Detta arbete undersöker om sonifiering och användningen av ljud kan förstärka inlärning av sekvenser i muskelminnet. Specifikt undersöks inmatning av sekvenser på en modifierad numpad. Testerna går ut på att se om upprepade inmatningar av samma sekvens ger bättre resultat avseende tid och antal fel, med eller utan ljud som stöd. En annan aspekt som undersöks är ljudets påverkan på användarupplevelsen under denna typ av repetitiv träning. Resultaten visar att sonifiering har en effekt på hur snabbt användare lär sig vid träning av muskelminnet. Tiden det tar att mata in sekvensen minskar snabbare när sonifiering används, och en viss effekt ses även på antal fel. Användarupplevelsen visar också betydligt bättre resultat med ljud jämfört med utan. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Simulated virtual reality with VR headsets is a relatively new technology with many aspects to investigate. A problem for VR technology is the perception of weight; virtual objects that the user lifts provide no weight feedback with the conventional equipment available today. This affects the presence of the user, a term for measuring the quality of VR experiences. Sonification is the usage of sound in order to transmit information. This study examines whether it is possible to provide an increased experience of weight through sonification. For this, a feedback system was developed which was applied in a VR test environment. The task for the tests was to throw balls to hit a target. The ball made a sound in different frequencies depending on the weight and this was used to adjust the speed of the throw. Test 1 was performed without sound and test 2 with the sound-based feedback method. During the test, the distance between the target and the point of impact of the ball was measured. After the test, the participants had to rate parts of their experience. The results showed neither a major difference in accuracy nor an effect on presence. For most cases, accuracy decreased slightly on average when sound was introduced, while others distinguished themselves with more extreme cases of improvement and deterioration in accuracy. Based on the results, it could be argued that frequency differences confuse more than assisting the user's perception of weight. The conclusion of the study is that higher frequencies are associated with lighter objects and vice versa, but that more research is needed to understand the potential role of sonification when it comes to weight perception. / Simulerad virtuell verklighet med VR-headset är relativ ny teknik med många aspekter att utforska. Ett problem för VR-tekniken är uppfattningen av vikt; virtuella föremål som användaren lyfter ger ingen viktåterkoppling med den konventionella utrustning som finns idag. Detta påverkar användarens närvarokänsla, en term för att mäta kvaliteten av VR-upplevelser. Sonifiering är användningen av ljud för att förmedla information. Den här studien undersöker om det går att ge en ökad upplevelse av vikt genom sonifiering. För detta utvecklades ett återkopplingssystem som applicerades i en VR-testmiljö. Uppgiften för testen var att kasta klot för att träffa ett mål. Kloten gav ifrån sig ett ljud i olika frekvenser beroende på vikten och detta användes för att basera farten i kasten. Test 1 genomfördes utan ljud och test 2 med den ljudbaserade återkopplingsmetoden. Under testen mättes avståndet mellan målet och klotets träffpunkt. Efter testen fick testpersonerna betygsätta delar av sin upplevelse. Resultaten visade varken större skillnad på träffsäkerheten eller påverkan på närvarokänslan. För de flesta fallen sjönk träffsäkerheten i genomsnitt något när ljud introducerades, medans andra urskiljde sig med extremare fall av förbättring och försämring i träffsäkerhet. Baserat på resultaten skulle det gå att argumentera för att frekvensskillnader förvirrar mer än att bistå i användarens viktuppfatting. Slutsatsen på undersökningen är att högre frekvenser associeras med lättare föremål och vice versa, men att mer forskning behövs för att förstå sonifiering potentiella roll i viktuppfattnig.

Detta arbete utforskade olika designförslag för utvecklandet av ett drönarflygledningssystem för drönarflygledning i städer med hjälp av ämnesområdena informationsvisualisering, semiotik, och sonifiering. Arbetet skedde iterativt i sprintar och i varje sprint konceptskissades och byggdes prototyper som sedan användartestade de designförslag som hade tagits fram under sprintarna och kunde vägleda designarbetet. De lärdomar som arbetet gav visade att det är viktigt att drönarflygledningssystemet (UTM systemet) använder sig av flera olika informationsvisualiserings- och teckenrepresentationer som stödjer och kompletterar varandra. Kombinationen av olika representationer underlättar för drönarflygledaren att skapa sig en förståelse över drönartrafiksituationen i luftrummet och därigenom skapar bättre kontrollmöjligheter. Sonifieringens ljudikoner bör bestå av simpla men innehållsrika ljudsignaturer som tillåts att kombineras i ett dynamiskt ljudlandskap men inte upplevs irriterande. I och med att utvecklingen av UTM system är i ett tidigt utvecklingsstadium bör de designförslag som presenteras i arbetet ses som inspirations- och diskussionsunderlag och inte som färdiga designlösningar för utvecklingen av ett UTM system. Då utformningen av UTM systemet beror på vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar drönarflygledare i framtiden kommer att ha, vilket det fortfarande råder osäkerhet om.

