Det föreligger idag bristfällig kunskap om energislagens ekonomier och utan tillräcklig kännedom om lönsamheten förknippad med sol- och vindkraft kan det vara svårbedömt för investerare att beräkna en potentiell avkastning. Det kan resultera i en ovillighet att satsa kapital i förnybar energi och därmed hämma utvecklingen av energiomställningen. Syftet med studien har därför varit att jämföra sol- och vindkraftsparker för att avgöra vilket investeringsalternativ som är mest ekonomiskt lönsamt. Genom att analysera de förfarande som etablerare har att förhålla sig till, syftar studien även till att belysa och kartlägga processen för etableringen av en storskalig energipark. Arbetet grundar sig på en flermetods-undersökning bestående av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa studien består av data som erhållits från Energimyndigheten tillsammans med inhämtad statistik från tidigare rapporter. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med branschföretag och organisationer. Fokus i studien har legat på att framställa två scenarion för att producera LCOE-värden samt nettonuvärden för sol- och vindkraftsparker där parametrar som CAPEX, OPEX, etableringstid, kalkylränta, pris på el, degraderingsgrad och produktionsförmåga utgjort en väsentlig roll i beräkningsunderlaget. Resultaten som framställts i det första scenariot tyder på att solparkens nettonuvärde och LCOE-värde är bättre i jämförelse med vindkraftsparken när kalkylräntan återspeglar den risk som associeras med energislagen. Däremot påvisar resultaten i det andra scenariot att vindkraft är det energislag som är mer ekonomiskt lönsamt när kalkylräntan för bägge energislagen fastställs till samma räntesats. Baserat på resultaten har kalkylräntan en väsentlig påverkan på nuvärdet och LCOE-värdet. Vikten av att välja en korrekt kalkylränta är därför avgörande för att kunna jämföra energislagen mot varandra. Även etableringstiden har visat sig ha en avgörande påverkan på nuvärdesberäkningarna. Avslutningsvis kan studien fastställa att vindkraft är det energislag som är mer fördelaktigt utifrån dess prestationsförmåga och lönsamhet när båda energislagen betraktas med en likartad risk. Däremot, när en investerare står inför ett investeringsbeslut, bör hänsyn tas till riskerna förknippade med investeringen varför solparken således bör anses vara det investeringsalternativ som är mest ekonomiskt lönsamt. / There is currently inadequate knowledge regarding the economics of the energy sources and without sufficient understanding of the profitability associated with solar and wind power, it can be difficult for investors to calculate a potential return. This can result in a reluctance to invest capital in renewable energy and thereby inhibit the development of the energy transition. Therefore, the aim of this study has been to compare solar and wind farms to determine which investment alternative is the most economically profitable. By analyzing the procedures that establishers have to adhere to, the study also aims to illuminate and map out the process of establishing a large-scale energy park. The study is based on a mixed-method survey consisting of a quantitative and a qualitative method. The quantitative study consists of data obtained from the Energy Agency along with gathered statistics from previous reports. The qualitative study consists of semi-structured interviews with industry companies and organizations. The focus of the study has been to present two scenarios to produce LCOE values and net present values for solar and wind farms where parameters such as CAPEX, OPEX, establishment time, discount rate, price of electricity, degradation rate and production capacity have played a significant role in the calculation basis. The results produced in the first scenario indicate that the net present value and LCOE value of the solar park are better compared to the wind farm when the discount rate reflects the risk associated with the energy sources. However, the results in the second scenario shows that wind power is the energy source that is more economically profitable when the discount rate for both energy sources is set at the same interest rate. Based on the result, the discount rate has a significant impact on the present value and the LCOE value. The importance of selecting a correct discount rate is therefore crucial to be able to compare the energy sources against each other. Additionally, the establishment time has proven to be a determining factor that greatly influences the net present value calculations. In conclusion, the study can establish that wind power is the more advantageous energy source based on its performance and profitability when both energy sources are considered with similar risk. However, when an investor faces an investment decision, consideration should be given to the risks associated with the investment, which is why the solar park should be considered the most economically profitable investment option.

Markmonterade solcellsanläggningar i norra Sverige behöver ta hänsyn till förekomsten av snö och risken för markinterferens, vilket innebär att snömängden i framkant av panelerna gör att den snö som ackumuleras ovanpå inte kan glida av. Följden blir skuggning av panelerna som därmed får nedsatt eller helt utebliven elproduktion. Syftet med arbetet var att besvara frågeställningar kring vilken montagehöjd som krävs för att undvika problemet samt om den ökade engångskostnaden kompenseras av potentialen till ökad produktion under vintermånaderna. Metoden bestod främst av att jämföra produktionsdata från en solpark i Östersund med värden för solinstrålning och snödjup från SMHI för att avgöra vilken effekt snöskuggning haft på produktionen och hur utfallet skulle ha sett ut vid olika monteringshöjder av anläggningen. Resultaten visar att det finns stor potential till goda produktionsvärden under vårvintern, förutsatt att markinterferens inte finns närvarande. Anledningen beror troligtvis på högt albedo från snötäckt mark och lägre lufttemperaturer vilket har en positiv inverkan på modulernas verkningsgrad. En beräkningsmodell utvecklades för att uppskatta en lämplig monteringshöjd för en solpark utifrån dess tänkta utformning och det förväntade snödjupet på platsen. Förhoppningen är att modellen kan bidra till ökad kunskap för att främja utbyggnad av markmonterade solcellsanläggningar även på nordliga breddgrader. Lönsamheten för ett högre montage undersöktes genom en jämförelse mellan ett prisexempel från en uppförd solpark och ett uppskattat produktionsbortfall från solparken i Östersund vid en teoretiskt lägre monteringshöjd. Det visade att en höjning av Östersundsparken från 50 till 90 centimeter skulle betala av sig enbart genom tillskottet i produktion under perioden februari till april de tre första vintrarna. / Ground-mounted PV installations in northern Sweden need to consider the presence of snow and the risk of ground interference, meaning that the buildup of snow in front of the panels prevents the snow accumulated on top from sliding off. The result is shading of the panels, which in turn reduces or eliminates the electricity production. The purpose of this work was to answer questions regarding the mounting height required to avoid this problem and whether the increased one-time cost for higher mounting is compensated for by the enhanced production during winter months. The method consisted mainly of comparing production data from a solar park in Östersund to solar radiation values and snow depth from SMHI to determine the effect of snow shading on production and the outcome at different installation heights of the plant. The results showed that there is great potential for valuable energy production during the late winter season, provided that ground interference is not present. This is probably due to high albedo from snow-covered ground and lower air temperatures resulting in a positive impact on the efficiency of the modules. A computational model was developed to estimate a suitable mounting height for a solar park based on the intended design and expected snow depth at the site. The intention is that the model can contribute to increased knowledge to promote the deployment of ground-mounted PV systems in northern latitudes. The profitability of higher mounting was investigated by comparing a price example from an existing solar facility and an estimated production loss from the solar park in Östersund at a theoretical lower mounting height. It showed that  increasing the height of the Östersund site from 50 to 90 centimeters in front would pay off solely on the enhanced production during the period February to April of the first three winters.