Submitted by Maria Creuza Silva (mariakreuza@yahoo.com.br) on 2015-04-17T10:56:41Z No. of bitstreams: 1 DISS MP Alessandra Borges. 2014.pdf: 855510 bytes, checksum: 1e9bff4b04a6609728b45d418592b2e6 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva (mariakreuza@yahoo.com.br) on 2015-04-20T11:01:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISS MP Alessandra Borges. 2014.pdf: 855510 bytes, checksum: 1e9bff4b04a6609728b45d418592b2e6 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-04-20T11:01:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISS MP Alessandra Borges. 2014.pdf: 855510 bytes, checksum: 1e9bff4b04a6609728b45d418592b2e6 (MD5) / O Sistema Único de Saúde tem como uma das suas diretrizes a descentralização da sua gestão. Desde 1993, com a edição, pelo Ministério da Saúde, da Norma Operacional Básica nº 1, avançou bastante a descentralização do SUS, especialmente sob a forma da municipalização. Este processo representou uma significativa mudança nas práticas de gestão pública do setor saúde. Os efeitos desta mudança sobre o desempenho do sistema são, hoje, objetos de discussões e estudos. Nesta perspectiva, este estudo aborda o processo de descentralização e seus efeitos sobre o financiamento do Hospital Geral de Coaraci-Ba. Tem como objetivo descrever as mudanças ocorridas no financiamento das ações de saúde do Hospital Geral de Coaraci (HGC), após a habilitação,do município, em 2010, na condição de gestão plena do sistema de saúde. Trata-se de um estudo de caso, baseado em análise documental. A caracterização da descentralização da gestão da saúde em Coaraci, no ano de 2010, e a avaliação da gestão financeira – referentes ao período de 2007 a 2012 – tiveram como fonte de produção de dados os extratos de transferência de recursos financeiros do Fundo Municipal de Saúde, o Relatório Anual de Gestão da Secretaria Municipal da Saúde de Coaraci de 2009, o Plano Municipal de Saúde de 2010 a 2013, bem como as atas do Conselho Municipal de Saúde de Coaraci do ano de 2009. A pesquisa destaca que o processo da descentralização em Coaraci, apesar de ter se efetivado de maneira não planejada, teve efeitos positivos, tais como o fortalecimento do controle social e o desenvolvimento da capacidade municipal de gestão dos recursos financeiros. Em relação ao financiamento do HGC, passou a haver a participação da União e do município, por um lado; mas, por outro, evidenciou-se a retração da participação do estado, ocasionando um decréscimo no montante total dos recursos financeiros alocados para o hospital, a partir da adesão à gestão plena do sistema de saúde. A União passa a ser o maior provedor do financiamento do HGC e o município, além de participar do financiamento torna-se o responsável pela gestão do hospital.

Abstrakt. Introduktion: Fri luftväg är en förutsättning för adekvat syresättning och därmed liv. En akut intubation kan behövas i de fall patienten inte kan upprätthålla fri luftväg av sig själv. I omhändertagande av en kritiskt sjuk patient med ofri luftväg krävs teamsamverkan och teamsamverkan är en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård. Ofta kan dessa situationer uppstå på intensivvårdsavdelningen där intensivvårdssjuksköterskan innehar en stor roll tillsammans med övriga i teamet. Syftet med denna studie är att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamsamverkan vid akut intubation av en vuxen patient. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades där åtta intensivvårdssjuksköterskor vid ett mindre sjukhus i norra Sverige intervjuades och hade tidigare upplevelser av teamsamverkan vid akut intubation. Analysarbetet har sin grund i Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier: Att ansvara för att kommunikationen fungerar, Att ha en tydlig rollfördelning och ledare minskar stressen, Att känna stöd från kollegor bidrar till trygghet, Att i en komplex roll bidra till säkerhet samt Att användning av en checklista minskar osäkerheten. Diskussion: Möjligheter finns för att utforma en bra teamsamverkan och det finns stora behov av att det ska fungera, framför allt för patientsäkerheten. Trots detta finns flera hinder till en fungerande teamsamverkan, där hierarkiska strukturer och bristande respektfullhet kan vara några av dessa. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan upplever både det interprofessionella samarbetet och det egna ansvaret som komplext vid akuta intubationer, där mångfacetterade upplevelser kan uppkomma. Tillämpning av simuleringsövningar och följsamhet av rutiner efterfrågas.