No description available.

Aim The aim of this study is to investigate the relationship between sedentary-time, gaming and motivation for physical activity in Swedish adolescents. Method This study was conducted using a questionnaire based on Lena Kalling's evaluation of screening questions about physical activity by the National Board of Health and Welfare (Kallings 2019), as well as guidelines developed by Statistics Sweden (SCB 2016). The study was conducted as a cross-sectional study. A database has been constructed with the survey results with the purpose of performing a statistical analysis. Results A total of 41 people participated in this study, 29 boys and 12 girls. Sedentary time has been quantified in two ways, the individuals own estimate and a calculation based on the lower limit of given response intervals. Spearman correlations between computer gaming and total own estimated sedentary time were r = -0,28 (p = 0,13) and corrected for covariance with gender r = -0,23 (p=0,23). Similar correlations for calculated sedentary time and computer gaming were r = 0,16 (p=0,32) and corrected for covariance with gender r = 0,07 (p=0,67).  The two most frequent motivating factors for physical activity are “it’s fun” and “I feel good or know it’s good for me”. Mann-Whitney U-tests show that none of these are significant with respect to difference in computer gaming (p=0,75 and p=0,40, respectively). A motivation factor “I want to get better at something” is almost significant (p=0.07). This group are playing computer games on average 1,14 hours (median, N=25), compared to 0,00 hours (median, N=16) for those who did not select the factor. Conclusions The study shows that adolescents who play or are interested in computer games are not more sedentary than adolescents in general. Two different independent measures for sedentary time have been used and there was no association between computer gaming and sedentary behavior. There were no differences in motivational factors towards physical activity, neither moderate nor intense for adolescents playing computer games compared to adolescent in general. / Syfte Syftet med arbetet är att studera sambanden mellan stillasittande, datorspelande och motivation för fysisk aktivitet hos ungdomar. Metod Studien har genomförts som en enkätundersökning. Enkäten är utformad med hjälp av Lena Kallings utvärdering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet (Kallings 2019) samt riktlinjer för enkät och intervjuundersökningar som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB 2016). Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. En databas har konstruerats med enkätsvaren för att kunna göra en statistik analys. Resultat I denna studie deltog totalt 41 ungdomar varav 29 pojkar och 12 flickor.Stillasittande tid har tagits fram på två sätt, individens egen uppskattning samt en beräkning utgående från den undre gränsen av givna svarsintervall. Spearman-korrelationer har beräknats mellan datorspelande och totalt stillasittande. Dessa är för egen skattning av stillasittande r = -0,28 (p = 0,13) och korrigerad för kön r = -0,23 (p=0,23). För beräknad skattning av stillasittande är de r = 0,16 (p=0,32) och korrigerad för kön r = 0,07 (p=0,67).De två motivationsfaktorerna för fysisk aktivitet som valdes av flest individer är ”Det är roligt” och ”Jag mår bra eller vet att det är bra för mig”. Mann-Whitney U-test visar att ingen av dessa är signifikanta när man testar skillnad för datorspelande (p=0,75 respektive p=0,40). En motivationsfaktor ”Jag vill bli bättre på någonting” ligger på gränsen till att vara signifikant (p=0,07). Datorspelandet i gruppen som valt denna faktor är 1,14 timmar (median, N=25) att jämföra med 0,00 timmar (median, N=16) för de som inte valt faktorn. Slutsats Studien visar att ungdomar som spelar datorspel inte sitter mer stilla än ungdomar i allmänhet. Två olika oberoende mått för stillasittande har använts och för inget av dessa finns samband mellan datorspelande och stillasittande. Det finns inte heller någon skillnad i motivation till fysisk aktivitet, varken måttlig eller intensiv, för datorspelande ungdomar jämfört med ungdomar i allmänhet.

