This essay presents the result of a study using parts of Fairclough’s critical discourseanalysis, as well as a sociocultural perspective, to identify discourses within scientificarticles about how social media and credibility is spoken of. There are several ways inwhich a subject can be discussed and every way of discussing a subject is counted as adiscourse. The aim of this study is to see what kind of discourses are available withinthe field of Library and Information Science concerning the concepts of credibility andsocial media. The study’s aim is to answer the questions about what discourses arepresent within the material, if there are any differences in how credibility and socialmedia is spoken about between these discourses and whether the social praxis has anyeffect on the research results. In conclusion of the study five major discourses areidentified: social media, credibility, communication, information and users. Dependingupon the context in which the subject is discussed, there are and will be differences ofhow the subject is discussed. And lastly the social and cultural factors do affect how theresult of a study will turn out, how and to which degree depends on the context of thestudy.

<p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken. Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook. Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel. Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi. För att kunna erbjuda ett större utbud av olika inlägg och därmed skapa dialog,istället för att uteslutande informera om händelser, inser fokusgruppn att enmålgruppsanalys skulle vara ett första steg mot målet att få flera medlemmar och ettstörre textflöde. Språkservice AB ställs dessutom inför utmaningen att kämpa mot sinkonkurrens för att få människors engagemang och ett långsiktigt förhållande.

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer. Dock visar det även att de inte har ett intresse av att påverka IKEA på detta vis. Studien visar även på att konsumenterna anser att sociala medier är en bra marknadsföringskanal för IKEA. Trots detta saknar de intresse av att besöka IKEA på dessa plattformar.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt. Det vi kan fastställa är att fenomenet möjliggör ett samarbete och en social integration mellan användarna där dialogen har ersatt monologen. Båda Microsoft och Prime anser att tillgänglighet inom de sociala nätverken är väsentligt, att alltid vara öppen i de sociala forumen för att på ett snabbt sätt både få och ge feedback och respons. Emellertid har de sociala medierna mer fungerat som ett viktigt hjälpmedel inom marknadskommunikationen då företagens egna Webbplatser har en mer dominerande roll i dagsläget. Många likheter mellan företagen framkom hur de använder sig av sociala medier, då det som strategi mer är avsedd att frambringa liknande resultat och effekt oavsett företag. Olikheterna som påträffats hör främst till ett strategiskt nyttjande av sociala medieplattformar. Prime har ända sedan deras igångsättning av medierna haft en utarbetad social mediestrategi då de även lär ut och hjälper andra företag med sin marknadsföring och kommunikation. Microsoft har å sin sida inte haft några strategier över huvud taget utan mer utnyttjat möjligheten att synas i alla möjliga håll och kanter, mycket beroende på att företaget haft en så stor uppsjö av mediekonton. Emellertid har Microsoft byggt upp sin mediestrategi där de nu fått ett större medvetande om vad de vill ha ut av alla sina sociala mediekonton.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn? Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa. I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt. Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det. De upplever detta mer som en verklig värld eller i alla fall som en förlängning av den verkliga världen.

No description available.

No description available.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar – de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna. Språket som används i statusuppdateringar på Facebook är mångfacetterat – stundom stavningsmässigt och grammatiskt korrekt, stundom talspråkligt och normutmanande och varierar givetvis informanterna emellan. Vissa informanter uttrycker sig mycket kommunikationsmedvetet medan andra har ett mer prosaiskt betonat språk. De olika kategorierna och kombinationer av dessa nyttjas för att nå olika syften. Varje kategori kan ses som ett redskap för att försätta läsaren i en viss sinnesstämning alternativt dela med sig av sin egen. Kreativitet och lekfullhet med normer används exempelvis som ett verktyg för att skapa en utstickande statusuppdatering då detta är syftet.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.