The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.