I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.

I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.

Bakgrund: I dagsläget existerar det inte nationella riktlinjer kring fallprevention, dock existerar det internationella riktlinjer och nationella råd för fallpreventiva insatser. Eskilstunas kommun arbetar med intensiv hemrehabilitering (IHR) som är en tidsbegränsad målinriktad insats och utförs av ett multiprofessionellt team, där fallpreventionen utförs av fysioterapeuter och arbetsterapeuter. IHR är ett relativt nytt arbetssätt och enligt författarens vetskap saknas studier kring patienters upplevelse av fallförebyggande insatser inom kontexten för IHR.  Syfte: Att utforska individers upplevelser av fallpreventiva insatser som givits under 6–12 veckor genom IHR.  Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuformat. Fyra informanter mellan 86–93 år och som fick IHR mellan 6–12 veckor under år 2022 inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i de tre huvudkategorierna; Positiv inverkan på välmående, autonomi och rörelser; Utnyttjandet av terapeutens kunskap för att tillgodose diverse behov; Informanternas och terapeuternas positiva samspel med totalt åtta underkategorier. Slutsats: Resultaten visade att träning, bostadsanpassning och hjälpmedel uppskattades, men att informanternas balansförmåga inte alltid förbättrades. Terapeuternas bemötande och veckovisa besök uppskattades. En del informanterna kände sig dock sig nedstämda efter avslutad IHR-period på grund av att de saknade relationen med terapeuten. Informanterna värdesatte positiva, motiverande och empatiska terapeuter.