hur verksamma årskurs 1–3 lärare resonerar kring den tidiga läsinlärningen. Syftet är även att undersöka om det går att urskilja några läsinlärningsmetoder utifrån lärarnas resonemang. För att komma åt lärares resonemang används kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Den fenomenografiska metodansatsen och dess analysmodell ligger även till grund för analysen. Resultatet visar på att samtliga lärare använder sig av ett varierat arbetssätt, där meningsfullt arbete står högre än en specifik metod. Samtliga lärare fokuserar på att eleverna ska förstå sambandet mellan bokstäver och språkljud. Läsinlärningsmetoder så som ASL, ljudningsmetoden, kiwimetoden, LTG m.fl. förekommer även i lärarnas resonemang.

För en alltmer globaliserad värld innebär potentiella virusutbrott större sårbarhet, vilket ökar vikten av fortsatt forskning på pandemiers samhällsekonomiska effekter. Syftet med denna studie är att studera ekonomiska effekter av SARS-utbrottet och dess smittskyddsåtgärder på Beijing med hjälp av syntetisk kontrollmetod. Utifrån ett urval av kinesiska regioner skapas ett utfall för hur Beijings ekonomiska tillväxt hade sett ut om viruset inte brutit ut och politiska åtgärder för smittskydd aldrig införts. Resultatet visar på en svagt negativ effekt i den observerade utvecklingen efter SARS inträde, däremot kan ingen statistisk signifikans utläsas. Det faktum att tidigare studier har lyckats visa på negativa ekonomiska effekter från SARS, bidrar till uppfattningen om att kvartalsvis data möjligen hade kunnat ge mer precisa resultat. Att inkludera en längre tidsperiod innan inträdet av SARS hade ökat trovärdigheten hos resultatet och genererat ett mer precist mått för effekternas signifikans.

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Abstract En examensuppsats, avancerad nivå.Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Olof SandgrenTipp, Petra (2017). Vem väljer metoden? En kvalitativ studie om läsinlärningsmetoder på två skolor och hur valet av dessa gått till.Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp.Förväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra med kunskap om läsinlärnings-metoder, inblick i hur valet av läsinlärningsmetod kan gå till och vem som styr processen.Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används på två skolor och ta reda på om det kan finnas ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinlärningsmetoder och de val lärare gör gällande läsinlärnings- metoder. Mina frågeställningar är: Vilken eller vilka läsinlärningsmetoder används på respektive skola? Hur har valet av läsinlärningsmetod gått till på respektive skola? Finns det ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läs-inlärningsmetoder och de val som lärarna gör gällande läsinlärningsmetoder och på vilket sätt? Hur bedömer lärare elevernas läskunskaper i slutet av skolår 1?Teori: I denna undersökning är det sociokulturella perspektivet framträdande. I avsnittet om läsning och läsinlärningsmetoder behandlas även kognitionsforskning kort.Metod: En kvalitativ undersökning där det empiriska materialet tolkas med hjälp av fenomenologisk ansats. Undersökningen är vidare inspirerad av metodtriangulering där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en enkätundersökning och tagit del av skriftliga dokument.Resultat: Undersökningen visar att båda skolor använder samma läsinlärningsmetod för en majoritet av eleverna. Denna läsinlärningsmetod är en mix av analytisk och syntetisk metod. För elever som behöver stöd i sin läsinlärning, använder skolorna andra läsinlärningsmetoder som sker i intensiv en-till-en-undervisning med specialpedagog och speciallärare. Undersökningen visar vidare att lärarna inte gör egna val angående de läsinlärningsmetoder som de arbetar utifrån, utan det är rektorn som i samråd med specialpedagogisk personal, väljer och fattar beslut om läsinlärningsmetoderna på skolan. Skolorna använder sig av olika screeningmaterial och kommunens läsa-skriva-garanti för att bedöma sina elevers läskunskaper i slutet av årskurs 1.Implikationer: Studien visar att det specialpedagogiska stödet behövs för de elever som av olika anledningar stöter på hinder i sin läsinlärning. I ett nära samspel mellan specialpedagog/speciallärare och elev tränas den fonologiska medvetenheten och kopplingen av grafem - fonem. Den specialpedagogiska kompetensen att tidigt upptäcka hinder för läsinlärning och tidigt sätta in åtgärder som är effektiva, kan vara avgörande för att eleven lär sig läsa och därmed inte utvecklar en dålig självbild kopplat till bristande läsförmåga. Specialpedagogisk kompetens inom läs- och skrivutveckling och det kvalificerade stöd som en specialpedagog eller specialläraren kan ge, visar sig i denna studie vara en viktig faktor för att skolan ska kunna fullfölja sitt kompensatoriska uppdrag och därmed främja en god läsutveckling för varje elev.Nyckelord: analytisk metod, läsinlärningsmetoder, skolutveckling, syntetisk metod.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.

Arbetet undersöker vilken militär nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jämförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet är en fjärrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrån de grundläggande förmågorna; verkan, uthållighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning. / This thesis studies the military benefits of autonomous underwater vehicle equipped with synthetic aperture sonar conducting mine reconnaissance. The autonomous underwater vehicle and synthetic aperture sonar are compared through system analysis using a reference system within the Swedish Armed Forces. The reference system is a remote operated underwater vehicle with mine hunting sonar. The result is presented as conclusions and recommendations based on the basic capabilities; effect, mobility, endurance, protection as well as the theoretical effectiveness of the system conducting mine reconnaissance.