<p>Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande.</p><p>Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten. En studie med designsonder genomfördes under 3 veckor på 15 deltagare för att undersöka deras känslor, tillstånd och aktiviteter vid användningen av entrémiljön. Materialet användes sedan som material i en workshop för en grupp som hade i uppdrag att ta fram ett nytt koncept på en entrémiljö.</p><p>Både studien med designsonden och workshopen har utvärderats genom observation samt genom att fråga vad deltagarna i de båda momenten tyckte. Utvärderingen har visat att designsonden verkar fungera väl som metod på den aktuella målgruppen, framförallt den snabba feed back som samlades in via så kallade ”känslolappar”. Dock var tiden på 3 veckor alldeles för lite, vilket resulterade i att flera deltagare i studien inte hade tillräckligt mycket tid till att arbeta med uppgifterna.</p><p>I rapporten presenteras bland annat ett brainstormingliknande moment kallat ”speed sketching”. Momentet visade sig vara mycket framgångsrikt även om deltagarna i workshopen påpekade vissa svagheter med upplägget. I det stora hela gav materialet från designsonden mycket bra information om vad som händer i Key-husets entrémiljö. Denna information kunde utnyttjas i designprocessen genom arbetet i workshopen.</p>

Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande. Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten. En studie med designsonder genomfördes under 3 veckor på 15 deltagare för att undersöka deras känslor, tillstånd och aktiviteter vid användningen av entrémiljön. Materialet användes sedan som material i en workshop för en grupp som hade i uppdrag att ta fram ett nytt koncept på en entrémiljö. Både studien med designsonden och workshopen har utvärderats genom observation samt genom att fråga vad deltagarna i de båda momenten tyckte. Utvärderingen har visat att designsonden verkar fungera väl som metod på den aktuella målgruppen, framförallt den snabba feed back som samlades in via så kallade ”känslolappar”. Dock var tiden på 3 veckor alldeles för lite, vilket resulterade i att flera deltagare i studien inte hade tillräckligt mycket tid till att arbeta med uppgifterna. I rapporten presenteras bland annat ett brainstormingliknande moment kallat ”speed sketching”. Momentet visade sig vara mycket framgångsrikt även om deltagarna i workshopen påpekade vissa svagheter med upplägget. I det stora hela gav materialet från designsonden mycket bra information om vad som händer i Key-husets entrémiljö. Denna information kunde utnyttjas i designprocessen genom arbetet i workshopen.

Detta projekt var ett samarbete mellan Aplex Bio AB och Scilifelab. Projektets mål var att utveckla en molekylär diagnostisk panel med förmågan att detektera och diskriminera mellan 14 olika typer av patogener. Projektet innehåller 4 kapitel med fokus på olika mål. I första kapitlet utvecklades en metod för att karakterisera emissioner av fluorescerande nanopartikel kluster. Den första utvärderade metoden utnyttjade klick-kemi för att binda nanopartiklarna till makrostrukturer uppbyggda av amplifierat DNA. Den andra utvärderade metoden skapade aggregerade komplex av nanopartiklar med amplifierat DNA för att utvärdera partiklarnas emissioner. I kapitel 2 av projektet användes azid-funktionaliserade nanopartiklar levererade av Aplex Bio AB för att tvärbinda DBCO modifierade oligonukleotider. Sedan utvecklades en hybridiserings baserad metod för att kvantifiera relativa mängden oligonukleotider på partiklarna. Denna metod användes för att reproducerbart funktionalisera partiklar och utveckla nanopartikel-sonder som kan binda till DNA genom hybridisering. I kapitel 2 utvärderades även hur effektivt och specifikt de utvecklade nanopartikel-sonderna hybridiserar till DNA. I kapitel 3 utvärderades amplifiering av syntetiska ssDNA sekvenser valda från genetiska markörer av 14 patogener, DNA amplifierades med metoden RCA. Målet var att utvärdera specificiteten av amplifieringen. Specifik amplifiering av varje DNA sekvens i panelen var en förutsättning för att möjliggöra detektion och diskriminering av alla patogener i panelen. I kapitel 4 var målet att utveckla en kostnadseffektiv metod för att funktionalisera nanopartiklar med oligonukleotid sekvenser. För att göra detta användes DBCO-NHS-ester reagens och amin-modifierade