<p>Mobiltelefonen är idag en självklar och ofta kritisk del i ungdomars liv. Men vid fel användning av telefonen kan ungdomarna lätt hamna i en skuldfälla. Antalet ärenden gällande SMS-lån ökar lavinartat hos kronofogden och oroväckande många av dessa fall involverar ungdomar.</p><p>Det huvudsakliga syftet med vår studie är att identifiera faktorer som påverkar gymnasieelevers köpbeteende samt att undersöka om dessa faktorer påverkar i vilken grad eleverna kan tänka sig att ta ett SMS-lån. För att undersöka detta har vi valt att studera faktorer som påverkar konsumenternas val att ta SMS-lån, värdera beslutsprocessen, dess omfattning och könets betydelse för dess omfattning. Vi har även valt att beskriva ungdomars syn på marknadsföringen beträffande SMS-lån ur ett etiskt perspektiv.</p><p>Vår undersökning är kvantitativ och baseras på 201 enkäter som besvarats av gymnasieelever från två gymnasier i Umeå, Dragonskolan samt Östra gymnasiet. Urvalet är jämnt fördelat mellan män och kvinnor och såväl teoretiska som praktiska program finns representerade. Sammanställningen av våra enkäter gav oss många korrelationer på både 95 och 99 procentig signifikansnivå.</p><p>Resultatet av vår studie visar att gymnasieelevernas beslutsprocess ofta är begränsad där kvinnor i större utsträckning verkar ha en mer begränsad beslutsprocess än män. Det visade sig också finnas tendenser till etiska problem rörande marknadsföringen av SMS-lån. Våra respondenter uppger att SMS-lånens marknadsföring inte på ett tillfredsställande sätt förklarar vad SMS-lån verkligen innebär, de anser också att priserna inte visas tydligt i marknadsföringen samt att marknadsföringen i låg grad uppfattas som sann.</p><p>Undersökningen visar också att det enbart är en respondent i vårt urval som tagit SMS-lån samt att en majoritet av respondenterna har en negativ inställning till att ta SMS-lån. På grund av att det enbart var en respondent som tagit SMS-lån valde vi att rikta in oss på gymnasiestudenternas köpbeteende i större utsträckning än SMS-lån. När vi undersökte det insamlade matrialet fann vi att flera faktorer som korrelerar med i vilken utsträckning gymnasieeleverna kan tänka sig ta SMS-lån. Bland annat kunskapen om kostnaderna förknippat med SMS-lån, om konsumenten upplever det som okej/normalt att ta SMS-lån samt flertalet faktorer rörande etik och elevernas uppfattning om marknadsföringen för SMSlån.</p>

Mobiltelefonen är idag en självklar och ofta kritisk del i ungdomars liv. Men vid fel användning av telefonen kan ungdomarna lätt hamna i en skuldfälla. Antalet ärenden gällande SMS-lån ökar lavinartat hos kronofogden och oroväckande många av dessa fall involverar ungdomar. Det huvudsakliga syftet med vår studie är att identifiera faktorer som påverkar gymnasieelevers köpbeteende samt att undersöka om dessa faktorer påverkar i vilken grad eleverna kan tänka sig att ta ett SMS-lån. För att undersöka detta har vi valt att studera faktorer som påverkar konsumenternas val att ta SMS-lån, värdera beslutsprocessen, dess omfattning och könets betydelse för dess omfattning. Vi har även valt att beskriva ungdomars syn på marknadsföringen beträffande SMS-lån ur ett etiskt perspektiv. Vår undersökning är kvantitativ och baseras på 201 enkäter som besvarats av gymnasieelever från två gymnasier i Umeå, Dragonskolan samt Östra gymnasiet. Urvalet är jämnt fördelat mellan män och kvinnor och såväl teoretiska som praktiska program finns representerade. Sammanställningen av våra enkäter gav oss många korrelationer på både 95 och 99 procentig signifikansnivå. Resultatet av vår studie visar att gymnasieelevernas beslutsprocess ofta är begränsad där kvinnor i större utsträckning verkar ha en mer begränsad beslutsprocess än män. Det visade sig också finnas tendenser till etiska problem rörande marknadsföringen av SMS-lån. Våra respondenter uppger att SMS-lånens marknadsföring inte på ett tillfredsställande sätt förklarar vad SMS-lån verkligen innebär, de anser också att priserna inte visas tydligt i marknadsföringen samt att marknadsföringen i låg grad uppfattas som sann. Undersökningen visar också att det enbart är en respondent i vårt urval som tagit SMS-lån samt att en majoritet av respondenterna har en negativ inställning till att ta SMS-lån. På grund av att det enbart var en respondent som tagit SMS-lån valde vi att rikta in oss på gymnasiestudenternas köpbeteende i större utsträckning än SMS-lån. När vi undersökte det insamlade matrialet fann vi att flera faktorer som korrelerar med i vilken utsträckning gymnasieeleverna kan tänka sig ta SMS-lån. Bland annat kunskapen om kostnaderna förknippat med SMS-lån, om konsumenten upplever det som okej/normalt att ta SMS-lån samt flertalet faktorer rörande etik och elevernas uppfattning om marknadsföringen för SMSlån.