Det finns idag ingen vedertagen teori för hur sonifiering ska utformas för att låta behagligt. Denna studie syftar till att utröna vad som anses vara ett behagligt ljud utifrån två parametrar: tonhöjdsförändring och låg- eller högpassfiltrering. Studien är en del av projektet Sonification of Goods in Stores [19]. För att undersöka denna frågeställning skapades ett webb-baserat test. 41 personer deltog i testet och reglerade parametrarna tonhöjdsförändring och låg-eller högpassfiltrering för att anpassa två olika grundljud till att upplevas så behagligt som möjligt. Testpersonerna fick sedan upprepa proceduren för att anpassa två obehagliga ljud, och slutligen för att anpassa två behagliga ljud ännu en gång. Testpersonerna fick även uppge personliga data som kunde användas för att analysera om det fanns skillnader mellan olika grupper och vad de ansåg vara behagligt. Deltagarna fick utöver detta ange sitt emotionella tillstånd vid ett flertal tillfällen under testets gång för att ljudens påverkan på deltagarna skulle kunna mätas. Resultatet av studien visade att sänkt tonhöjd och applicerat lågpassfilter var gemensamma faktorer för vad som ansågs vara ett behagligt ljud, det vill säga att ljuden spelades med lägre tonhöjd än grundljudet och med dovare klangfärg. Detta i kontrast till vad som ansågs vara obehagliga ljud där applicerat högpassfilter var gemensamt. Resultatet visade ingen korrelation mellan vad som ansågs behagligt och attribut hos deltagarna såsom kön, ålder, musikalisk bakgrund och vilken typ av hörlurar som används. Resultatet förväntas ge användbara insikter för projektet där ett behagligt ljud är önskvärt för en lyckad användning av sonifiering. / Today, there is no applied theory for how sonification should be designed to sound pleasant. This report intends to address this and find answers to what is considered a pleasant sound based on the parameters: pitch shift and low-or highpass filtering. The study is part of the project Sonification of Goods in Stores [19]. To investigate this area, a website with a test has been created. 41 persons participated in the test and regulated the parameters pitch shift and low-or highpass filtering to adjust two given original sounds to be experienced as pleasant as possible. The test persons then repeated the procedure to adjust two unpleasant sounds, and finally once more to adjust two pleasant sounds. Furthermore, the test persons provided personal information that could be used to analyze whether there were differences between different groups and what they considered to be pleasant. The participants also stated their emotional state on several occasions during the test so that the impact of the sounds on the participants could be measured. The results of the study showed that lowered pitch and applied lowpass filter were common factors for what was considered a pleasant sound. In other words, the sounds were played with a lower pitch than the original sound and with a duller timbre. This in contrast with what was considered unpleasant sounds where an applied high-pass filter was common. The results showed no correlation between what was considered a pleasant sound and attributes of the participants such as gender, age, musical background and the type of headphones used. The result is expected to provide useful insights for the project where a pleasant sound is desirable for a successful use of sonification.

Visualisering har vid flertaliga tillfällen visats användbart och effektivt inom undervisning, särskilt för att ge studenter en intuitiv förståelse för abstrakta ämnen och problem. Studiens syfte är att undersöka hur visualisering kan appliceras inom signalhantering och filter. Ett visualiseringsverktyg har utvecklats i enlighet med teorier om interaktivitet och gränssnitt för utbildning. Sedan utfördes en användarstudie med sammanlagt 14 deltagare, varav hälften utgjorde en kontrollgrupp. Visualiseringsverktyg effekt på deltagarnas förståelse för signalfilter och förmåga att absorbera ny information mättes. Deltagarnas kunskapsökning mättes genom att deras resultat på ett avslutande kunskapsprov jämfördes med deras prestation på en inledande kunskapsdiagnos. Inom studiens ramar kunde det inte påvisas att deltagarnas kunskap förbättrades tack vare visualisering. De viktigaste elementen i ett visualiseringsverktygs gränssnitt borde framhävas ännu mer än i verktyget som användes i denna studie. Däremot gillade en majoritet av användarna verktyget och flera tyckte att de fick nya perspektiv på eller nytt intresse för ämnet som studien avhandlade. Multimodala verktyg som erbjuder fri och naturlig interaktion är ett bra sätt att öka studenters intresse för komplicerade och abstrakta ämnen. / Visualization has repeatedly been proven to be an effective tool to let students develop an intuitive understanding of abstract problems. This study aims to find out how visualization can enhance the teaching of signal processing. For this purpose, a visualization tool was developed according to theories about interactive teaching objects. Then, a user study was performed, which 14 people participated in. One half made up a control group. To measure the effect the tool had on performance, the participants completed a test before and after using the tool, and their results were compared. Within the scope of this study, no benefit from visualization to performance could be found. However, a majority of the participants enjoyed the visualization tool, and liked the way it gave them new ways of looking at signal processing. The study concludes that visualization is a good method to make abstract and difficult topics more approachable for students.

Växtsonifiering är processen av att översätta elektrisk aktivitet i växter till ljud och ingår huvudsakligen i två discipliner, ljudkonst och botanik. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur växtsonifiering kan användas i både konstnärliga och naturvetenskapliga syften. I studien undersöks konstnärliga möjligheter genom tre musikaliska verk som är skapade via växtsonifiering samt genom analys av konventioner inom modern växtmusik. Naturvetenskapliga användningsområden för växtsonifiering undersöks i studien genom standardiserade experiment på tre olika växter, en monstera [Monstera deliciosa] och två separata rosengeranier [Pelargonium graveolens]. Genom att utsätta växterna för olika typer av beröring samtidigt som de är uppkopplade till en synthesizer via två elektroder undersöks det ifall reaktioner från växterna uppenbarar sig i de data som genereras. Studien visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart verktyg till att bland annat skapa ambienta ljudlandskap och musik, men att det även finns fler konstnärliga möjligheter. Det övergripande resultatet av experimenten visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart komplement till analys av visuella data, men att det enskilt inte är den bästa metoden för studerandet av växters fysiologi. Studien visar även på hur växtsonifiering kan brukas i syfte att förstå saker om naturen som inte är synligt för blotta ögat

A web installation that uses blood glucose levels uploaded by diabetics to create music. Available at https://radiodiabetes.eu / En webbinstallation som låter diabetiker ladda upp sina blodsockervärden och skapar musik av dessa. Tillgänglig på https://radiodiabetes.eu