oligonukleotider. Förverkligande av detta projekt skulle skapa en diagnostisk panel med potentialen att påverka det diagnostiska fältet på en global skala. När detta projekt är fullt utvecklat kan panelen modifieras för detektion av önskade DNA/RNA sekvenser vilket möjliggör ett mångfalt av applikationer, detta skulle göra panelen konkurrerande med dagens diagnostiska metoder då den kan användas i existerande mikroskopiuppsättningar. / This work was a collaboration between Aplex Bio AB and Scilifelab with the aim of developing a molecular assay capable of detecting and discriminating between 14 different pathogenic targets. There are 4 chapters with focus on different goals. In chapter one a method of evaluating emissions of fluorescent nanoparticle clusters was developed. The first approach of evaluating nanoparticle emissions was to utilize click chemistry to bind nanoparticles to macroscale structures of amplified DNA targets. The second evaluated approach was the formation of aggregated complexes of nanoparticles and amplified DNA targets. The second chapter of the thesis used azide functionalized nanoparticles supplied by Aplex Bio AB to utilize azide groups as crosslinkers and use them to functionalize the nanoparticles with DBCO oligos. A hybridization-based method was then developed to quantify relative oligo densities on the nanoparticles, enabling reproducible oligo functionalization of nanoparticles, producing nanoparticle probes that can bind to DNA. The final task of chapter 2 was evaluating the binding efficiency and specificity of the developed nanoparticle probes. The third chapter of the thesis evaluated amplification of synthetic ssDNA sequences corresponding to genetic markers of 14 pathogenic targets using RCA. The goal was to confirm specificity of chosen padlock probes and corresponding synthetic targets for each pathogen. Specific amplification of each target was a prerequisite to enable detecting and discriminating between the 14 pathogenic targets. In chapter 4 the goal was to develop a cost-effective method of oligo functionalization for nanoparticles. This chapter evaluated two main approaches of using DBCO-NHS-ester reagents to perform DBCO modification of amine-oligos. The realization of this work would develop an assay that has the potential to impact the field of diagnostics on a global scale. When fully developed, the molecular assay can be modified to detect any RNA/DNA targets which enables numerous applications, making the assay a competitive diagnostic tool which can be implemented in existing microscopy systems.

Det finns enorma mängder data att samla in om dagens internetanvändare. Det går idag att med hjälp av människors digitala avtryck avgöra vad de har för intressen, vart de rör sig, samt hur de i framtiden kan komma att agera. I denna studie har det studerats vilken roll attityder och tidigare kunskaper om digitala fotspår har i användandet av internet. Inom ramen för denna uppsats har det också studerats om och hur teorier grundande i begreppen tillit, integritet och egenmakt har haft för inverkan på informanterna. I studien har det använts kulturella sonder för att agera provokatör och inspiratör inför de efterföljande intervjuerna. Resultatet visar att tidigare utbildning och förkunskaper om digitala fotspår har en liten till icke existerande effekt på användandet. Istället verkar det som att tidigare upplevelser och attityder kring digitala fotspår har en större inverkan på användandet av internet. / There are huge amounts of data to collect on today's internet users. Today, with the help of digital footprints, we can calculate people´s interests, where they are moving, and how they may act in the future. In this study, I look at the functions of attitudes and previous knowledge of digital footprints in the use of the internet. In the context of this essay, it has also been examined how theories founded on the concepts trust, integrity and empowerment have had an impact on the informants. In the study, cultural probes have been used to act as provocateur and as inspiration for the subsequent interviews. The result shows that previous education and knowledge for digital footprints have a small to non-existent effect on the use. Instead, it seems that previous experiences and attitudes about digital footprints have a greater impact on the use of the internet.

