Inledning Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centralanervsystemet (CNS). Ca 80% av alla patienter lider av symtomet spasticitet, somuttrycker sig som stela och spända muskler samt en oförmåga att kontrollera dessa.Forskare började titta närmare på den farmakologiska effekten av plantan Cannabissativa då den befintliga behandlingens effekt inte var tillfredsställande. Resultatet blevläkemedlet Sativex som godkändes på den svenska marknaden 2011. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om cannabinoider ger en effektivbehandling vid spasticitet orsakat av MS, samt om biverkningarna är svåra. Metod Via databasen PubMed söktes relevanta artiklar ut. Sökorden som användes var blandannat ”multiple sclerosis” och ”cannabinoids”. Efter att artiklar sållats bort som inteuppfyllt inklusions- eller exklusionskraven fanns där sju stycken originalartiklar kvar.Samtliga sju artiklar har använts till denna litteraturstudie. Resultat Samtliga sju studier var randomiserade, placebo-kontrollerade studier. Degenomfördes år 2000-2012 i Europa och USA. Studietiden varierade från 17 dagar till19 veckor och antal deltagare från 37-657 stycken. Den aktiva behandlingen bestod avmunhålesprayen Sativex, cannabiscigaretter, cannabisextrakt i gelatinkapslar samtsyntetisk THC i gelatinkapslar. De flesta studier visade en signifikant förbättring ispasticitet av den aktiva behandlingen.Det var få studier där deltagare led av allvarliga biverkningar. De vanligastebiverkningarna som kunde ses var yrsel, trötthet, urinvägsinfektion (UVI) samtmuntorrhet. Diskussion De flesta studier visade resultat av statistisk signifikans. Resultaten var dock svåra attjämföra med varandra då studierna utgick från olika effektmått. Effekten av den aktivabehandlingen kunde inte ses öka med ökande dosering och det verkade heller inte varaav betydelse vilken administreringsform som användes. Vissa biverkningar var större iplacebogruppen och kunde då inte bero på behandlingen med cannabinoider. Slutsats Cannabinoider ger en lindring av symtomet spasticitet vid MS. Biverkningar är relativtvanliga men sällan allvarliga.

<p>Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.</p><p> </p><p>Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.</p>

Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.   Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.

Bakgrund: Cerebral pares är den vanligaste orsaken bakom fysisk funktionsnedsättning hos barn. Cerebral pares kännetecknas av motorikstörningar med spasticitet och ett samband mellan spasticitet och försämrad hälsorelaterad livskvalitet har setts. Neuromodulerande dräkt är en ny behandlingsform som syftar till att minska spasticitet genom TENS. Syfte: Syftet med studien var att mäta och beskriva funktion och livskvalitet över tid för barn och unga med cerebral pares som under en period på sex månader använt neuromodulerande dräkt.  Metod: En deskriptiv fallstudie utifrån kvantitativa och kvalitativa utfallsmått genomfördes utifrån erhållna resultat från en pågående studie. Resultat från EQ-5D-Y livskvalitet, COPM, SCI-SET, MAS samt inspelat material analyserades och sammanställdes.  Resultat: Användande av neuromodulerande dräkt minskade ej spasticitet mätt med MAS på gruppnivå men individuella skillnader framkom där spasticiteten efter sex månader i ett antal muskelgrupper uppmättes minskat. Neuromodulerande dräkt hade positiv effekt på måluppfyllelse, upplevelse av spasticitetens påverkan på vardagen samt livskvalitet. Konklusion: Neuromodulerande dräkt kan ha positiv effekt för barn och unga med cerebral pares med avseende på livskvalitet, måluppfyllelse samt upplevelse av spasticitets påverkan i vardagen. Vidare studier med större studiepopulation behövs för att kartlägga neuromodulerande dräkt som behandlingsalternativ vid cerebral pares.