No description available.

This thesis describes the bene ts and disadvantages of using synthetic Magnetic Resonance Imaging (MRI) instead of conventional MRI. The thesis is based on a clinical study performed at Orebro University Hospital were 11 patients diagnosed with Multiple Sclerosis (MS) went through a brain examination with both methods. The examination time was measured and compared between the two methods, and the quality of the images was analysed by two radiologists. The study shows that the examination time can be reduced using the synthetic method instead of the conventional. The image quality is however not as good with the synthetic method which opens a discussion whether the time reduction is worth the loss of image quality. However, the conclusions are that the method can be useful for patients diagnosed with MS who are examined yearly and especially useful as a complement to the conventional sequence to gain as much information as possible that can be compared between the patients yearly exams. To completely replace other conventional examination types, the method has to be further evaluated and equipped with functions that are present in the conventional sequences, such as correction for motion artefacts. / Denna rapport beskriver de fördelar och nackdelar som finns med att använda syntetisk magnetresonanstomografi (MRI) istället för konventionell MRI. Rapporten är baserad på en klinisk studie som har genomförts vid Universitetssjukhuset i Örebro där 11 patienter diagnostiserade med Multipel Skleros (MS) genomförde en undersökning av hjärnan med båda metoderna. Undersökningstiden mättes och jämfördes metoderna emellan, och bildkvaliteten analyserades av två radiologer. Den kliniska studien visar att undersökningstiden kan förkortas när den syntetiska metoden används i jämförelse med den konventionella. Bildkvaliteten för de konventionella bilderna anses vara av högre kvalitet i denna studie vilket öppnar en diskussion gällande huruvida det är värt att förlora en viss bildkvalitet mot förkortat undersökningstid. Slutsatsen är att metoden är användbar för patienter diagnostiserade med MS som undersöks årligen, och speciellt användbar som ett komplement till de konventionella sekvenserna för att generera så mycket information som möjligt. Denna information är sedan användbar vid jämförelse av bilderna från patienternas återkommande undersökningar. För att helt ersätta de konventionella sekvenserna krävs vidare utvärderings av den syntetiska metoden samt att den kompletteras med er funktioner, exempelvis för att korrigera för rörelseartefakter.

Radiograph examinations play a critical role in various applications such as the detection of bone pathologies and lung cancer, despite the challenge of false negatives. The integration of Artificial Intelligence (AI) holds promise in enhancing image quality and assisting radiologists in their diagnostic processes. However, the scarcity of annotated high-quality data poses a significant hurdle in training AI models effectively. In this thesis, we propose a method for training deep learning models using synthetic data to achieve segmentation of X-ray images. Realistic, simulated, images were generated, enabling segmentation of anatomical structures, including the spine, ribs, scapula, clavicle, and lungs, on a test set comprised of other simulated images. The foremost emphasize was placed on the segmentation of the spine, where we obtained a Dice score of 0.87. Significant advancements have also been made in the application of the model to real clinical images, demonstrating successful segmentation in certain instances. Further generalization of the model opens up numerous avenues for future exploration of deep learning in radiography. / Röntgenundersökningar har en avgörande roll inom flera områden, såsom detektering av bensjukdomar och lungcancer, trots en stor andel falska negativa resultat. Artificiell intelligens (AI) är ett lovande verktyg för att förbättra bildkvaliteten och underlätta radiologers arbete att diagnostisera patienter. Det är dock en brist på högkvalitativ, annoterad, data, vilket är ett signifikant hinder för effektiv träning av AI-modeller.  I detta arbete presenteras en metod för att träna djupinlärningsmodeller med hjälp av syntetisk data för att segmentera anatomier på röntgenbilder. Realistiska, simulerade, bilder genererades och möjliggjorde segmentering av ryggrad, revben, skulderblad, nyckelben och lungor på ett testset bestående av andra simulerade bilder. Störst vikt lades på segmentering av ryggrad, där ett Dice-resultat på 0.87 uppnåddes. Betydande framsteg har också gjorts i tillämpningen av modellen till verkliga kliniska bilder och lyckade segmenteringar åstadkoms i vissa exempel.  Ytterligare generalisering av modellen skulle öppna upp många möjligheter att undersöka användning av djupinlärning för röntgenbilder.