This research focused on evaluating and comparing the perceptions, water-use behaviour, water conservation awareness and overall water stewardship of participants residing in Hammanskraal and Atteridgeville who have experienced intermittent water supply in their domestic households – due to either water contamination incidents caused by dilapidated infrastructure or water restrictions implemented by the City of Tshwane Metropolitan Municipality during the 2016–2017 drought in the Gauteng Province. The research concluded that the municipality needs to implement proactive water conservation awareness initiatives on an ongoing basis to reduce high water demands and to create a culture of water stewardship, especially in Atteridgeville. Transparent communication is also required from the municipality to instil the necessary trust among the public. It is recommended that the municipality attends to water leaks and ongoing complaints from the public timeously to reduce the current apathy from the public against reporting water-related issues and to ultimately ensure compliance to water restrictions. / Hierdie navorsing fokus op die evaluering en vergelyking van deelnemers wat in Hammanskraal en Atteridgeville woon se persepsies, waterverbruiksgedrag, waterbewaringsbewustheid en algehele waterrentmeesterskap, wat onderbroke watervoorsiening in hulle huishoudings ervaar het – as gevolg van waterbesoedelingsvoorvalle wat deur vervalle infrastruktuur veroorsaak is en waterbeperkings wat deur die Stad Tshwane Metropolitaanse Munisipaliteit gedurende die 2016 tot 2017-droogte in Gauteng ingestel is. Die navorsing het tot die gevolgtrekking gekom dat die munisipaliteit proaktiewe waterbewaringsbewustheidsinisiatiewe op ’n deurlopende grondslag moet implementeer om hoë wateraanvraag te verminder en ’n kultuur van waterrentmeesterskap, veral in Atteridgeville, te skep. Deursigtige kommunikasie word ook van die munisipaliteit vereis om die nodige vertroue by die publiek te kweek. Daar word aanbeveel dat die munisipaliteit betyds aandag aan waterlekkasies en deurlopende klagtes van die publiek sal gee om die huidige onverskilligheid van die publiek by die aanmeld van waterverwante aangeleenthede te verminder en om uiteindelik te verseker dat die publiek die waterbeperkings eerbiedig. / Patlisiso ena e ne e tsepame hodima ho lekola le ho bapisa maikutlo, boitshwaro ba tshebediso ya metsi, tsebo ka poloko ya metsi le tlhokomelo e akaretsang ya metsi ke bankakarolo ba dulang Hammanskraal le Atteridgeville ba bileng le phepelo ya metsi e kgaohang malapeng a bona – e ka ba ka lebaka la diketsahalo tsa tshilafatso ya metsi e bakilweng ke dipeipi tse senyehileng kapa ho kgaolwa ha metsi ho kentsweng tshebetsong ke Masepala wa Motsemoholo wa Metropolitan wa Tshwane nakong ya komello ya 2016–2017 porofenseng ya Gauteng. Patlisiso e fumane hore masepala o hloka ho kenya tshebetsong matsholo a ho atisa tsebo ka poloko ya metsi ka mokgwa o tswellang e le ho fokotsa tlhokeho e phahameng ya metsi le ho theha ditlwaelo tsa tlhokomelo ya metsi, haholo ho la Atteridgeville. Ho boetse ho hlokeha puisano e hlakileng e nang le ponaletso ho tswa ho masepala e le hore setjhaba se be le tshepo ho ona. Ho kgothaletswa hore masepala a sebetsane le diketsahalo tsa ho dutla ha metsi le ditletlebo tse tswellang tse tswang ho setjhaba ka potlako e le ho fokotsa maikutlo a ho tsotelle a tswang ho setjhaba mabapi le ho tlaleha mathata a amanang le metsi le ho netefatsa hore batho ba latela melawana ya phokotso ya metsi. / Geography / M. Sc. (Geography)

Abstract in English, Afrikaans and Tswana / The study responds to calls for research within wider contexts. In particular, it is positioned within the South African non-profitable sector – non-profitable organisations (NPO) – in social care. The non-profitable sector is also called the Third Sector, and this research adopted the strategy-as-practice perspective to explore the strategy in this sector. The study investigates how managers and leaders of these NPOs strategise to sustain their organisations and services in a changing and demanding environment. The survival of NPOs is affected by a range of constraints linked to personnel, finances, resources, volunteering, and continuous increase in demand for social care. These constraints require managers and leaders of non-profitable