Diss.--München Universität, 1999. / Bibliogr. p. 360-386. Index.

Dissertation--Heidelberg--Universität, 2002. / Bibliogr. p. 592-643.

Diss.--Philosophische Fakultät--Greifswald--Ernst Moritz Arndt Universität, 2001. / Bibliogr. p. 277-290.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2008. / Bibliogr.: f. 120-127. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma in i sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfter fram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i en chefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen och nätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner i praktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag har intervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion. Under intervjuerna framkom att systemförståelsen och insocialiseringen ingår i chefsintroduktionen, men att förbättringspotential finns. Nätverksskapande är inte något som i nuläget ingår i chefsintroduktionen, men som efterfrågas av de flesta cheferna. Cheferna presenterade förbättringsförslag som ska kunna verka för att hjälpa organisationen utveckla och förbättra chefsintroduktionen ytterligare

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about. The research writing a more positive attitude to mainly surf boards within the school as a teaching tool, but is not as positive for high computer use during leisure time, as it may cause health problems or socialization disorders. The media write more articles critical of tablets in schools, because they claim that these are detrimental to learning. Expressen urge that the computer should be used only at home. Joint research and the media is how they write about the effects of computer usage, but the differences lies in how they describe that the personal and social development is affected by computers and tablet use.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta. Informanterna i studien angav olika beskrivningar hur de använder måltiden som ett lärtillfälle och vilken betydelse måltiden har för elever på högstadiet. Det var beskrivningar både mot positiva och negativa riktningar, som fick bli symbol för studiens rubrik - på gott och på ont. Den pedagogiska måltiden lyftes fram från ett socialt perspektiv. Vid måltiden fanns tid att lära känna eleverna bättre och informanterna såg sig som förebilder för eleverna. Måltiden skapade förutsättningar för gemenskap och relationer mellan informanter och elever stärktes. Genom måltiden angav informanterna att den var viktig för elevernas socialisation. Den pedagogiska måltiden lyftes också fram som arbetsam, jobbig och den kunde skapa konflikter mellan personalen. Informanterna angav att måltiden ansågs var en extra arbetsuppgift för dem att utföra under skoldagen och att de var tveksamma till att använda måltiden som en pedagogisk miljö för elever på högstadiet. Miljön i matsalen beskrevs som stressig och maten med blandade känslor. Att skolmåltiden hade betydelse för elevernas hälsa var gemensamt hos alla informanter i studien.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 1997. / Bibliogr. Publié aussi en version électronique.

Doktorsavhandling--Uppsala, 1997. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 194-199.

Doktorsavhandling--Department of Education--Uppsala, 1995. / Résumé en anglais.