Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år. Resultatet presenterades genom en tematisk analys som visade att skolkuratorerna ansåg sig ha god kompetens om problemområdet, men att det fanns områden där kunskapen kan utvecklas. Deras gemensamma uppfattning är att skolan och föräldrar måste arbeta tillsammans för att förebygga och motverka nätmobbningen. Det framkom under intervjuerna att det idag inte finns en specifik handlingsplan för att hantera nätmobbning. En sådan handlingsplan verkar inte heller saknas då uppfattningen tycks vara att nätmobbning inte skiljer sig mycket från traditionell mobbning.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki. Att komma med förslag på vad man kan göra åt problemet menade ungdomarna kan vara mycket komplext, då det finns ett flertal faktorer som påverkar nätmobbningens förekomst. En faktor som berörts mer än andra i denna studie är den möjlighet som finns till att vara anonym på internet.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv. De äldre eleverna var framförallt mer aktivt på Facebook och positivt inställda till en integrering av mediet i svenskundervisningen.

Den digitala utvecklingen har medfört ett ökat deltagande i sociala medier. Journalistkåren befinner sig i en synnerligen speciell situation då det nya landskapet mer eller mindre kräver en ökad närvaro och delaktighet i sociala medier för att följa samhällets strömningar. För många journalister har detta inneburit att personliga konton i sociala medier inte enbart används för att upprätthålla personliga nätverk utan även för att utföra journalistiskt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur journalister uppfattar sina privatpersonliga och yrkesrelaterade roller i personliga konton i sociala medier. Genom att förena de teoretiska ramverken för Goffmans dramaturgiska perspektiv och Nippert-Engs home/work boundary theory har studien bidragit till en ökad förståelse för hur rollerna uppfattas och förhåller sig till varandra. Det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med journalister i Sverige. Resultaten visar på att rollerna i sociala medier innefattar karaktäristiska särdrag som inte nödvändigtvis är förenliga med varandra. Den privatpersonliga rollen framställs som informell och relativt bunden till sociala situationer där aktören kan framträda inför en känd publik. Den journalistiska rollen har samtidigt framhävts som offentlig med en önskan att nå ut till en bred publik, där yrkesspecifika rollförväntningar för trovärdighet och objektivitet har visat medföra en framtoning som präglas av varsamhet med att delge personlig information. Resultaten indikerar vidare att informanternas förhållande till sociala medier förefaller komplext då gränserna mellan den privatpersonliga och den journalistiska rollen inte är definitiva utan definieras av aktörerna själva.

Undersökningar som gjorts av Internetstiftelsen i Sverige visar att svenska sociala medie-användare ökar varje år. Fler och fler besöker Facebook och skapar konton på Instagram och Snapchat. Samma undersökningar visar dock att majoriteten inte nyttjar sociala medier mer än att bara besöka sidan eller appen. En förhållandevis liten andel av Facebooks användare skriver statusuppdateringar eller publicerar bilder. Syftet med vår studie är att lyfta fram detta och undersöka hur våra informanter tolkar sina och andras handlingar över tre sociala medier och därmed undersöka det sociala i dessa handlingar. Detta har vi gjort med hjälp av ett antal kvalitativa intervjuer med unga vuxna sociala medie-användare och bett dem reflektera över sina egna och andras handlingar på de sociala medier de deltar i för att urskilja hur socialt det egentligen är. Vi har använt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att analysera vårt empiriska material och därför undersökt enskilda handlingar hos personerna och tolkat det sociala i dessa handlingar. Vad vi i korta drag kommit fram till är att även om man inte ser sig själv som aktivt interagerande på sociala medier så finns det sociala och relationella förklaringar till minsta gest som utförs. Dessa sociala handlingar existerar inom grupper och bildar normer inom grupperna. För olika sociala medier råder olika normer och därmed olika handlingar.

This Master’s thesis aims to examine how study participants reason about what they share on Facebook in order to create a deeper understanding of motivations behind sharing. Another aim is to investigate what role credibility assessments have in sharing. The previous research on information sharing and Facebook is limited. To investigate these issues, qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 participants aged 20–35. Toanalyze the interviews, qualitative content analysis was used. The themes that emerged were:motivations behind sharing, what is shared, audience, professional/private, discussion and credibility assessments. The results showed that the participants’ main motivations to share something were to either influence others or to strengthen their own identity on Facebook. The clearest result is that all participants state that it is important to them that they stand for what they share. What the participants share is also strongly linked to why they share –mainly they share political posts. Most participants say that they primarily have their closes tfriends in mind when sharing. Credibility is also linked to other themes. Credibility in many cases is one of the criteria that determine what participants choose to share. The participants also said that they generally rely more on what people they know well post or share.

Det senaste året har hela världen på olika sätt berörts av en pågående flyktingkatastrof som resulterat framförallt av kriget i Syrien. Fler människor än någonsin söker asyl i Sverige och svenskarnas engagemang för att hjälpa har synts i både traditionella och sociala medier. Detta är dock inget nytt fenomen. Sverige stod inför en liknande situation under åren 1939-1945 när tiotusentals finska barn togs om hand av svenska fosterfamiljer. Reportaget De finska krigsbarnen beskriver fenomenet med de finska krigsbarnen och visar på de likheter som finns med dagens situation. Reportaget består utav tre olika delar: två dokumentärfilmer i tre delar vardera, kallade Armos resa respektive Irjas resa. Till dessa hör även en kortare artikel som presenterar förflyttningen av de finska krigsbarnen under andra världskriget och förklarar varför denna händelse är relevant än idag. I filmerna får man lära känna Christer (Armo) Faberstedt och Irja Olsson som båda kom till Sverige som krigsbarn för drygt 70 år sedan. Utöver det journalistiska arbetet tillkommer även denna reflektionsrapport där författaren reflekterar över sina erfarenheter från arbetsprocessen.