organisations to devise strategies and practices to ensure success and sustainability. The findings of this study confirm the need for resilience to survive over the long term. The findings indicate that NPOs need to adapt to the external and internal environments constantly. Leadership drives resilience through governance and maintains services that are fit-for-purpose for the ever-changing needs of the society they serve. Adapting practices should react to changes through training and retraining, meticulous reporting to partners and other financiers, and complying with their governing entities by applicable legal statures and strict financial control. Adapting is amongst the most important practices identified through this study. A leadership style that enables sustainability was specifically highlighted. Through semi-structured interviews, the researcher uncovered strategic practices of longstanding NPOs to identify the strategies that contribute to long-term survival. Leaders in different management positions shared detailed descriptions of their practices, which served as the data for this research. The data provided the opportunity to research the strategy from a practical perspective, and were confirmed by secondary documents. Using the strategy as practice paradigm, the researcher identified strategic practices within drivers of value and found them to be contributing toward sustainability. The strategic practices were then organised in themes and assertions toward the theory of sustainability regarding these service organisations. The practices influence the stages of the organisational life cycle in a collective system of practices, leading to identifying a phase within the life cycle that contributes to resilience and renewal to aid survival and sustainability. Implementation strategies in the organisations provide good governance inclusive of reporting adequately. They also provide good leadership to ensure stable personnel committed to working together as a team and establish a culture of fit-for-purpose in service delivery. Most important is adapting towards resilience in the short term and developing resources to provide financial stability. / Hierdie studie is in reaksie op die oproep om navorsing in breë kontekste onderneem. Dit is in die Suid-Afrikaanse sektor sonder winsoogmerk – organisasies sonder winsoogmerk (OSW’s) – in maatskaplike sorg onderneem. Die sektor sonder winsoogmerk word ook die Derde Sektor genoem. In hierdie navorsing word die strategie-as-praktykperspektief gevolg om strategieë in die sektor te verken. Die strategieë wat bestuurders en leiers van OSW’s formuleer om in ʼn veranderende en veeleisende omgewing hulle organisasies volhoubaar te bedryf en dienste te lewer, word ondersoek. OSW’s het met allerlei beperkings te kampe waaronder ʼn gebrek aan personeel, finansies, hulpbronne en vrywilligers benewens die immergroeiende vraag na maatskaplike sorg. Weens hierdie beperkings moet bestuurders van organisasies sonder winsoogmerk strategieë bedink en bepaalde praktyke toepas sodat hulle organisasies suksesvol en volhoubaar bedryf word. Die bevindings van hierdie studie bevestig die noodsaak van veerkrag om op die duur te oorlewe. Die bevindings laat blyk dat OSW’s hulle voortdurend by die eksterne en interne omgewing moet aanpas. Bestuurders openbaar veerkrag in die wyse waarop hulle hul organisasies bestuur en doelgemaakte dienste volgens die immerveranderende behoeftes van die samelewing lewer. Praktyke moet deur opleiding en heropleiding volgens veranderings aangepas word. Voorts moet noukeurig verslag gedoen word aan vennote en finansiers, en bestuurders moet aan die wet voldoen en streng finansiële bestuur toepas. Aanpasbaarheid is een van die belangrikste praktyke wat in hierdie studie aangetoon word, en nadruk word gelê op ʼn leierskapstyl wat volhoubaarheid vooropstel. Die navorser het halfgestruktureerde onderhoude oor die strategiese praktyke waaraan organisasies hul oorlewing te danke het, met gevestigde OSW’s gevoer. Leiers in verskillende bestuursposte het hulle praktyke uitvoerig beskrywe. Hulle beskrywings was die data vir hierdie studie. Die geldigheid van die data word in verskeie sekondêre dokumente gestaaf. Die bestuurspraktyke is uit ʼn praktiese oogpunt ondersoek. Volgens ʼn praktykparadigma is strategiese praktyke in waardedrywers