Syftet med studien var att studera förändringen och eventuella skillnader av självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa vid för- och eftertester mellan två hälsoprojektinterventioner utförda vårterminen 2019 och vårterminen 2021, båda bestående av åtta veckor med två träningspass per veckan. Dessutom var målsättningen att undersöka möjliga skillnader mellan män och kvinnor samtreliabiliteten för de 19 inkluderade frågorna. Endast deltagare som var med för första gången i dessa vid Gymnastik- och idrottshögskolans årliga hälsoprojekt undersöktes. Totalt inkluderades 308 seniora personer, varav 214 från år 2019(71,6±5,5 år) med träning enbart inomhus och 93 från år 2021 (71,1±5,2 år) med träning enbart utomhus på grund av Covid-19-pandemin. Statistiska skillnader mellan ett första förtest (F)- och ett eftertest (E)beräknades med Wilcoxons test och för skillnader mellan grupper vid F och E samt underhälsoprojektperioden utvecklad differens mellan E och F användes Mann-Whitney u-test. Reliabiliteten av frågorna vid två separata förtest, som utfördes enbart av deltagarna år 2019, undersöktes med intraclass correlation (ICC) med viktad kappa (±95% KI). Resultatet visade att deltagarna 2019 ökade signifikant mellan F och E på arton av nitton frågoroch deltagarna 2021 på nio av nitton frågor. Vid förtestet visade deltagarna 2021 sig vara något merfysiskt aktiva men mer stillasittande än deras motpart år 2019 med signifikant skillnad på några av frågorna men inte på en majoritet av frågorna. Vid eftertestet sågs vid jämförelse mellan dessa tvåårgångar endast signifikanta skillnader för två frågor, nämligen de om vardagsmotion och daglig fysisk aktivitet i minst måttlig intensitet överstigande 60 minuter, där deltagarna 2021 skattade sig något meraktiva jämfört med år 2019. Exempel på frågor med påtagligt signifikanta differenser (förändring avmedelvärde/median E-F) för både år 2019 och år 2021 sågs i frågor om fysisk aktivitet i högre intensitet (2019; 1,68/1,00 2021; 1,44/1,00) fysisk träning (2019; 0,53/0,00 2021; 0,84/1,00) och styrketräning(2019; 0,96/0,00 2021;1,05/1,00). Vid jämförelse av differensen (E minus F) mellan år 2021 mot år 2019 framkom ingen signifikant skillnad för någon av de 19 frågorna förutom för två frågor; en omfysisk aktivitet i minst måttlig intensitet då alla deltagare och kvinnorna separat år 2019 hade signifikantstörre skattad differens än hälsoprojektdeltagarna år 2021. Vidare sågs för alla deltagarna sammantagna och för kvinnorna separat år 2021 att de minskade signifikant mer en av frågorna om tid i stillasittande än deltagarna år 2019 sett till differensen E-F. En slutsats som kan dras ifrån studien är att hälsoprojekten år 2019 och 2021 har relativtlikartade positiva effekter gällande självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa fördeltagare som är med för första gången. Detta implicerar att arrangemang av projekt utomhus harrelativt likartade effekter som projekt arrangerade inomhus enligt mätningar med dessa enkätfrågor. Framtagna resultat skulle kunna tolkas som att behovet minskar av att nyttja specifika lokaler förliknande interventioner för seniorer. Den goda till excellenta reliabiliteten som erhölls indikerar att frågorna inte behöver besvaras på två separata förtest, utan det räcker sannolikt med endast ett förtesttillfälle. / The purpose of the study was to study the change and eventual differences in self-rated physical activity, sedentary time and perceived health in pre- and post-tests between two health project interventions performed spring semester 2019 and spring semester 2021, both for eight weeks with two physicalexercise sessions per week. In addition, the aim was to investigate possible differences between menand women and the reliability of the 19 included questions. Only participants who participated in these annual health projects for the first time at the Swedish School of Sport and Health Science were studied in the analysis. A total of 308 senior peoplewere included, of which 214 from 2019 (71.6 ± 5.5 years) with training only indoors and 94 from 2021 (71.1 ± 5.2 years) with training only outdoors due to Covid-19-pandemic. Statistical differences between a first pre-test (F) - and a post-test (E) were calculated with Wilcoxon's test, and for differences between groups at F and E, and the difference E-F developed during the period Mann-Whitney u testwas used. The reliability of the questions in two separate pre-tests, performed only by the participants in 2019, were examined with intra class correlation (ICC) and with weighted kappa (± 95% CI). The results showed that the participants in 2019 improved significantly between F and E on 18 of 19 questions and the participants in 2021 on ten of 19 questions. At pre-test, the seniors in 2021proved to be slightly more active but more sedentary than their counterpart in 2019 with a significant difference on some of the questions, but not on a majority of them. At post-test, when comparing these two years, a significant difference was only seen for two queries: those on everyday exercise and daily activity at least at moderate intensity exceeding 60 min, where participants 2021 where a slightly moreactive. Examples with remarkable differences (average/median) for both year 2019 and year 2021 were seen in questions regarding physical activity in higher intensity (2019; 1,68/1,00 2021; 1,44/1,00) physical training (2019; 0,53/0,00 2021; 0,84/1,00) and strength training (2019; 0,96/0,002021;1,05/1,00). When comparing the difference (E minus F) between 2021 and 2019, no significant difference emerged for any of the 19 questions except for two questions; one on physical activity in atleast moderate intensity when all participants and women separately in year 2019 had a significantly larger difference than the health project participants in year 2021. Furthermore, this fact was also seen for all participants combined and for women separately in year 2021 with a significantly larger reduction of the difference E-F in one question regarding sedentary time in comparison to participants in 2019. One conclusion that can be drawn from the study is that the health projects in 2019 and 2021 have relatively similar positive effects regarding self-rated physical activity, sedentary and perceived health for participants who are participating for the first time. The results indicate that the arrangement of outdoor projects has relatively similar effects as projects arranged indoors according to measurements with these survey questions. This could be interpreted as reducing the need to use specific locations for similar interventions for seniors. The good to excellent reliability obtained indicates that the questions do not need to be answered on two separate pre-tests, but only one pre-test opportunity is probably sufficient.

