Syftet med detta examensarbete ”Utvärdering av övervakningsapplikation DMCG i SL Access” är att vara ett underlag för en ny version av programmet. En kartläggning av applikationens uppbyggnad, funktionalitet och gränssnitt gjordes. Synpunkter och förslag från operatörer som använder programmet samlades in och sammanfattas i rapporten.Den nuvarande versionen av programmet har ett antal brister i de tre områdena. Detta presenteras i examensarbetet så att SL kan använda detta för att skriva ett ändringsförslag till leverantören ERG. Flödet för larm från fo-enheterna visas i en schematisk bild. Ett förslag på förändrad uppbyggnad av larmfunktionalitet, övriga funktioner samt gränssnittet presenteras.DMCG är ett verktyg som kommer att användas av personal som övervakar fo-enheterna, Bärbar biljettmaskin, Biljettmaskin (TP5000, bussvarianten och ombudsvarianten), Kortläsaren (CP5000), SL Access biljettautomat samt automatspärrar. Totalt är det över 2000 enheter som skall övervakas. SL Access är tänkt att leva i minst 15 år och mängden enheter medför att existerande funktionalitet behövs ses över för att verktyget blir så optimerat så möjligt.

Då många av Stockholms invånare är beroende av SLs kollektivtrafik för att klara sin vardag är det viktigt att SLs kollektivtrafik fungerar som den ska. En förutsättning för detta är att systemet förser resenärer med en korrekt biljett för deras resor och SL med biljettintäkter. SL som nyligen bytt system har genom bytet gått från ett uppskattat system till ett system som medfört en uppsjö av artiklar med klagomål. Ingen tycks nöjd. Många tycker att det nya systemet är svårt trots att det är designat att vara så likt föregående system som möjligt. Denna rapports syfte är därför att undersöka varför detta missnöje uppstår och om något kan göras för att göra systemet lättare och mer effektivt. Arbetet har genomförts av mig som arbetar deltid som stationsvärd vid pendeltåg samt läser programmet Civilingenjör och Lärare inom Matematik och IT-datateknik som är beläget vid Stockholms Universitet och KTH. Arbetet har genomförts i samarbete med Trafikförvaltningen i Stockholms Län. Som insamlingsmetod har observationer, intervjuer, statistik för resor med reskassa och en enkät använts. Undersökningen visar att trots att systemen i grunden är lika förekommer betydelsefulla skillnader i dess användbarhet. Föregående system uppfyller EN-ISO 9241-110s liksom den väl använda Nielsens heuristiks krav på användbart system, i motsats till SL Access och då främst reskassan. Orsaken kan spåras till ett skifte av var val av biljetter sker, borttagandet av biljetten som informationskälla och försämrade möjligheter när fel uppstår. Tidigare berättade resenären för systemet dess resplan där systemet gav resenären korrekt biljett. Med det nya systemet berättar resenären för systemet vilken biljett som ska väljas för resan. Detta ansvar har lagts på resenären utan att förändra informationsflödet i systemets huvudsakliga kanaler; personalen och maskineriet. Genom digitaliserandet av biljetterna har nya informationsbehov uppstått som systemet inte anpassats för, vilket har som konsekvens att systemet inte ger dess användare den information de behöver i sitt interagerande. Det gör systemet svårt och felbenäget. Det finns flera strategier som kan användas för att förbättra systemet. Samtliga innebär en förändring av systemets informationskanaler (kortvalideringsmaskiner, automater, personal) samt en övergång till att systemet genomgående assisterar användarna till rätt biljettköp. / The public transport of Stockholm, managed by SL, must work properly due to many people relying on its service to survive. One important condition for the public transport to work properly is a ticketing system that supplies the company with income and the travellers with the correct ticket for their journeys. Recently SL launched a new digital smartcard ticketing system that was design to be a copy to its previous analogue system. However the lookalike, the new system seem to have brought some confusion amongst its travelling users, whilst the previous did not. The purpose of this report is to examine the origin of this confusion by looking at the information flow sent from the system to the travelling users in a ticket buying situation to see if there is anything in particular that SL can do to help clarifying the system for its customers. The study will show that even though the system is designed as a replica, there are some important differences between the systems. While the previous system fulfils the demands of usability in EN-ISO 9241-110 and the widely used Nielsen heuristics, the new systems Reskassa does not. The cause can be traced to the shift of where the selection of tickets is performed, the removal of the tickets themselves as an information channel and weakened error preventions. Previously the user told the system where to go and the system provided the user with a correct ticket. In the new system the user must tell the system which ticket is the correct one for the intended journeys. This shift of responsibility has been made without changing the information given from the system through its basic channels; the staff and the machinery. By making the tickets digitally stored without adapting the information flow to the new needs has created a system that doesn’t provide the user with its needed information when buying tickets and thus making the system difficult and prone to errors. There are however several strategies available to improve the systems information flow and to transform the system to a user-aiding design.