aangetoon wat op grond van die bevindings tot volhoubaarheid bydra. Daarna is die strategiese praktyke volgens tema en stellings oor die volhoubaarheidsteorie rakende hierdie diensorganisasies gerangskik. Die praktyke beïnvloed die stadia van ʼn organisasie se lewensiklus in ʼn kollektiewe praktykstelsel. Gevolglik kan ʼn stadium in die lewensiklus geïdentifiseer word wat tot veerkrag en vernuwing bydra met die oog op oorlewing en volhoubaarheid. Die strategieë van die organisasies in hierdie studie kom neer op goeie bestuur en behoorlike verslagdoening. Bestuurders openbaar goeie leierskap, die bestendige personeel werk as ʼn span saam, en ʼn kultuur van doelgemaakte dienslewering heers in hierdie organisasies. Afgesien van aanpassing met die oog op veerkrag in die kort termyn, is die aanpassing en ontwikkeling van hulpbronne vir finansiële stabiliteit van die allergrootste belang. / Thutopatlisiso e tsibogela boikuelo jwa gore go nne le dipatlisiso tsa bokao jo bo anameng. Tota tota, thutopatlisiso e theilwe mo lephateng le le sa direng lotseno la Aforikaborwa – ditheo tse di sa direng lotseno (NPO) – mo tlhokomelong ya loago. Lephata le le sa direng lotseno le bidiwa gape Lephata la Boraro, mme patlisiso eno e tsere molemo wa togamaano-jaaka-tiragatso go tlhotlhomisa togamaano mo lephateng leno. Thutopatlisiso e batlisisa ka moo batsamaisi le baeteledipele ba diNPO tseno ba logang maano ka gona go tsweletsa ditheo le ditirelo tsa bona mo tikologong e e fetogang le e e lopang go le gontsi. Go tswelela go nna teng ga diNPO go amiwa ke ditlhaelo di le mmalwa tse di amanang le badiri, ditšhelete, ditlamelo, boithaopo, le go koketsego e e tswelelang pele ya topo ya tlhokomelo ya loago. Ditlhaelo tseno di tlhoka gore batsamaisi le baeteledipele ba ditheo tse di sa direng lotseng ba dire ditogamaano le ditiragatso go netefatsa katlego le go nnela ruri. Diphitlhelelo tsa thutopatlisiso di tlhomamisa botlhokwa jwa kgotlhelelo go tswelela go nna teng mo pakeng e e telele. Diphitlhelelo di supa gore diNPO di tlhoka go nna di itlwaetsa seemo sa kwa ntle le sa ka fa gare. Boeteledipele bo bona kgotlhelelo ka taolo le go tsweletsa ditirelo tse di maleba tsa ditlhokego tse di nnang di fetoga tsa setšhaba se bo se direlang. Ditiragatso di tshwanetse go tsibogela diphetogo ka katiso le katisosešwa, dipegelo tse di matsetseleko go balekane le batlamedi ba bangwe ba ditšhelete, le go obamela ditheo tsa taolo ka melao e e maleba le taolo e e tsepameng ya ditšhelete. Go itlwaetsa seemo go magareng ga ditiragatso tsa botlhokwatlhokwa tse di supilweng mo thutopatlisisong eno. Go sedimositswe thata boeteledipele jo bo kgontshang go nnela leruri. Ka dipotsolotso tse di batlileng di rulagane, mmatlisisi o upolotse ditiragatso tsa togamaano tsa diNPO tse di sa bolong go nna gona go supa ditogamaano tse di tshwaelang mo go tsweleleng go nna teng mo pakeng e e telele. Baeteledipele ba ba mo maemong a a farologaneng a boeteledipele ba neetse ditlhaloso ka botlalo malebana le ditiragatso tsa bona, tseo di dirileng jaaka data ya patlisiso eno. Data e tlametse ka tšhono ya go batlisisa togamaano ka mogopolo wa tiragatso mme e tlhomamisitswe ke dikwalo tse dingwe. Ka tiriso ya togamaano ya molebo wa tiragatso, go supilwe di tiragatso tsa togamaano mo ditsamaising tsa boleng mme go fitlhetswe di tshwaela mo go nneleng leruri. Morago go ne ga rulaganngwa ditiragatso tsa togamaano ka meono le dipolelo go ya kwa tioring ya go tswelela go nna teng malebana le ditheo tseno tsa tirelo. Ditiragatso di tlhotlheletsa magato a sediko sa botshelo jwa setheo mo thulaganyong e e kokoantsweng ya ditiragatso, mme di lebisa kwa goreng go supiwe mo sedikong sa botshelo, legato le le tshwaelang mo kgotlhelelong le ntshwafatsong go thusa go tswelela go nna teng leruri. Go diragadiwa ga ditogamaano tse di fitlhetsweng mo ditheong tsa thutopatlisiso eno di tlamela ka bolaodi jo bo siameng jo bo akaretsang go dira dipegelo ka tolamo. Gape go tlamela ka boeteledipele jo bo siameng go netefatsa gore go nna le badiri ba ba tsepameng e bile ba itlamile go dira mmogo jaaka setlhopha go tlhama setso se se siametseng tlamelo ya ditirelo. Sa botlhokwatlhokwa ke go itlwaetsa kgotlhelelo mo pakeng e e khutshwane le go itlwaetsa le go dira gore go nne le ditlamelo tsa tsepamo ya ditšhelete. / Business Management / Ph. D. (Management Studies)