Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition. Resultatet visar att socialarbetaren i olika utsträckning utvecklar strategier och förhållningssätt för att möta, hantera samt fungera i det sociala arbetet. Dessa strategier och förhållningssätt presenteras i studiens analysdel utifrån fyra idealtyper; Den Krigande, Trädgårdsmästaren, Den Distanserade samt Den Sörjande.

Youth crime is a topic that has taken place in the media and has engaged politicians as well as researchers. This is a problematic phenomenon that can contribute to various social problems in the future by affecting youth and society. Since youth crime can lead to various social problems, it is important to examine and highlight the problem, how it can lead to various social problems, but also how society can prevent these social problems. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how social workers imagine and frame crime among young people and how they work preventively in their practical work. Based on the collected empirical evidence and previous research, we can draw conclusions that juvenile delinquency is very complex and there is no clear explanation about that subject. We have collected empirical evidence through eight semi-structured interviews where the respondents were selected with conscious selection.The results show that the social worker's individual beliefs about risk identification depend on academic discipline, experiences, collaboration and further education. However, the respondents specify that family and dysfunctional schooling is central. The results show that the material we have collected from the respondents is consistent with previous research and theories about juvenile delinquency.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de konsekvenser som uppstår när lagändringar påverkar socialarbetares förutsättningar och yrkesidentitet i arbetet med ensamkommande unga. Då flera lagändringar har skett i kontakt med det sociala arbetet har jag valt SFS 2016:752. Med lagen så infördes tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsade möjligheter för familjeåterförening med anhöriginvandring samtidigt skärptes försörjningskraven för anhöriga. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare som varit arbetsverksamma med målgruppen ensamkommande unga innan och efter lagändringen. Intervjuerna har sedan utgjort det material som analyserats med hjälp av en teoretisk referensram som bygger på socialarbetarens yrkesidentitet, yrkesroll och profession samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att förutsättningarna som förändrades skapade konsekvenser som påverkar socialarbetarnas arbetssituation både internt inom verksamheten och externt mot andra instanser samt mellan socialarbetare och hjälpsökande ungdom. Respondenterna påverkades även i sitt privatliv. Resultatet och analysen visar att yrkesrollen och yrkesidentiteten separeras när yrkesrollen förändras med SFS 2016:752. Yrkesidentiteten ställs på sin spets och socialarbetarens egna etiska kompass avgör hur det sociala arbetet ska genomföras. Med förändringarna av lagen försvinner också resurser från socialarbetarnas arbete och kompensatoriska strategier skapas. Socialarbetarna påverkas i olika grad på en hälsonivå av de konsekvenser som uppstår i situationen, vilket enligt studiens resultat hör ihop med handledning, hantering av empati och känslokontroll. / The Purpose of this studie has been to investigate how the socialworkers professional identity in relation with unaccompanied refugee children, has been effected by amendments of the law. Since several amendments of the law has been in contact with the social work I have chosen SFS 2016:750. With this amendment timelimted residence permits was initiated which limited possibilities for family reuinons with a relative background, in the midst of this the sustention demands was hardened. Eight social workers has been interviewed in a qualitative, semi-structured manner. These social workers has been involved professionally with the target group constisting of unaccompanied refugee children, both prior and after that the amendment of the law was made. The Interviews has then been the foundation of the material that has been analysed with the help of a theorecital frame of reference that is the foundation of the socialworkers professional identity and role, previously conducted research has also been accounted for. The results of the studie concludes that when the prerequesites are changed it also changes the social workers profesional situation, both internally and externally, in regards of the relation between the social worker and the refugee children. Also the private life of the respondends were effected. The result and analysis show that the Professional identity and role got separated when the professional role are changed when SFS 2016:752 was amended. The Professional identity is put to the test and the social workers own ethical compas decides how the social work itself should be performed. Amendments of the law also reflects on the social workers professional work and compensatory strategies are made. The social workers are affected on different levels of health by the consequences that appear in the sitiation, the results of the studie shows that this relates to guidance, empathy managemant and emotional control.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. / The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems.