Spelling suggestions: "subject:"socialtjänsten."" "subject:"socialtjänst.""
1 |
Omhändertagande av barn enligt LVU. Hur långt sträcker sig socialtjänstens befogenheter?Skjöldh, Marielle January 2014 (has links)
No description available.
|
2 |
Jag ser till barnets bästa : Socialtjänstens roll i rättsprocessen med unga lagöverträdareRajamäki, Eija, Smitterberg, Hanna January 2008 (has links)
No description available.
|
3 |
Jag ser till barnets bästa : Socialtjänstens roll i rättsprocessen med unga lagöverträdareRajamäki, Eija, Smitterberg, Hanna January 2008 (has links)
No description available.
|
4 |
Socialtjänstens mottagning av barn- och ungdomsärenden : En studie om organisationens betydelse samt en diskussion kring specialiseringens inverkanJansson, Emelie, Norrhäll, Sara January 2009 (has links)
No description available.
|
5 |
Är ungdomstjänst gynnsam?Geimer, Christina, Göransson, Caroline January 2011 (has links)
The purpose of this paper is to examine whether the sentences handed down to young offenders can be considered fair. We wanted to take an in-depth look at the penalties to understand how they work. To clarify our purpose, we used the following questions: How does organizing sanctions work in practice? What support services are offered to the young? What can be done to ensure sentences are as favorable as possible for young people? The empirical material is based on qualitative semi-structured interviews with six social workers from two different municipalities. We also made use of previous research in the field as a reference tool. The analysis was made based on theories of phenomenology, symbolic interactionism and a scientific theory based of criminal law. Our results shows how the different municipalities organize their work and that the two municipalities consider the process young offenders go through to be fair.
|
6 |
En kvalitativ studie om socialtjänstens arbete med hemmasittande elever : "Ett socialt problem med många lösningar"Lind, Sara, Sommar, Tilde January 2019 (has links)
I Sverige råder det skolplikt men trots det finns det vissa barn som vägrar gå i skolan. Studien syftade till att belysa faktorer på mikro-, meso- och makronivå som påverkat hur hemmasittande elever tagit sig tillbaka till skolan. Vidare avsåg studien att lyfta framgångsrika strategier i socialtjänstens arbete med hemmasittande elever. För att besvara syftet intervjuades fyra socialarbetare i två kommuner som är anställda på socialtjänstens öppenvård. Huvudresultatet som intervjupersonerna lyft fram är vikten av kartläggning, arbeta systemteoretiskt kring eleven, betydelsen av goda relationer samt samverkan mellan berörda parter. Tillsammans kan dessa strategier motverka social exklusion bland hemmasittande elever. Slutligen visade informanternas intervjusvar att det inte fanns någon uttalad arbetsstrategi i de två kommunerna och därför kan det behövas nationella riktlinjer för hur socialtjänsten kan hjälpa hemmasittande elever tillbaka till skolan.
|
7 |
Fem kuggar i en gemensam problematik : Organisatorisk samverkan kring ungdomar med ADHD / Five partners engaged in a common problem : Organized cooperation regarding youths with ADHDKällestig, Nathalie January 2018 (has links)
The following essay is an informative such, with the focus of the collaboration between social resources, in the life of teenagers diagnosed with ADHD. Keeping the child’s best interest at heart, I analyzed how these collaborations are structured today. Thereafter I continued to investigate how one could channel the resources towards the non-normative issues of the diagnoses and if there are any possibilities to reinforce this work to prevent this kind of behaviour before it escalates into a criminal living. Through semi-structured interviews with the separate initiatives available for these youths, I could then analyze how these resources can merge towards a more long-term solution based on a social safety net. While doing this I emanated foremost from the theory of Aaron Antonovsky, which is Sense of coherence. I also used the more psychological attachment theory in order to get a more unitary view of the teenager.
|
8 |
Våld i nära relationer har ingen åldersgräns : En kvalitativ studie om socialtjänstens arbete med och skyddsinsatser för äldre personer utsatta för våld i nära relation / Domestic violence has no age limit : A qualitative study of the social services' work with and protection interventions for elderlies exposed to domestic violenceBaranowski, Anita, Cousu, Stéphanie January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilka insatser som i dagsläget finns för äldre personer, 65+, som är utsatta för våld i nära relation och som har vård- och omsorgsbehov. För att kunna besvara studien har vi tagit kontakt med socialtjänstens äldreomsorg, relationsvåldsteamet samt relationsvåldscentrum i Stockholms stad och genomfört semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt socialsekreterare. Studiens resultat visar att det finns tillgängliga insatser för äldre personer som utsätts för våld i nära relation, men att insatserna är inte anpassade för de äldre som har särskilda omvårdnadsbehov. Resultatet visar på brister i utbudet av insatser utformade efter äldres behov av stöd i våldsutsatthet och på bristande kunskap och osäkerhet bland socialarbetare och biståndshandläggare när det gäller problematiken äldre och våld i nära relation samt vilka insatser som i dagsläget finns tillgängliga för äldre med vård- och omsorgsbehov som utsätts för våld i nära relation. Äldre personer tillhör en målgrupp som kan vara särskilt sårbar i samhället och riskerar att utsättas för ålderism. De teorier som vi har utgått ifrån i vår studie är ålderism samt empowerment och företrädarskap. Studien har gjorts för att uppmärksamma och belysa äldres utsatthet vid våld i nära relation då äldre personer med vård- och omsorgsbehov riskerar att hamna i skymundan när fokus för våld i nära relation främst läggs på yngre kvinnor. Detsamma gäller forskningen inom detta område. Våld kan se annorlunda ut bland de yngre och äldre personer och även orsaker till våldshandlingar kan ha olika grunder. Äldre kan till exempel ha andra stöd-, hjälp- och vårdbehov. Dessa behov bör därför uppmärksammas och anpassas med de insatser som äldre kan vara i behov av när de utsätts förvåld i nära relation. Med anledning av detta tycker vi att det är viktigt att ta reda på hur arbetssätt/rutiner och insatserna för äldre är utformade i nuläget samt hur man arbetar med denna fråga/problematik inom Socialtjänsten i Stockholms stad. / The purpose of this study is to investigate what support and interventions that currently exist for older people, 65+, who are exposed to domestic violence and who have care- and nursing needs. In order to be able to answer the study, we have contacted the social services' elderly care, the relationship violence team and the relationship violence center in the city of Stockholm and have conducted semistructured interviews with assistance officers and social workers. The results of the study show that there are available interventions for older people who are exposed to domestic violence but that the interventions are not adapted for the elderly who have special nursing needs. The results show shortcomings in the range of interventions designed according to the elderly's need for support in victims of violence and a lack of knowledge and insecurity among social workers and assistance officers regarding the problems of the elderly and domestic violence, as well as what interventions are currently available for elderly care needs that are exposed to domestic violence. Older people belong to a target group that can be particularly vulnerable in society and risk being exposed to ageism. The theories we have used in our study are ageism as well as empowerment and advocacy. The study has been done to draw attention to and highlight the elderly's vulnerability to domestic violence as older people with care and nursing needs risk being overshadowed when the focus for domestic violence is mainly on younger women. The same applies to research in this area. Violence can look different among younger and older people and also causes of acts of violence can have different grounds. The elderly may, for example, have other support, help and care needs. These needs should therefore be addressed and adapted with the efforts that older people may need when they are exposed to domestic violence. Due to this, we think it is important to find out how working methods and routines and initiatives for the elderly are designed in the current situation and how to work with this problem within the Social Services in the city of Stockholm.
|
9 |
En studie om faktorer som påverkar psykisk hälsa hos socialtjänstens klienterSkarpenhed, Marika, Strand, Camilla January 2016 (has links)
The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.
|
10 |
Kartläggning av socialtjänstens arbete med våld i nära relationer : - en studie av sju kommuner i nordvästra StockholmFalk, Annica, Raninen, Jonas January 2009 (has links)
<p>Intimate partner violence is a problem which is increasingly drawing attention in society. The authority responsible for providing care and support to victims of intimate partner violence and their children is the social services. The purpose of this study was to show how social workers deal with intimate partner violence and to create a description of how this work is currently carried out in seven municipalities in the north-west of Stockholm. This was done through a quantitative survey including all investigating social workers in the municipalities concerned. The results were analysed with concepts from organizational theory. The findings showed that there is a need for further education related to intimate partner violence. The differences observed between the municipalities were derived mainly to the presence of a coordinator for issues concerning violence against women. Furthermore, results showed that social workers believe that the best possibilities to help victims of intimate partner violence lay outside the own organization. To better fulfil their statutory responsibility regarding intimate partner violence the next step for the municipalities would be to make sure that social workers gain further knowledge about intimate partner violence.</p>
|
Page generated in 0.0548 seconds