Abstract   Title: Communicators communication- A study on how Prime and Hero Kommunikation communicate on Facebook  (Kommunikatörernas kommunikation- En studie om hur Prime och Hero Kommunikation kommunicerar på Facebook)   Author: Lovisa Andersson Zimdahl and Olivia Karsten   Tutor: Anne-Marie Morhed   Period: Autumn 2015   University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University                                                 Aim: The aim of the thesis is to conduct a study on how the communication agencies Prime and Hero Kommunikation communicate on their Facebook profiles. Furthermore, how are these agencies presenting themselves and what are their purposes of being on the network?   Method/Material: The study is based on qualitative research where the methods of choice are netnografical observations and semi-structured interviews. The material collected and analyzed is Prime and Hero Kommunikation’s communication feed on their Facebook pages, and inteviews with people working at the bureaus.     Main results/Conclusions: The main result of this study is that the communication agencies are communicating differently from each other. Prime’s communication is characterized by a more serious tone where news reports are frequently being published. Furthermore, Prime is consciously associating themselves with important people and organisations. The study indicates that Prime is building their brand on Facebook through communication strategies. Hero Kommunikation, on the other hand, is communicating a more easy-going image of themselves by publishing events where they often mention their customers. Hero Kommunikation opines that only events are suitable for Facebook communication. This indicates that they have a respect for the network. Hero Kommunikation´s purpose is, unlike Prime’s, not to build their brand on the network. The main reason why the communication agencies’ communication differ from each other is due to the fact that they have different business ideas and different perspectives on social media.   Keywords: communication bureaus, social media, Facebook, strategic communication, self-presentation

Problemformulering och  syfte: The  growth of new channels has increased the amount of sales messages vying for consumers' attention, changing the conditions for marketing communications. Marketing in social media channels has become a way to keep up with the consumers. However, recent indications points towards a weariness regarding advertising in these channels as well. This has led to new marketing methods emerging, influencer marketing being on these. Previous studies have  often examined certain parts of the phenomenon, such  as product placement in social media, brand alliances, celebrity endorsers or the message process between opinion leader and  receiver. This study intends to build upon this type of research, from a communicative perspective, to get a better understanding of this type of marketing. The main purpose of this study is to, from a communicative transmitter’s perspective, increase the understanding of digital influencer-collaborations, by examining six companies within the Swedish apparel and accessory retail market. Metod och  material: This study has a qualitative approach, since we wanted to acquire a deeper understanding of the phenomenon by examining how companies view  and  make use of influencer marketing, as a way of communicating with the market. We gained information through eight interviews, in person and  over the  phone. The  interviews are conducted with six Swedish companies within the apparel and  accessory market as well as two additional interviews with an influencer-marketing bureau and  a lawyer with knowledge of the marketing laws in Sweden. Huvudresultat: The  main conclusions we’ve drawn from this study is that influencer-collaborations are hard to define, in the sense that the underlying purpose and  the way it’s looked upon seem to differ at this point. This seem to effect the way  companies handles influencer-collaborations, some having a greater focus on product promotion while others use the influencers as a way  of strengthen the  brand. However, regarding the reasons this  kind of marketing method is being used  on Instagram, the companies appear unanimous, meaning it’s a great way  to reach a wider or more specific target audience. We’ve also found that the companies seem to share similar thoughts on what factors are most vital to a successful influencer-collaboration, the credibility being one  of those. Moreover, the juridical aspect is of great interest, as it appears to be somewhat of a gap between what the law states and  how the companies handles it, possible due  to the  different opinions on how evident these collaborations should appear.

Kundengagemang är ett begrepp som under en längre tid använts bland praktiker i företagsmiljöer men som på senare tid även fått allt mer uppmärksamhet inom den akademiska världen. Företag strävar efter ett högt kundengagemang då engagerade kunder tenderar att sprida positiva erfarenheter och rekommendationer om företaget till andra och därmed är värdeskapande för företaget. Framväxten av sociala medier erbjuder företag en ny plattform att interagera med sina kunder. Då interaktion är en viktig beståndsdel vid skapandet av kundengagemang kan ett företags aktiva deltagande på sociala medier främja dess kundengagemang. SJ AB (SJ) har likt många andra företag uppmärksammat denna möjlighet och valt att etablera sig på en rad olika sociala medier. För SJ, som ofta får utstå kritik i traditionell massmedia, blir det än mer viktigt att utnyttja de möjligheter sociala medier erbjuder. Tidigare studier inom området har fastslagit tre huvudsakliga användningsområden relaterade till sociala medier som ett företag kan använda sig av för att främja sitt kundengagemang. Denna uppsats ämnar undersöka hur SJs kunder upplever deras aktivitet på sociala medier och hur det i sin tur påverkar deras kundengagemang. Vidare undersöks i vilken utsträckning användningsområdena påverkar kundengagemang. För att undersöka detta har en enkätstudie riktad mot SJ-resenärer aktiva på sociala medier genomförts. Enkäten är baserad på tidigare teorier relaterade till kundengagemang och sociala medier. Resultatet visar att det som främjar kundengagemanget i störst utsträckning är möjligheten för kunder att interagera med varandra. Detta innebär att om SJ vill uppnå ett så starkt kundengagemang som möjligt bör de skapa incitament för kunderna att kommunicera med varandra. SJs nuvarande strategi på sociala medier fokuserar huvudsakligen på att skapa en dialog mellan kund och företaget, något som i ljuset av denna studie inte är det optimala arbetssättet för att främja kundengagemanget.