Introduktion: Suicid är ett folkhälsoproblem som ser olika ut på olika platser runt om i Sverige, vissa kommuner såsom Grums kommun har under en tid drabbats mycket och speciellt bland ungdomar. Ett samarbete i Grums har startats där deltagarna består av aktörer som arbetar med ungdomars hälsa i någon form. Syftet är att förbättra samarbetet och förbättra förutsättningarna för Grums ungdomar att leva ett liv med god hälsa. Syftet med studien är att kartlägga det suicidpreventiva arbetet som aktörerna gör i sina respektive verksamheter och utifrån en socialekologisk modell sätts dessa i relation till olika nivåer i samhället där verksamheten befinner sig i relation till ungdomarna. För att arbetet ska ge resultat måste de metoder och arbetssätt som används grundas i den evidensbaserade forskningen. Metod: En workshop hölls i Grums där aktörernas diverse roller fastslogs för en bättre förståelse över det stöd som erbjuds ungdomarna och hur målgruppen faktiskt upplever sin situation i Grums utifrån aktörernas erfarenheter. Telefonintervjuer av 3 aktörer om deras arbetssätt gentemot målgruppen i Grums kompletterade workshopen. Materialet analyserades utifrån en socialekologisk modell. En systematisk litteraturöversikt gjorde grundjobbet med att finna de metoder och arbetssätt som har visat sig ha evidens. Resultat: De olika aktörernas roller i det suicidpreventiva och hälsofrämjande arbetet med Grums ungdomar klargörs. Vidare påvisas hur de olika verksamheternas arbete i vissa fall sker flexibelt utanför de satta ramarna för den specifika aktören. Mycket av arbetet sker överlappande genom olika kategorier och faser i ungdomarnas liv. Risk- och skyddsfaktorer inom olika områden identifierades. Av de totalt 25 studierna som sållades fram blev det 9 som uppfyllde kriterierna. Slutsats: Det är inte enbart viktigt för de olika aktörerna att förstå inte sin egen verksamhet utan även vad andra aktörer gör och har för resurser. Även för målgruppen är det viktigt att veta vad som görs och hur det arbetas. Då individer slutligen själva väljer att söka och använda det stöd som finns är det viktigt att sänka de trösklar som finns. Det finns en rad olika evidensbaserade sätt att arbeta med suicidprevention utifrån Grums kommuns förutsättningar. / Introduction: Suicide is a public health problem with different characteristics in different places in Sweden, some municipalities like Grums have had some difficulties amongst their youth. Grums has started a cooperation with the organizations that works with the target groups health in some way with the aim to improve the collaboration between the organizations and also improve the conditions for teens. The purpose of the study is to map the participants work with suicide prevention and put them in relation to different levels in society and the target group in a socio-ecological model. For the work to give positive results the methods must be evidence-based. Method: A workshop in Grums was held where the different participants work was established and mapped to create a better mutual understanding over the services provided to the teens. Interviews over the phone with 3 of the participants about their work with teens In Grums was used to complement the workshop. The material was analyzed with a socio-ecological model. A systematic review did the groundwork in finding the evidence-based methods presented. Results: The role of the different organizations in the work with suicide prevention among teens in Grums is mapped. It shows that the work of the different organizations in some cases is flexible and extends outside of the borders of the specific organization. A lot of the work is overlapping through different categories and phases in a teens life. Risk factors and protective factors where identified. Of the 25 studies that where found it was merely 9 that fulfilled the criteria. Conclusion: It is not only important for the different organizations to understand not only their own operation but also the other work made by others and the resources they have but it is also important for the target group to know what is being done and how. Because individuals choose to seek help and to use the support that’s eligible it is important to lower the threshold to do so. There are some different evidence-based ways to work with suicide prevention with the conditions in Grums municipality.

The purpose of this essay is to study how perceived racial profiling have affected young people beteween the ages of 12 and 18 years, concerning mental health and trust in the police. The purpose is furthermore to study what kind of support those young people wished from social workers. Through qualitative semi-structured interviews we collected narratives about perceived racial profiling by the police in Sweden. The results show that racial profiling had several negative consequenses such as nigthmares, anger, memory loss, feelings of guilt and shame. Further, the results also show that trust in the police was very low among those who experienced racial profiling. In this regard social workers have an important role to fill, the respondents wished to receive support and counseling from culturally sensitive and empathetic social workers with knowlegde of racial profiling as an existing fenomena in Sweden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som är verksamma inom socialtjänst, äldrevård och HVB-hem arbetar med individer som visar tecken på kognitiv svikt, demens och alkoholmissbruk. Datainsamlingsmetoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Sex (6) intervjuer genomfördes totalt och transkriberades sedan ordagrant. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Det analyserade materialet tolkades sedan genom den socialekologiska systemteorin. Vissa delar av resultatet från intervjuerna visar att kunskapsbristen inom området skapar olika förutsättningar för arbetsgruppen. Andra delar visade även positiva och negativa exempel på samverkan mellan olika verksamheter. Dessutom visade resultatet även hur politiska beslut och avsaknaden av evidens kan orsaka förändrade förutsättningar för de professionellas arbete. Sammanfattningsvis visade resultaten vikten av samverkan i en kontext där klientens behov kan erbjudas av flera olika verksamheter. Dessutom visade även resultatet hur verksamheterna påverkas av både kunskapsbrister och svårigheter med att samla in evidens. Det kan även föreligga ett behov att reflektera över tidigare socialt arbete för att förstå hur framtidens sociala arbete eventuellt kan förbättras. / The purpose of this study is to examine how professional employees working at social work offices and care homes experience possible opportunities and obstacles while working with individuals showing signs of both cognitive impairment, dementia and the misuse of alcohol. The method of which the material was collected was through semi-structured interviews. In total, six (6) interviews were conducted and later transcribed verbatim. The material was compiled through qualitative content analysis. The compiled material was then later analysed through the social ecological systematic theory. Some of the contents provided through the interviews showed a lack of knowledge regarding the work surrounding the group mentioned above. Other parts of the interview showed both positive and negative examples within cooperation between multiple organisations. The contents also gave examples of how the work is affected by political decisions and also obstructed by the lack of evidence surrounding the group. In conclusion, the results showed how crucial cooperation can be in a context where the afflicted is in need of several instances of help from several different organisations. Moreover, the results also showed a lack in both knowledge and the acquiring of evidence. There may also be a need to reflect on earlier social work to see how future social work can be improved.