This thesis examines three medieval churches within Lagunda parish in Örsundsbro.The parish has previously had problems with mould growth and has therefore, inselected churches installed various types of moisture control, together with devicesfor measuring temperature, relative humidity and mixing ratio, at three locations inthe churches. The moisture control should in an energy efficient way reduce the riskof mould growth and thus reduce the future maintenance costs. The purpose of this thesis is to analyse the results and to see how the moisturecontrol measures has worked in the churches. The data has been collected in theprogram Omnisens and compiled by Magnus Wessberg at Uppsala University, whichresulted in diagrams that include relative humidity and mould risk, which theanalysis has been based on. Two different moisture control measures have beenused in the churches that this thesis examines. The measures are condensationdehumidifier and moisture controlled ventilation. The result is varying between the churches but shows that there has been a needfor moisture control that reduces the relative humidity indoors. The energy usagehas differed between the measures, but should not be crucial when deciding onfuture measures.The result also shows that the indoor climate is largely influencedby rainfall and that the church's organs in the study should be taken into account infuture measure, since the result when there is a risk of mould differs from otherparts of the churches. / Detta examensarbete undersöker tre medeltida kyrkor inomLagunda församling i Örsundsbro. Församlingen har tidigarehaft problem med mögelpåväxt och har därför i utvalda kyrkorinstallerat olika fuktstyrande åtgärder tillsammans medutrustning som mäter temperatur, relativ fuktighet och ångkvotpå tre platser i kyrkorna. Åtgärderna ska på ett energieffektivtsätt minska risken för påväxt av mögel och därmed minskaframtida kostnader för underhåll. Arbetet syftar till att analysera resultat av mätningarna och sehur de fuktstyrande åtgärderna fungerat i kyrkorna. Data harsamlats in i programmet Omnisens och har av MagnusWessberg på Uppsala universitet sammanställts vilket resulterati diagram där bland annat relativ fuktighet och mögelrisk kanutläsas som analysen sedan har utgått ifrån. I kyrkorna somundersöks i detta examensarbete har två olika fuktstyrandeåtgärder använts, kondensavfuktare och fuktstyrd ventilation. Resultatet är varierande mellan kyrkorna men visar på att detfunnits behov av fuktstyrande åtgärder som sänker den relativafuktigheten inomhus. Energiförbrukningen har skiljt sig mellanåtgärderna men bör inte vara avgörande vid val av framtidaåtgärd. Det visar även att inomhusklimatet i stor grad påverkasav nederbörd utomhus och att kyrkornas orglar i studien börbeaktas vid framtida åtgärder då resultatet när det finns risk förmögel där skiljer sig från andra delar i kyrkorna.

Kondensbildning är ett stort problem i ishallar vilket leder till stora konsekvenser ifall det inte åtgärdas. Installation av ett avfuktningssystem är ett måste i ishallar men det betyder högre energianvändning. Denna studie undersöker hur RH-styrning (relativ fukthalt) för en avfuktare i PF Arenan lokaliserat i byn Lindefallet i Hudiksvalls kommun kan energieffektiviseras och samtidigt se till att kondensbildning undviks i ishallen. Kondensbildning i ishallar framkommer framförallt på takytan och isplanen. Kondens på isplanen sker när luftens absoluta luftfuktighet är större än den absoluta fuktigheten för isens gränsskikt. Eftersom isen har en temperatur under 0 °C så kommer vattnet att frysas på planen vilket åtgärdas genom att slipa isen med en ismaskin. Forskning visar att avfuktningsstyrning för att undvika kondens på isplanen leder till att avfuktaren blir överdimensionerad för att undvika takkondens. Konsekvenser för takkondens anses som mer allvarliga än de för kondens på isplanen, vilket har lett till att framtagning av ny styrning har fokuserat på att undvika takkondens. Mätningar har utförts i PF Arenans roterande sorptionsavfuktare och lufttillstånden inuti ishallen samt utomhus. Resultatet från mätningar används för att avgöra om det sker kondensbildning i ishallen. Olika styrstrategier jämförs med befintlig RH‑styrning för att fastställa vilka förbättringar som kan tillämpas. Resultat visar att vid stora personlaster och användning av ismaskinen leder till att takkondens framkommer under korta perioder. Samtidigt så går inte regenereringsbatteriet på maxeffekt under dessa perioder vilket betyder att avfuktningskapaciteten kan höjas. RH-styrning leder till överdimensionering i förhållande till båda kondensfenomenen under stora perioder, speciellt under kalla inomhustemperaturer. Föreslagen styrning går ut på att processluftens daggpunkt ska hållas två grader Celsius under takets yttemperatur. Styrningen kan definieras som en varierande daggpunktsstyrning. Det rekommenderas också att regenereringstemperaturen ökar ju mer börvärdet avviker från målfunktionen. Dock så analyserades inte en sådan ökning av regenereringstemperaturen i detalj. Det approximerades att ungefär 1 100 kWh el per månad kan sparas för avfuktaren motsvarande en energiminskning av 22 % gentemot den befintliga styrningen. Approximering förmodar att ismaskin slipar isen lika mycket med båda styrningarna och tar inte hänsyn till den ökade energianvändningen ifall högre regenereringstemperaturer tillämpas i avfuktaren. / Condensation is a major problem in ice rink arenas and if it is not resolved, will lead to construction damages. Generally, ice arenas use dehumidifiers to dehumidify the indoor air which causes an increase in energy use in the facility. This study investigates how the control strategy of the dehumidifier in the PF Arena localized in Lindefallet in Hudiksvall municipality can be improved to save energy while preventing the occurrence of condensation in the ice rink arena. Condensation in ice arenas occur on the ice surface and roof surface. Ice surface condensation occur if the indoor air humidity is higher than the humidity of the ice surface boundary layer. The ice will freeze the moisture onto the surface which require an ice resurfacer to flatten the playing field. Studies has shown that control strategies for dehumidification to prevent condensation on the ice surface results in oversizing of the dehumidifier for preventing condensation on the roof surface. And as condensation on roof surface leads to more serious consequences than that of ice surface condensation, it is of more interest to prevent the former. Measurements has been carried out on PF Arenan’s desiccant wheel dehumidifier and indoor as well as outdoor air. Results from measurements are used to analyze if any condensation occurs in the ice rink arena. Other control strategies are compared to the one used in PF Arenan to determine what improvements can be applied to the dehumidifier. Results show that during events and use of ice resurfacers some condensation on the roof surface occurs for short periods. During these periods, the regeneration heater does not use full power which could be used to increase the moisture removal capacity. The RH-control strategy results in oversizing for most hours when controlled to both condensation phenomenon, especially during cold temperatures. The recommended control strategy is to keep the dewpoint of the inlet process air 2 °C below the roof surface temperature. This control strategy is a type of variable dewpoint control function. It is also recommended to increase the regeneration temperature proportionally to the difference between the setpoint and the objective function. However, the results of this measure were not analyzed in detail. The new control strategy would approximately save 1 100 kWh per month over the current control function which amounts to an energy use decrease of 22 % for the dehumidifier. Assumed that behavior of ice resurfacing is not changed with the new control function and the approximation does not consider the increase of energy use if the regeneration temperature is increased.

