Spelling suggestions: "subject:"social welfare secretaria""
11 |
Barns behov i centrum – ett dokumenteringssystem som utvecklar socialtjänsten? : En studie i hur uppföljningarna av placerade barn har förändrats efter att Barns behov i centrum har införtsRenström, Sabina, Carlsson, Petra January 2010 (has links)
<p>After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child’s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations. The results indicate that follow-up is becoming more wide when BBIC is used, the social welfare worker needs to see the child several times to obtain all the information that BBIC documents require. The result also indicates that the social workers use different BBIC documents when they do follow-ups. There are also other parts of the follow-up in which social welfare workers work different, for example how often they visit the child between the statutory reassessments.</p>
|
12 |
Från arbetslös till långtidsarbetslös : - En studie om unga vuxnas långvariga arbetslöshet / From unemployed to long-term unemployed : - A study of young adults' long-term unemploymentKvist, Emma, Palm, David January 2014 (has links)
Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.
|
13 |
"Man kan inte erbjuda praktiskt stöd som en kopp kaffe om klienten är ledsen" : - En kvalitativ studie om det digitala mötets betydelse inom ekonomiskt bistånd / “You cannot offer practical support like a cup of coffee if the client is sad” : - A qualitative study regarding the significance of the digital meeting within economic aidLinder, Tilda, Pavlovic, Maja January 2021 (has links)
Traditionally, meetings between social workers and clients have taken place physically. Since the 2010s, there has been a digital development which has meant that more calls between social workers and clients take place digitally, for example via telephone, Skype or mobile applications. In the spring of 2020, Sweden’s social services faced a drastic change due to covid-19 caused by the coronavirus SARS-CoV-2. In order to reduce the spread of infection, more and more meetings within the social services have had to take place digitally. This study aimed to investigate the impact and significance of digitalisation, in the form of the digital meeting, in the interaction and meeting between social welfare secretaries and clients in economic aid, viewed from the social welfare secretaries’ perspective.The empirical material has been collected through qualitative interviews with eight social welfare secretaries active within economic aid. With the intention of analyzing the empirical data a theoretical framework has been used, consisting of Goffman's theory of social interaction and new institutional organization theory.The result indicates that there are difficulties in establishing new, but also maintaining existing, relationships with clients when meetings become digital. The interaction between the parties is affected when the physical meeting is absent, especially if the parties cannot see each other. Apart from digital maturity, the digital meeting does not seem to require any other proficiency. The social welfare secretaries continue to describe that the proficiencies they already possess such as sensitivity, compassion and professionalism become more difficult to maintain in digital meetings. At the same time, the results show that digital meetings also have positive effects. It is mainly emphasized that digital meetings are more efficient and accessible than physical meetings. Furthermore, the impact and significance of the digital meeting is also affected by the client’s different conditions.
|
Page generated in 0.0878 seconds