There is a discrepancy between national school guidelines towards inclusive education, and the current political trend towards economic efficacy, that may be problematic for teachers. The aim of this contextual study is to formulate a contextual understanding of the participating teachers’ perceptions of their effort to help all their students achieve the goals set forth by school curricula, and use this understanding for the purpose of suggesting points of entry for special needs educators´ guidance of teachers’ practices towards more inclusive education. Information was gathered by sending an extensive web questionnaire to all teachers within a given headmaster´s administration, sending web questionnaires to a majority of third grade students taught by those teachers, conducting interviews with a few of the participating teachers as well as with the special needs educators, carrying out a classroom observation, and gathering additional information concerning working conditions and social interactions. The data gathered in this case study has been subjected to an analytical process comprising of an assessment of the degree of inclusive approach, using the Inclusive Approach through Participation as well as the Framework of Participation, technical triangulation of all data post the inclusive assessment, and analysis of context by the Ecology of Human Development/the Bioecological Theory. The analytical process has resulted in a contextual description that has enabled me to suggest possible points of entry to be used in special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. The degree to which there exists a collegial sense of security, varied forms of teacher-student interactions, collegial cooperation, pedagogical discussions, a dialogue in search of mutual understanding, and consequent follow-ups appears, in the light of the limited selection of participants, as relevant to these teachers ability to help their students. Further research is needed to identify valid points of entry for special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. This contextual study will hopefully inspire further research into teachers´ perceptions of their work to facilitate implementation of inclusive education and thereby improve every student´s ability to achieve the set goals.

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.