• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 857
  • 365
  • Tagged with
  • 1222
  • 1220
  • 1220
  • 1200
  • 1186
  • 1182
  • 1182
  • 1181
  • 1181
  • 1181
  • 126
  • 98
  • 97
  • 94
  • 92
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Att prata om levnadsvanor : en litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter / To talk about living habits : a literature study about nurses' experiences

Olsson, Sofie, Olander, Lilly January 2020 (has links)
Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett utbrett problem hos Sveriges befolkning. Sjuksköterskan har ett ansvar att starta upp samtal kring levnadsvanor med patienterna och hjälpa dessa till en hälsosammare livsstil. Det finns dock brister som gör att dessa samtal sker alltför sällan. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har sammanställts till olika kategorier. De använda artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, granskades utifrån HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Sjuksköterskorna var medvetna om sitt ansvar kring att ta upp samtalet med patienterna men uttryckte att flera saker stod i vägen. Sjuksköterskorna tyckte framförallt att brist på tid och kunskap var hinder för ett optimalt samtal om levnadsvanor. Även patienten hade en central roll och inverkan på arbetet för att förbättra levnadsvanorna menade sjuksköterskorna. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att det finns en konflikt i ansvarstagandet kring levnadsvanor, att vissa menar att sjuksköterskor alltid ska vara en förebild i hälsosamma levnadsvanor medan andra påstår att sjuksköterskan ska spegla verkligheten, samt att motiverande samtal är en uppskattad metod som upplevs fungera.
112

Coachning som intervention för ökad fysisk aktivitet : En kvalitativ studie av deltagarnas upplevelser

Eriksson, Peter January 2019 (has links)
<p>2019-10-18</p>
113

Visst är jag duktig som tränar!? : En tvärsnittsstudie om prestationsbaserad självkänsla och motivation till fysisk aktivitet / Surely I'm good at training!? : A cross-sectional study of performance-based self-esteem and motivation for physical activity