Denna uppsats skildrar det omdebatterade och relativt nya institutet SMS-lån. Texten skall ses som en diskussion kring huruvida tjänsten är att betrakta som ocker eller ej samt till vilken grad kreditgivarna efterlever de regler och riktlinjer som finns. Syftet med uppsatsen är att påvisa föreliggande och potentiella problem, dels vad gäller tjänstens utformning och dels vad åtagandet till följd av tjänsten kan leda till för kredittagaren. I takt med att marknaden för SMS-lånen vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i massmedia. Kritik har riktats mot låneföretagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar, samtidigt som kreditgivaren profiterar. Eftersom kreditgivarna till ett SMS-lån således tar en stor risk genom att låna ut pengar till personer med svag ekonomi utan att någon säkerhet ställs, väljer de att kompensera detta med en hög kreditkostnad. I uppsatsen diskuteras således huruvida risken att låna ut pengar är att anse vara tillräckligt stor för att stå i proportion till dessa höga kreditkostnader eller om ett ockerförhållande föreligger mellan kreditgivaren och kredittagaren. Ämnesbehandlingen sker genom en inledande beskrivning av SMS-lån och hur marknaden ser ut, varpå vissa uttryck och definitioner förklaras i syfte att hjälpa läsaren att tillgodogöra sig innehållet. Därefter studeras nu gällande lagstiftning där de rättsregler som är aktuella för detta område avhandlas. Ämnesbehandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion där bland annat de tidigare ställda frågorna diskuteras och besvaras i enlighet med den tidigare avhandlade lagstiftningen.

<p>Abstrakt</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ” Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?” och “Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån?”. <strong> </strong>För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien. Grounded theory har använts i avsikt att synliggöra SMS-lån som fenomen och bidra till att förklara och förstå det. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av tre olika modernitets sociologer; Beck, Giddens och Bauman. Genom teorier om individualisering, abstrakta system och riskkalkylering bidrar dessa till en mer generell förklaring av SMS-lån som fenomen. Resultatet av studien visar att, huruvida man valt att ta ett SMS-lån eller inte berodde på hur man uppfattat/ställt sig till olika omständigheter. Omständigheterna visade sig bero på vilket behov man har av SMS-lån, vilken tillit man känner till SMS-lån som system samt hur man resonerar runt riskerna med SMS-lån. Ungdomar med ostadig ekonomi som kände lite eller inget stöd från familjen vid ekonomiska svårigheter verkade mer benägna att ta SMS-lån än ungdomar som kände stöd i familjen. Detta har tolkats som ett tecken på hur det moderna samhället, genom individualisering, bidrar till ungdomars SMS-lånande.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.</p><p><strong></strong></p><p>Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.</p><p> </p><p>Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Vilka människor tar SMS-lån</p><p>- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?</p><p>- Varför tas SMS-lån?</p><p>- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?</p><p> </p><p>Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier:</strong></p><p>Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.</p>

<p> </p><p>Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.</p><p>Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem<em>. </em></p><p>För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  </p>

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter. Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.   Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka människor tar SMS-lån - Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån? - Varför tas SMS-lån? - Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?   Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.   Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.   Förslag till fortsatta studier: Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.

Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden. Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008. Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem. För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

Abstrakt Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ” Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?” och “Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån?”.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien. Grounded theory har använts i avsikt att synliggöra SMS-lån som fenomen och bidra till att förklara och förstå det. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av tre olika modernitets sociologer; Beck, Giddens och Bauman. Genom teorier om individualisering, abstrakta system och riskkalkylering bidrar dessa till en mer generell förklaring av SMS-lån som fenomen. Resultatet av studien visar att, huruvida man valt att ta ett SMS-lån eller inte berodde på hur man uppfattat/ställt sig till olika omständigheter. Omständigheterna visade sig bero på vilket behov man har av SMS-lån, vilken tillit man känner till SMS-lån som system samt hur man resonerar runt riskerna med SMS-lån. Ungdomar med ostadig ekonomi som kände lite eller inget stöd från familjen vid ekonomiska svårigheter verkade mer benägna att ta SMS-lån än ungdomar som kände stöd i familjen. Detta har tolkats som ett tecken på hur det moderna samhället, genom individualisering, bidrar till ungdomars SMS-lånande.