No description available.

A good mental health is a basis for good quality of life and for everyday life to function well. The contrary to good mental health is mental illness, which is one of the most public health problems in Sweden whose ultimate consequence can lead to suicide and other bad habits. The aim of the study was to investigate what young men between the ages of 18- 24 years perceive affects their mental health. To be able to answer the purpose of study a qualitative method was applied. The six respondents of the study were selected through a targeted selection and data collection was completed with a semi-structured interview. The collected data was analyzed with a manifest content analysis, inspired by Graneheim & Lundman, 2004. Results of the study indicated that the factors young men perceived as prerequisites for mental health were to do various things that lead to good mental well-being. Factors that were perceived to be obstacles to mental health were gender inequalities, major challenges in the labor market, school stress, societal norms, negative effects of social media and to be surrounded by negative people. This study concludes that; achieving equal health in the population is a public health goal. That includes equal mental well-being between sexes, different age groups, individuals with different ethnic backgrounds, and individuals with different socioeconomic preconditions. Keywords: Loneliness, mental health, obstructive factors, prerequisites, public health, young men.

No description available.

Utsatthet mot barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem som behöver förebyggas för att inte utveckla problematik senare i livet och för att främja barnets rättigheter, därför är tidiga insatser och professioner som arbetar med barn, ungdomar och vårdnadshavare avgörande. Barnpiloter, har ett betydelsefullt uppdrag för barnets rättigheter i Västerås och olika förutsättningar för att möjliggöra barnpilotsuppdraget är därför intressant att undersöka.  Syftet med studien var att undersöka omfattningen av tid som tilldelas barnpilotsuppdraget inom ordinarie verksamheter samt att utvärdera det sociala stödet från ledningen och det enskilda engagemanget kring barnpilotsuppdraget. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och webbenkäter användes för att besvara syftet och dess frågeställningar. Urvalet bestod av barnpiloter i Västerås, varav 112 respondenter. Analysen genomfördes av frekvenstabeller och korrelationsanalyser.  Resultatet påvisade att barnpiloter i Västerås hade hög omfattning av förutsättningar av tid och socialt stöd från ledning. Barnpiloters enskilda engagemang var omfattande och det förekom ett positivt svagt samband mellan det enskilda engagemanget hos barnpiloter och vissa delar av socialt stöd från ledning. Brister förekom i samtliga delar. Slutsatserna var att barnpiloter hade goda förutsättningar för arbetet med barnpilotsuppdraget, men förbättringsmöjligheter fanns inom samtliga områden.  Nyckelord: Barnets rättigheter, engagemang, folkhälsoarbete, socialt stöd, tid

