Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet , 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 15–18 % av befolkningen. Sjukdomen anses vara allvarligt funktionshindrade med symptom av återkommande akut huvudvärk, illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet. Migrän påverkar personens vardagliga liv både fysiskt och psykiskt och påverkar kvaliteten på den drabbades livslängd. Syftet: Att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Metod: En litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Tolv artiklar analyserades för att besvara syftet. Resultat: Personer med migrän får en påverkan på livet psykiskt, fysiskt samt socialt. Personers upplevelse av att leva med migrän beskrivs i fyra huvudkategorier; Att känna sig påverkad av oförutsägbara attacker. Att ha en osynlig sjukdom och inte känna sig förstådd av andra. Att lära sig kontrollera sina symptom. Att sakna kontroll och känna skepsis och oro. Slutsats: Migränens oförutsägbarhet ledde till förändrat beteende och självbild och en misstro från omgivningen upplevdes vilket påverkade negativt. Personer med migrän kände sig inte delaktiga i sin egen vård och ansåg sig inte bli tagna på allvar av sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan genom ökad kunskap och förståelse för vad det innebär för individen att leva med migrän förbättra omvårdnadsarbetet för personer med migrän och där är bemötandet av vikt.

Bakgrund Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem, det skapar lidande och försämrar livskvalitén. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att vårda dessa patienter. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd då smärtan ofta saknar uppenbara fysiologiska tecken. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har nödvändiga kunskaper i att bemöta patienter med långvarig smärta. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans bemötande av patienten men även hennes kunskap om smärta och smärtbehandling så att hälsa kan främjas hos personer med långvarig smärta. Metod Arbetet utformades som en litteraturöversikt. Detta för att sammanställa den forskning som fanns inom ämnet, göra den mer överskådlig samt att belysa de områden där ytterligare forskning efterfrågas. Resultat Resultatet sammanställdes i två teman med underteman. Dessa teman var “Kunskap” och “Mötet med patienten”. I resultatet framkom att kunskaperna om långvarig smärta hos sjuksköterskor, men även hos patienter, var låg. Sjuksköterskans bemötande är en central del och samtidigt en avgörande faktor för hur patienten upplever vården. Det framkom även hur hon påverkas av att vårda patienter med långvarig smärta och att hon behöver verktyg och strategier för att kunna hantera de svårigheter som kan uppkomma vid bemötande och behandling. Slutsats Det råder okunskap kring långvarig smärta och dess konsekvenser för patienten och vidare forskning behövs. Det är även viktigt att ytterligare utbilda sjuksköterskor i smärta för att på så vis optimera vården av dessa patienter och därmed främja deras hälsa.

Bakgrund   Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som är subjektiv och unik för varje individ. Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och orsakar stort lidande för den drabbade. Coping är personens egna sätt att försöka hantera och lindra smärta. Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden och sjuksköterskan har ett stort ansvar i omvårdnad och behandling av smärta. För att god omvårdnad ska kunna bedrivas måste kunskap och förståelse finnas för de personer som lever med långvarig smärta.   Syfte   Att beskriva personers upplevelser av lidande i samband med långvarig smärta samt vilka copingstrategier personerna använder för att hantera smärta.   Metod   En allmän litteraturöversikt med deduktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed samt via manuella sökningar vilket resulterade i 15 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt kvalitativ analys utifrån upplevelser av sjukdoms-, livs- och vårdlidande samt coping.   Resultat   Personernas upplevelser av lidande samt copingstrategier för att hantera smärta relaterat till långvarig smärta identifierades genom kodning av meningsenheter innehållande sjukdomslidande, livslidande, vårdlidande samt copingstrategier. Upplevelserna av att leva med långvarig smärta tydliggjorde smärtans mångdimensionella påverkan i personernas liv.   Slutsats   Lidandet bland personer med långvarig smärta är mångdimensionellt och ger upphov till sjukdoms-, livs- och vårdlidande vilket kräver ett holistiskt perspektiv från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan stödja personerna i att upptäcka och att använda copingstrategier för att hantera smärta. Litteraturöversikten kan ses som en resurs för sjuksköterskor vid stödjande insatser till personer med långvarig smärta.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Ländryggssmärta är väldigt vanligt och uppskattningsvis kommer ca 60–65 procent av befolkningen i Norden att uppleva ländryggsbesvär under en 12-månaders period. Det finns ett ökat intresse av att använda mindfulness-metoder som exempel Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) för att behandla olika typer av smärta. Forskningen och rekommendationer för mindfulness som behandling vid långvarig ländryggssmärta spretar och det finns enligt socialstyrelsen ett behov av uppdatering av evidensen inom området gällande diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för kroniska ospecifika smärtor. Syfte: Var att beskriva om Mindfulness-Based Stress Reduction är en effektiv metod för att minska smärtintensiteten hos vuxna (18> år) personer med kronisk ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i PubMed för att få fram relevanta artiklar och en kvalitetsbedömning utfördes på inkluderade artiklar. En metaanalys genomfördes för att få en överblick på den genomsnittliga effektstorleken mellan grupperna. Resultat: Totalt sex randomiserade kontrollerade studier (Randomized controlled trial, RCT) inkluderades i litteraturstudien med totalt 902 patienter (män och kvinnor med någon form av kronisk ländryggssmärta (KLRS)) där interventiongruppen var MBRS och kontrollgruppen var usual care (UC, vanlig medicinsk vård) eller ett hälsoutbildningsprogram. Utfallsvariabeln som mättes var smärtintensiteten och metaanalysen uppskattade effektstorlek (SMD, standardiserad medelskillnad) till -0,611och med en heterogenitet på I^2= 92,5%. Diskussion: Ett MBSR- program under åtta veckor visade tendenser på att kunna ge reducerad smärtintensitet hos patienter med KLRS med en medelhög effektstorlek till fördel för MBSR. Den betydande heterogeniteten som observerades minskar relevansen i fynden. Slutsats: Det finns begränsade bevis för om MBSR kan minska smärtintensitet hos patienter med KLRS och standardiserad forskning krävs för att tydligare kunna utvärdera effekterna av en MBSR intervention hos patienter med KLRS. / Introduction: Lower back pain is very common; approximately 60-65 percent of the population in the Nordic region will experience lower back pain during a twelve-month period. There is an increased interest in using mindfulness methods such as Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) to treat different types of pain. The research and recommendations for mindfulness as treatment for chronic lower back pain is varying and there is a need for update of evidence in the field of diagnostics, treatment, rehabilitation and prevention for non-specific chronic pains. Purpose: To describe if MBSR is an effective way to reduce pain intensity in adults (18> years) with chronic lower back pain. Method: A literature review was conducted in PubMed to obtain relevant articles and a quality assessment was conducted on included articles. A meta-analysis was performed to get an overview of the average effect size between the groups. Results: A total of six randomized controlled trials (RCT) were included in the literature study with a total of 902 patients (men and women with some type of chronic lower back pain (CLBP)). In the studies the intervention group was MBRS and the control group was common care (UC, normal medical care) or a health education program. The outcome variable measured was the pain intensity and the meta-analysis estimated an effect size (SMD, standardized mean difference) of -0.611 with a heterogeneity of I ^ 2 = 92.5%. Discussion: An MBSR program preformed during eight weeks showed tendencies of being able to provide reduced pain intensity in patients with CLBP with an average effect size for the benefit of MBSR. The significant heterogeneity which was observed reduces the relevance of the find. Conclusions: There is limited evidence of whether MBSR can reduce pain intensity in patients with CLBP. Standardized research is required to determine more clearly the effects of an MBSR intervention in patients with CLBP.

