Syftet med denna studie är att undersöka hur brobyggare beskriver sitt arbete med att bygga tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsvård (BoU). Brobyggare är personer som har god förankring i det svenska samhället, samtidigt som de delar språk och kulturell bakgrund med en specifik minoritet och som därför kan fungera som en bro mellan minoritetsgruppen och samhällets institutioner. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv brobyggare. Materialet har bearbetats med Braun och Clarkes (2006) metod för tematisk analys. Resultatet visar att de föräldrar brobyggarna möter känner sig utpekade av socialtjänsten på grund av sin invandrarbakgrund vilket även förstärker den osäkerhet som många upplever i sitt föräldraskap. Detta, tillsammans med den informationsbrist som råder kring socialtjänstens arbetssätt bidrar till en djupgående rädsla för BoU i brobyggarnas målgrupper. Vidare visar studien att brobyggarnas tillitsskapande arbete möjliggörs av den relation de bygger med sin målgrupp. Relationen byggs delvis med hjälp av en delad kulturell identitet med målgruppen men även genom brobyggarnas flexibilitet att vara där det behövs när det behövs. Med relationen till målgruppen som bas kan brobyggaren bidra till att minska avståndet till socialtjänsten. Ett viktigt verktyg är kulturtolkandet som möjliggör ömsesidig förståelse mellan socialtjänstens personal och målgrupp. / The purpose of this study is to examine how link workers describe their work with building trust in child protective services (CPS). Link workers are persons who are well established within Swedish society while sharing language and cultural background with a specific minority. This enables them to act as a bridge between the minority group and the institutions of society. The study's empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with twelve link workers. The data has then been processed using Braun and Clarke's (2006) method for thematic analysis. Our results show that the link workers’ target groups feel particularly singled out by CPS due to their immigrant background, which also reinforces the uncertainty that many experience in their role as parents. Additionally, the lack of information about the working methods of CPS exacerbates the situation further and results in a deep-seated fear of CPS. The study also finds that the link workers' trust-building is made possible by the relationships they build with their target groups. This is facilitated partly through a shared cultural identity but also through the link workers' ability to be flexible with where and when they meet parents. With these relationships as a starting point, the link workers aid in bridging the gap between their target groups and CPS. An important part of this work is intercultural mediation, which enables mutual understanding between social service employees and the target groups.

Syftet med följande studie är att undersöka vilken verkan lagändringen i Brottsbalken (SFS1962:700, 4 kap. 3 §), avseende barnfridsbrott, har fått för socialtjänstens arbete. Vidare ämnarstudien belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med barn som upplevt våld mellannärstående. Studien antar en hermeneutisk utgångspunkt och använder sig av organisationsteorin,professionsteorin och begreppet handlingsutrymme för att tolka och förstå resultatet. Femsemistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som dagligen kommer i kontaktmed barn i sitt arbete. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom kodning ochen tematisk analys, vilket resulterade i att två huvudteman och sju delteman identifierades. Avstudiens resultat framgår att lagändringen inte haft någon större påverkan på det praktiskaarbetet, då socialtjänsten redan arbetade utifrån barnets bästa i stor utsträckning. Däremotupplever respondenterna att arbetet för rättsväsendet och andra samverkanspartner har förändratstill följd av lagändringen. Likaså har samverkan ökat, både internt inom socialtjänstens olikaenheter, och externt mellan olika myndigheter och andra samverkanspartner. Studien påvisar attbarns rättigheter delvis har stärkts då barn i allt större utsträckning ses som egen part. Samtidigtfinns brister i samverkan och begränsningar i svensk lagstiftning och praxis, som gör det svårtför socialarbetare att tillförsäkra barns rättigheter. / The aim of this study is to examine what effect the new law regarding violation of children’sintegrity has had on social services’ work. The study adopts a hermeneutic approach and usesorganizational theory, professional theory and social worker's use of discretion to interpret andunderstand the results. Semi-structured interviews were conducted with five social workers. Theinterviews were transcribed and subsequently analyzed through coding and a thematic analysis,which resulted in the identification of two main themes and seven sub-themes. The studyconcluded that the change in the law did not have a particularly large impact, since the socialservices were already working in the best interest of the child to a large extent. However, socialworkers feel that the work of the judiciary and other cooperation partners has changednoticeably. Likewise, collaboration has increased, both internally within the social services, andexternally between different authorities and other collaboration partners. Furthermore, the studyshows that children's rights have been partially strengthened, as they are increasingly seen astheir own party. Despite this, there are shortcomings in cooperation and other limitations inSwedish legislation and practice that make it difficult for social workers to ensure that children'srights are met.

Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström. Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders. Supervisor: Johan Billsten. Assessor: Torbjörn Forkby. The purpose of this study was to provide an increased knowledge and understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.

Denna studie undersökte samarbetet mellan tandvård och socialtjänst i att identifiera barn som utsatts för våld. Syftet med studien var att identifiera hinder, utmaningar och möjligheter för förbättringar i samarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra tandvårdspersonal, två socialtjänstarbetare och en universitetsadjunkt som även är tandläkare med specialistutbildning. Resultatet visade fyra huvudteman: utbildning, hinder och utmaningar, dokumentation och samarbete. Respondenterna betonade vikten av utbildning om våld och samarbete mellan professionella grupper för att förbättra samarbetet mellan tandvård och socialtjänst. De hinder som identifierades var brist på riktlinjer för tandvårdspersonal att rapportera oro för ett barn och undviker skyldigheten att rapportera. Dessutom ansågs detaljerade journalanteckningar inom tandvården vara avgörande för socialtjänsten för att få ett helhetsperspektiv för barn som utsatts för våld. Samarbetet betraktades som avgörande för att få en övergripande bild av situationen och tillhandahålla adekvat vård. Dessa resultat kan användas för att utveckla och förbättra samarbetet mellan tandvård och socialtjänst i att identifiera våld mot barn. / This study examined the collaboration between dental care and social services in identifying children exposed to violence. The purpose of the study was to identify obstacles, challenges, and opportunities for improvement in cooperation. Semi-structured interviews were conducted with four dental care professionals, two social service workers, and one university lecturer. The results showed four main themes: education, barriers and challenges, documentation, and collaboration. Respondents emphasized the importance of education on violence and cooperation between professional groups to improve collaboration between dental care and social services. The obstacles identified included the lack of guidelines for dental professionals on reporting concerns about a child and the absence of exemptions from the obligation to report. Additionally, detailed journal entries in dental care were deemed essential to investigating the overall situation of children exposed to violence. Collaboration was considered crucial to obtaining an overall picture of the situation and providing adequate care. These findings can be used to develop and enhance collaboration between dental care and social services in identifying abused children.