Uppsala län är det enda länet som har en ANDT-L strategi där L:et (läkemedel) är det som skiljer Uppsala från andra län. Eftersom Uppsala län är ensamt om att ha en strategi som innefattar läkemedel (L) är det intressant att undersöka hur denna strategi har implementerats. Därmed är det av intresse att undersöka hur olika verksamheter i länet på regional, kommunal och lokal nivå (till exempel brukargrupper) har fått information om ANDT-L-strategin och hur de har arbetat utifrån denna information, dvs. om de har anammat läkemedelsberoende- och missbruksproblematik i sin ordinarie ANDT-verksamhet.  Syftet var att undersöka hur arbetet kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende enligt Uppsala läns åtgärdsprogram för ANDT-L bedrivs på regional och lokal nivå i länet. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med en induktiv utgångspunkt. Intervjuer och fokusgruppsintervjuer utfördes med ett ändamålsenligt urval av representanter från Länsstyrelsen, Region Uppsala, tre kommuner, Uppsala universitet och en brukarförening i Uppsala län.  I analysen framkom fem huvudteman: ANDT-L strategin i verksamheten, Insatser och lägesbild, Samarbete, nätverk och information, ”mervärde, ”Behov och förskrivning”. Till dessa huvudteman framkom 17 underteman.  Slutsatsen är att det utförs arbete kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende på flera sätt i länet, både regionalt och lokalt. Arbetet sker dock inte alltid med ANDT-L strategin i åtanke. Det fanns delade åsikter om L:et har haft ett mervärde i strategin eller inte. Två områden behöver framförallt vidareutvecklas. Det behövs både en bättre lägesbildsbeskrivning och initiativ kring förskrivnigar. Det finns stora problem angående förskrivningar av beroendeframkallande läkemedel och detta problem går endast att lösa med initiativ från regeringsnivå. / Uppsala county is the only county in Sweden with an L (Läkemedel, drugs/medicine) in the ANDT-strategy (ANDT-L strategy). Because Uppsala county is the only county with an L in the ANDT-strategy it is of intrest to investigate how the L has been implemented on a regional, municipal and local level in the county. This includes how different actors have gotten information about the strategy and how they have worked with this information and worked with the ANDT-L strategy.  The purpouse of the study was to investigate how the work in relation to drug abuse and drug addiction was managed in accordance to Uppsala county’s ANDT-L strategy on different levels in the county.  The choosen method for this purpouse was a qualitativ method with an inductive approach. Interviews and groupinterviews where performed based on purposive sampling of informants. The interviews where performed with representatives from the county administrative board, the region (the hospital), three municipalities, Uppsala university and a user assosiation (drug assosiation) in Uppsala county.  From the analysis five main themes emerged: The ANDT-L strategy in the organization, Efforts and Situation, Collaboration, Network and Information, Added value and ” Further needs and Prescribing. To these main themes 17 sub themes emerged.  Initiatives related to drug abuse and drug addiction was ongoing in different ways on different levels within the county. The work was not always performed based on the ANDT- L strategy. There were different views on whether the L in the strategy had added any value. Several further needs were discoverd, one of them were problems with prescription initiatives of addictive drugs and this problem can only be solved with government-level initiatives.

Undersökningen i den här uppsatsen fokuserar på Gunnar Inghe och en del av det arbete han utförde med att etablera och legitimera socialmedicinen i Sverige på 1960-talet. Genom treolika typer av publikationer, Fattiga i folkhemmet – en studie av långvarigt understödda i Stockholm från 1960, Den ofärdiga välfärden från 1967 och två artiklar ur Socialmedicinsk tidskrift från 1959, går det att se hur Inghe använder sig av diverse forum och publikt tilltal för att nå ut med sin socialmedicin. Auktoriteten hos medicinen och naturvetenskapen visade sig stark när det kom till politik, ny vetenskap och sociala frågor. Socialmedicinen som nytt ämne behövde därför hävda sig inom dessa områden.Åren efter andra världskriget får socialmedicinen allt större plats när det kommer till att ge grund till politiska förändringar i samhället och välfärden. Hur denna etablering och legitimering visade sig i praktiken kan säga oss mycket om tidigare föreställningar inom såväl medicinen, samhället och det sociala. Inghes publikationer studeras ur tre återkommande teman, det vetenskapliga idealet, det sociala medborgarskapet och det publika. Det första temat berör hur gränsdragandet mellan vetenskap, politik och samhället förändras med socialmedicinen. Temat för det sociala medborgarskapet tar upp hur skapandet och definitionen av olika kategorier formar samhället och dess medborgare. Innehållet i publikationerna tolkas utifrån de två första temana och deras utformning utifrån temat om det publika, hur utformning och tilltal spelar roll för att väcka intresse och legitimitet.

Background Child undernutrition is a significant public health concern. Almost half of all deaths among children aged under five years are due to undernutrition globally. The risk of undernutrition remains high in many low and lower-middle-income countries, like Bangladesh. This study aimed at evaluating the association between exclusive breastfeeding practice and nutritional status such as stunting, wasting, and underweight among infants under six months of age in Bangladesh 2017-2018. Methods A population-based cross-sectional study was conducted with 917 mother-child paired. Data were carried out from the Bangladesh Demographic and Health Survey, 2017-18. To evaluate the associations, bivariate analysis by Pearson’s chi-squared test and binary logistic regression was performed. Results Of the 917 mother-child pairs, 64.2% of infants aged under six months were exclusively breastfed. Binary logistic regression showed no significant association between exclusive breastfeeding practice and stunting (p-value=0.088) and wasting (p-value=0.241). However, EBF was significantly associated with underweight (p-value=0.018) and exclusively breastfed children who were nutritionally better-off. Mothers who were practicing EBF were 36% less likely to have underweight children (OR adj 0.64; 95% CI: 0.45-0.93) compared to non-exclusively breastfed practice mothers. Conclusion The present study found no significant association between exclusive breastfeeding and stunting and wasting; however, underweight was significantly associated with EBF. Nutritional intervention initiatives should promote EBF practice for up to six months to improve child nutritional status.