This report intends to investigate climate conditions and energy consumption in Gränby Ice rink in Uppsala.Today, Gränbyhallen faces a potential renovation project to modernize and improve what was initially intended as a temporary hall that was inaugurated in 1974.In 2021, the property was taken over by the Uppsala municipality Arenor och Fastigheter AB from having previously been owned by the municipality. Since then, Arenor och Fastigheter has worked to modernize its facilities and in this way also work to improve the energy consumption required by the operation of the Gränby ice rink and also examine the indoor climate conditions in the building.The idea is to make the climate more pleasant for the visitors, and therefore making it less cold and barren temperaturevise by separating the ventilation from the ice and bleachers so that these can be controlled individually. The hope is to be able to reduce energy consumption with such a solution by seeing if the facility has heat leakage from the outside and how moisture can be managed in the facility to be kept at a more even level throughout the year and during the day.For the report, weather data was obtained from SMHI and then compiled and compared with temperatures and energy consumption from sorption dehumidifiers and the plant total to locate current deficiencies but also how to potentially address these to lower energy consumption.Analysis of the data was also done for the outdoor temperature which was set against the indoor temperature and then also the difference between the two to see the difference anddemonstrate how well insulated the facility is. On average over the entire time investigated, there was only +1°C difference between outside and inside, which gives an indication that the insulation in the facility needs to be reviewed and improved both outside and inside as there are large leaks in the facility with open surfaces and only metal doors that separate warm surfaces from cold.The analysis also suggests that the dehumidifier should be changed to regulate according to the dew point temperature from regulating according to the relative humidity as the dew point changes less over time and is less affected by the amount of water in the air which changes from hour to hour and is also affected by the outdoor climate when doors are opened and closed to the facility. / Denna rapport avser att undersöka klimatförhållanden och energiförbrukningen i Gränby ishall i Uppsala. Idag står Gränbyhallen inför ett potentiellt renoveringsarbete för att modernisera och förbättra till en som till en början var tänkt som en provisorisk hall från 1974. 2021 togs fastigheten över av Uppsala kommun Arenor och Fastigheter AB från att tidigare varit kommunägt. Arenor och Fastigheter har sedan dess arbetat med att modernisera sina fastigheter och på så sätt även arbeta med att förbättra energiförbrukningen som driften i Gränby ishall kräver och även undersöka klimatförhållandena inomhus. Tanken är att göra klimatet för åskådarna mer behagligt att vistas i från dagens kalla och karga temperaturer genom att separera läktarens ventilation och avfuktning från isens, så att dessa kan styras enskilt och därmed ha olika klimat. Förhoppningen är att med en sådan lösning kunna minska energiförbrukningen genom att se ifall anläggningen har värmeläckage från utsidan samt hur fukt kan hanteras i anläggningen för att hållas på en mer jämn nivå över året och under dagen. Till rapporten har väderdata hämtats från SMHI och sedan sammanställts och jämförts med temperaturer och energiförbrukning från sorptionsavfuktare och anläggningens total för att lokalisera nuvarande brister, men även hur man kan potentiellt åtgärda dessa för att sänka energiförbrukningen. Analys av data gjordes även för temperaturen utomhus mot temperaturen inomhus och då differensen av de två för att se skillnaden och påvisa även hur väl isolerad anläggningen är. I genomsnitt över hela tiden som undersöktes skildes det bara +1°C mellan ute och inne, vilket ger indikation på att isoleringen i anläggningen behöver ses över och förbättras både ute och inne då det finns stora läckage i anläggningen med öppna ytor och endast plåtdörrar som separerar varma ytor från kalla. Analysen tyder även på att avfuktaren bör ändras till att reglera efter daggpunktstemperaturen i stället för som nu efter relativa luftfuktigheten. Daggpunkten ändras mindre över tid och påverkas mindre av luftens vattenmängd, som ändras från timme till timme och som påverkas även av utomhusklimatet när dörrar öppnas och stängs till anläggningen.