Background: Vacuum assisted closure, VAC, is a method which can benefit wound closure. There are not many reliable studies about the effects of VAC in different types of wounds. Previous studies have shown that patients have experienced pain during dressing changes. Aim: The aim of the study was to survey in what kind of wounds the vascular surgery ward have been using VAC, to study the treatment process of VAC and how it has been documented and also to investigate if patients with VAC experienced pain during dressing changes. Method: The patients were chosen from a ledger, which contained 77 patients that had been treated with VAC on the vascular surgery ward. Data were collected with a journal survey protocol. Results: The result is based on 67 patients with a total of 79 wounds. VAC was shown to have a good effect on wound healing and infected surgical wounds were the most commonly wound category undergoing treatment with VAC. There was a lack of documentation concerning VAC and the number of wounds, which were not being measured or photographed, before, during and after VAC was 41, 44 and 56. The complications that occurred was bleeding, the suction cup came off or that the patient experienced great pain. The number of days the wound was treated with VAC differed from one to 70 days. The average of numbers of days treated with VAC was 18,5 days. The dressings were changed most commonly two to three times a week. In 18 wounds (23 %), the patients reported pain during dressing changes. Due to lack of documentation, it was impossible, in 45 cases (57 %) to see if the patient had experienced pain during dressing change. Conclusion: Despite the lack in the documentation about the VAC treatment the study shows good results in the majority of the wounds treated with VAC. Some patients experienced pain during dressing changes and therefore it is important to recognize, treat, evaluate and document this. / Bakgrund: Vacuumassisterad sårbehandling, VAC, är en metod vilken kan underlätta sårläkning. Det har utförts alldeles för få studier med hög kvalitet som har studerat effekterna av behandlingen på olika typer av sår. Tidigare studier har visat att patienter upplever smärta vid omläggning av VAC-svamp. Syfte: Studiens syften var att kartlägga vilka typer av sår den kärlkirurgiska avdelningen behandlar med VAC, studera behandlingsprocessen vid VAC och hur den dokumenteras samt undersöka om patienter upplever smärta i samband med byte av VAC-svamp. Metod: Patienterna valdes ut från en liggare på den kärlkirurgiska avdelningen vilken innehöll 77 patienter. Data samlades in med hjälp av ett journalgranskningsprotokoll. Resultat: Resultatet baseras på 67 patienter vilket innefattar 79 sår. VAC som behandlingsmetod visade sig ha bra effekt på sårläkning av de flesta sår och infekterade operationssår var den sårkategori som genomgick flest behandlingar med VAC. Dokumentationen om VAC var sparsam och de antal sår som varken var mätta eller fotograferade innan, under och efter behandling med VAC upp gick till 41 respektive 44 och 56 sår. De komplikationer som uppstod var blödning, att sugproppen lossnade eller att patienten upplevde stor smärta. Omläggning skedde vanligen två till tre gånger per vecka. Medelvärdet på antalet dagar såret behandlades med VAC uppgick till 18,5 dagar. Antalet dagar såret behandlades med VAC varierade från en till 70 dagar. I 18 fall (23 %) har patienten rapporterat smärta vid omläggning av VAC. I 45 fall (57 %) gick det inte att se om patienten hade känt någon smärta vid omläggning. Slutsats: Trots att dokumentationen om behandlingen var bristfällig på flera plan visar studien ett gott resultat av VAC-behandlingen i majoriteten av de sår som behandlades. Vissa patienter upplevde smärta vid omläggning och därför är det viktigt att uppmärksamma, behandla, utvärdera och dokumentera denna.