During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna. Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är: Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna? Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier? Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier? För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där. Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare. Samtliga kommuner är överens om att möjligheterna som kommer med sociala medier är den potential det finns för dialog och interaktion med sina invånare. Dock är det inte alla respondenter som beskriver att de använder sociala medier på det sättet. För att försöka skapa dialog med medborgarna försöker kommunerna att lägga ut information på de sociala medierna som det vet engagerar medborgarna. En kommun är en bred organisation som har mycket att erbjuda och kan därför variera informationen. Inspirationen till namnet på uppsatsen kommer från en person vi intervjuat. Vi tycker det är slående och vi tror att det finns en viss sanning bakom det.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medier FRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna? BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier. SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa. Därtill vill jag även undersöka ifall det går att urskilja skillnader i de teman som det båda medieformerna fokuserar på, samt vilka aktörer som förekommer. METOD Empirin består av samtliga artiklar kring ämnet ”saudiavtalet” som publicerats av fyra tidningar, under en vecka, samt de tweets som publicerats inom hashtaggen ”#saudiavtalet” inom samma tidsperiod. Statistiken samt innehållsanalys har hämtats ur ett totalurval. SLUTSATS Relationen mellan de traditionella nyhetsmedierna och de sociala medierna är obalanserad. Åtminstone i det avseende att nyhetsmedierna i avsevärt lägre utsträckning inkluderar de sociala medierna i sin nyhetsbevakning än vad de sociala medierna hänvisar till nyhetsmedia. Vidare förekommer det inte några ”vanliga människor” i nyhetsartiklarna överhuvudtaget medan dessa på sociala medier utgör den största gruppen aktörer. Trots detta är båda medieformerna starkt dominerade av eliten.

Frågeställning: Vilka utmaningar stöter medelstora företag på när de integrerar sociala medier i sin befintliga marknadskommunikation samt hur hanterar företagen dessa utmaningar?Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur medelstora företag hanterar integrering av sociala medier i marknadskommunikationen. Metod: Detta har gjortsgenom en kvalitativ fallstudie som omfattar tre medelstora, strategiskt utvalda företag på den svenska marknaden. Studien antar en abduktiv ansats och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en nyckelperson på varje fallföretag.Slutsats: Resultaten visar på att medelstora företag kan stöta på en del utmaningar och hinder gällande kostnad, kunskap och överrensstämmelse vid integrering av sociala medier i den befintliga marknadskommunikationen. Företagen skulle kunna hantera dessa utmaningar genom att bland annat säkerställa att tillräckliga kunskaper och resurser finns inom företaget samt genom att arbeta strategiskt med att förmedla företagets vision, mål och värdeord till hela organisationen.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet? Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till. Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer. Det saknas studier som harjust denna specifika utgångspunkt, varpå ett av syftena blir att breddakunskapen inom området. Metod: Kvalitativa intervjuer med kommunikatörer, innehållsanalyser avkommunikationsplaner och kvantitativa innehållsanalyser av myndigheternasinläggsflöde på Facebook och Twitter. Slutsats: Myndigheterna använder sig av fyra olika kommunikationsstrategier ikommunikationen via sociala medier. De har en önskan om att föra dialogmed sina följare men har i stort inte utvecklat några tydliga strategier för hurdetta bör gå till. De organisatoriska förutsättningar som myndigheterna haratt förhålla sig till har lett till svårigheter för hur man agerar i de socialamedierna.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades: -          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? -          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande? Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom området har således granskats och analyserats för att uppnå syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs för lärande i undervisningen då dessa bl.a. möjliggör webbpublicering av texter som kan få eleverna att engagera sig i arbetet med texten för att få den så bra som möjligt när mottagarperspektivet ändras till att omfatta en autentisk publik och inte bara läraren. Den feedback eleverna kan få på sina texter är också värdefull för att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet på att sociala medier kan fungera som en gemensam arena för deltagande och samarbete kring t.ex. innehåll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier möjliggör också arbete med det vidgade textbegreppet, ett väl etablerat begrepp i svenskämnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berättande är svårt och jobbigt.

In recent years, the right-wing extremist site Avpixlat (‘Unveiled’) and the anti-racist blog Inte rasist, men... (‘Not a racist, but…’, IRM) have established themselves as political actors and platforms for political discussion in Sweden. However, we know very little about them and their impact on democracy. The purpose of my work is to analyze social movements’ discussion forums on the internet based on an idea that they are within a tension field between democratic potential and being a potential danger to democracy. Representative democratic theory, socio-cultural learning theory and the idea of discursive debate, form my theoretical framework. I use these three theories as tools to extend our understanding of the role of the discussion forums in political debate, and how they will affect the task of the education system to educate democratic citizens. I do a text analysis of articles and user comments on Avpixlat and IRM, and a survey among pupils in upper secondary school. Two major conclusions are made; 1) There are no major differences between the right wing extremist forum Avpixlat and the anti-racist blog IRM, they can both be described as authoritarian groups with high social pressure, and they look at democratic actors with skepticism. 2) The education system seems to be unaware of the fact that young people come into contact with right-wing extremism and undemocratic political discussion every week in their spare time. Therefore, pupils are never given a democratic alternative to the political discussions that they meet in social media. This brings to questioning whether schools can be said to follow the curriculum on educating democratic citizens.