Climate change and its effects on our society is a steadily growing problem. In 2010, the industry sector accounted for more than 30% of the global greenhouse gas emissions. The chemical industry is one of the industrial subsectors responsible for the highest emissions of greenhouse gas. To reach the climate goals it is therefore urgent to find more sustainable options for production of chemicals in general. Synthetic biology and microbial cell factories are growing fields that have received much attention for inferring promising sustainable alternative production routes for various compounds. When it comes to microbial cell factories, cyanobacteria infer many advantages over heterotrophs. Cyanobacteria can for instance convert atmospheric CO2 into valuable compounds through photosynthesis using the light reaction and the Calvin-Benson cycle. In the present work, the freshwater cyanobacterium Synechocystis sp. PCC 6803 is metabolically engineered to produce 1,2-propanediol; an important chemical feedstock for which there is a great interest in finding a sustainable production route as an alternative to the current petrochemical one. Seven different constructs are designed for introduction and expression of a three-step heterologous metabolic pathway for 1,2-propanediol production. Two strains of Synechocystis are successfully engineered, with the heterologous pathway chromosomally integrated at the Neutral Site I through homologous recombination with an integrative plasmid targeting this genomic site. One of the three heterologous genes (mgsA) of the pathway was successfully translated as shown in a Western immunoblot. In a SDS-PAGE a band of 40 kDa was detected, corresponding to the size of both the sADH and YqhD enzymes.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare. Många forskare menar att den fonologiska medvetenheten utvecklas under ”resans gång” och inte ska betraktas som en färdighet som övas in i isolerade övningstillfällen. Genom de kvalitativa intervjuerna av två lärare samt analys av dokument avseende elevers fonologiska kunskaper som sexåringar, och deras läsutvecklingsresultat, LUS 3 ½ år senare kan jag se ett tydligt resultat. Mitt resultat visar på att fonologisk medvetenhet är en ytterst viktig förmåga eleven måste besitta. Min studie visar också att läsinlärningsresultatet inte nämnvärt påverkas i positiv riktning av vare sig läsinlärningsmetod eller lärarens medvetenhet kring fonologisk medvetenhet eller lärarens utbildning.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: •Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning•Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen. I min enkätundersökning medverkade 19 elever och efteråt intervjuade jag enskilt tio av eleverna. Vad som går att utläsa av min enkätundersökning är att alla eleverna var överens; det var roligt att börja skolan, det roligt är gå i skolan, att läsa, läsa hemma, skriva, arbeta med arbetsschema och att ha läxor. Min studie visar på att pedagogen medvetet valt att blanda helordsmetoden och den traditionella ljudningsmetoden. Pedagogens undervisning grundar sig dels i den analytiska principen, med delar av LTG- metodens arbetssätt. Den andra delen av pedagogens undervisning grundar sig i den syntetiska principen, med inslag från Wittingmetoden.

Vårt arbete handlar om individanpassad läs- och skrivinlärning. Vi har i denna studiegjort en kvalitativ undersökning som bygger på observationer och intervjuer som hargenomförts i två olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturellbakgrund. Materialet består av två intervjuer och drygt 20 timmars observationer.Våra resultat visar att lärarnas syn på begreppet individanpassad läs- och skrivinlärninghandlar om att variera sin undervisning, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och attlåta eleverna välja utifrån exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. Lärarnasegen individanpassning i läs- och skrivinlärning visar på att de använder sig av olikastrategier och metoder och enligt lärarna finns det inga större problem när det gäller attkunna individanpassa läs- och skrivinlärning om man fokuserar på undervisningen, mendäremot kan andra saker som tidsbrist och stress sätta käppar i hjulen. Vår slutsatsutifrån våra resultat är att det krävs en högre grad av individanpassad undervisning föratt tillgodose varje elevs behov och man i större utsträckning bör ta tillvara elevernasegna intressen och erfarenheter. Vi har också kommit fram till att begreppetindividanpassning måste diskuteras och problematiseras.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur två olika lärare på två olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de båda klasserna har olika språklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstaspråk medan nästan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andraspråk. Syftet med vårt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt läsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt på två helt olika skolor med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett liknande sätt.

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

De senaste åren har stort fokus legat på att tillverkning ska ske på ett etiskt och ekologiskt riktigt sätt inom olika handelsområden och hårdare krav ställs nu även på skoindustrin. Hela läderproduktionen innebär en hög vattenförbrukning samt en hög användning av kemikalier. Läderproduktionen är den industri med högst koncentration av farliga ämnen per tillverkad enhet. Rapporten behandlar och beskriver ovanläder till skinnskor och jämför de tre garvningsmetoderna kromgarvning, vegetabilisk garvning och syntetisk garvning för dess olika egenskaper samt miljö- och hälsopåverkan. Rapporten skrivs på begäran av NilsonGroup som vill få ökad kunskap och förståelse för lädertillverkningen, dess miljöpåverkan samt egenskapsskillnader mellan de valda garvningsmetoderna. ­­­­Den vanligaste garvningsmetoden i världen är kromgarvning som utgör 90 % av läderproduktionen. Krom, som inom EU klassas som giftigt, cancer- och allergiframkallande, har stor miljöpåverkan och det pågår idag intensivt arbete för att minska mängden krom som släpps ut från garverierna till vår miljö. Syntetisk garvning är en ung garvningsmetod med målet att minska kromgarvningens utsträckning för att få ett mer miljövänligt läder. Den syntetiska garvning som analyseras i denna rapport är wet-whitegarvning. Ett vegetabiliskt garvat läder, som i Europa oftast är miljömärkt, gör minimal eller ingen påverkan alls på miljön. I de större produktionsländerna är så inte fallet på grund av användning av metallfärger, förbjudna kemikalier i processen samt dåliga reningssystem, något som gäller alla garvningsmetoder. I tabellform beskrivs de tre garvningsmetodernas egenskapsskillnader. Ett kromgarvat läder har bra egenskaper med hög krympningstemperatur och rivstyrka, samtidigt som det är smidigt och enkelt att forma. Wet-whitegarvat läder blir mjukt och smidigt med god svettäkthet. Vegetabiliskt garvat läder är ett robust och starkt läder. Alla tre läderkvalitéer används inom skoindustrin med olika användningsområden i fokus. Rapporten avslutas med en checklista för NilsonGroup över vilken garvningsmetod som bör väljas vid beställning av läder för att minska miljöpåverkan samt rätt kvalité till rätt sko. / Program: Textilingenjörsutbildningen