Reimers, Sofia, Norin, Nora January 2021 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivation till fysisk aktivitet hos individer med prestationsbaserad självkänsla (nedan benämnt som PBS) samt att se över skillnader mellan kön och ålder i dessa frågor. De frågeställningar vi vill studera är ”Vad motiverar individer med prestationsbaserad självkänsla till fysisk aktivitet?”, ”Finns det skillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Finns det könsskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”,” Finns det åldersskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Vilken grupp individer ägnar mest tid till vardagsmotion och fysisk träning?”.  Metod: Vi har använt oss av enkätfrågor från en studie om hjärnhälsa, utförd 2018 på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH. Enkäterna mättes vid ett tillfälle (tvärsnittsstudie) där testpersonerna var kontorsanställda hos Intrum Justitia AB och Ica Gruppen AB i Stockholm. Deltagarna var i åldrarna 21-61 år och bestod av 189 kvinnor och 70 män. Data är analyserad i verktyget SPSS där vi har tagit fram variabler i Descriptive statics för att kunna analysera skillnader i medelvärden mellan utvalda kategorier. Med hjälp av Manova i SPSS tog vi fram medelvärdesskillnader mellan PBS, kön och åldersskillnader. Vi har studerat deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, PBS, åldersskillnad och fysiska aktivitetsnivåer. De enkätfrågor vi studerat har inkluderat fyra frågor baserat på deltagarnas prestationsbaserade självkänsla, 14 frågor angående motivation till fysisk aktivitet och två frågor gällande upplevd nuvarande fysiska aktivitetsnivå, uppdelat på vardagsmotion och fysisk träning. Vi tog fram deltagarnas medelvärde i PBS-frågorna för att uppskatta PBS-nivåer (&lt;3,5=låg PBS, ≥3,5=hög PBS) och delade upp deltagarnas ålder i hög respektive låg baserat på medianåldern (&lt;42 år=låg ålder, ≥42 år=hög ålder), innan vi analyserade enkätsvaren.  Resultat: Hög PBS tenderar att bidra till ökade nivåer av skuldkänslor inför motivation till fysisk aktivitet, än för dem som har lägre PBS. Skillnad i PBS-nivåer mot motivationsfrågorna gav oss sex statistiskt signifikanta resultat. Hög PBS visade ökad andel skam  (F=14,125, p&lt;.01) och skuldkänslor (F=4,684, p&lt;.01) vid utebliven träning. De kände även yttre press från närstående att motionera (F=10,733, p&lt;.01) och motionerar för att andra säger att de borde (F=6,938, p&lt;.01) i större utsträckning än deltagare med låg PBS. Äldre oberoende PBS får skuldkänslor vid utebliven träning (F=6,032, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=6,361, p&lt;.01) och anser att de endast kan vara stolta då de är fysiskt aktiva  (F=4,642, p&lt;.05) i större utsträckning än de yngre. Yngre motionerar för att de tycker att det är en skön aktivitet (F=5,586, p&lt;.01) något mer än de äldre. Kvinnor motionerar för att det är en del av deras identitet (F=6,477, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=3,922, p&lt;.05) och anser att motion är en grundläggande del av den de är (F=3,943, p&lt;.05) i större utsträckning än män.  Unga kvinnor med hög PBS är den grupp som i högst grad styrs av kontrollerad motivation gällande fysisk aktivitet. Deltagare med hög PBS oberoende ålder och kön är dem som ägnar mest tid till fysisk träning och kvinnor oberoende ålder ägnar mest tid till vardagsmotion. / Aim: The aim of this study is to investigate the motivation for physical activity in individuals with performance-based self-esteem (PBS) and to review differences between gender and age in these issues. The questions we want to study are “What motivates individuals with PBS for physical activity?”, “Are there differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Are there gender differences in motivation for physical activity in individuals? with low and high PBS?”, “Are there age differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Which group of individuals spend the most time on everyday exercise and physical exercise?”.  Method: We have used questionnaires from a study on brain health, conducted in 2018 at the School of Gymnastics and Sports, GIH. The questionnaires were measured on one occasion (cross-sectional study) where the test subjects were office employees at Intrum Justitia AB and ICA Gruppen AB in Stockholm. The participants were aged 21-61 years and consisted of 189 women and 70 men. Data is analyzed in the tool SPSS where we have developed variables in Descriptive statics to be able to analyze differences in averages between selected categories. With the help of Manova in SPSS, we produced mean value differences between PBS, gender, and age differences. We have studied the participants' motivation for physical activity, PBS, age difference, and physical activity levels. The questionnaires we studied have included four questions based on the participants' performance-based self-esteem, 14 questions regarding motivation for physical activity, and two questions regarding perceived current physical activity level, divided into everyday exercise and physical exercise. We produced the participants 'mean value in the PBS questions to estimate PBS levels (&lt;3.5 = low PBS, ≥3.5 =high PBS) and divided the participants' ages in high and low based on the median age (&lt;42 years= low age, ≥42 years= high age), before we analyzed the questionnaire responses. Results: High PBS tends to contribute to increased levels of guilt prior to motivation physical activity than for those with lower PBS. The difference in PBS levels against the motivation questions gave us six statistically significant results. High PBS showed an increased proportion of shame (F=14.125, p&lt;.01) and feelings of guilt (F=4.684, p&lt;.01) in the absence of training. They also felt external pressure from relatives to exercise (F=10,733, p&lt;.01) and exercise because others say they should (F=6,938, p&lt;.01) to a greater extent than participants with low PBS. Elderly independent PBS have feelings of guilt in the absence of exercise (F=6,032, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=6,361, p&lt;.01), and believe that they can only be proud when they are physically active (F=4,642, p&lt;.05) to a greater extent than the younger ones. Younger people exercise because they think it is a nice activity (F=5,586, p&lt;.01) slightly more than the older ones. Women exercise because it is part of their identity (F=6,477, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=3,922, p&lt;.05), and believe that exercise is a fundamental part of who they are (F=3,943, p&lt;.05) to a greater extent than men. Young women with high PBS are the group that is mostly governed by controlled motivation regarding physical activity. Participants with high PBS regardless of age and gender are the ones who spend the most time on physical exercise and women regardless of age spend the most time on everyday exercise.
114

Arbete för en hälsofrämjande skolmiljö utifrån systemteori

Åberg, Anna January 2019 (has links)
<p>2019-10-18</p>
115

Jag &amp; min kropp : En kvalitativ studie kring kroppsbild hos kvinnor

Hedman Hjelm, Zara January 2019 (has links)
<p>2019-10-18</p>
116

Barns lek har blivit allvar : En kvantitativ studie gällande föräldrars upplevelse av barns utrymme för och innehåll i ledig tid

Creutz, Carolin January 2020 (has links)
No description available.
117

Klassrumsklimat, subjektiv skolprestation och samband med depressiva symtom hos flickor och pojkar i högtadiet.

Forsner Glaumann, Hanna January 2020 (has links)
No description available.
118

Idrottsledares upplevelser av hur ungdomars deltagande i fysisk aktivitet påverkas av socioekonomisk status, geografisk härkomst och socialt stöd.

Käll, Emelie January 2020 (has links)
No description available.
119

Hur kan hälsofräjande maskulinitetsnormer utvecklas? : - En kvalitativ studie bland män som engagerar sig i att motverka machokulturer och destruktiva maskulinitetsnormer.

Mastoraki Karlsson, Linnea January 2020 (has links)
No description available.
120

Empowerment hos personer med högkänslighet : En kvalitativ studie om processer/faktorer i ssmhället som bidrar till empowerment för personer med högkänslighet.

von Saurau, Victoria January 2020 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0676 seconds