Åtgärdsprogram ska upprättas i skolan för de elever som är i behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammen ska åtgärder framskrivas på olika nivåer såsom individ, -grupp-och organisationsnivå. Det som framgår i forskningen är att åtgärder upprättas mest på individnivå och åtgärder på grupp-och organisationsnivå uteblir. Vidare visar forskningen att skolan sällan granskar sin egen verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre speciallärare och tre specialpedagoger upprättar och resonerar kring åtgärdsprogram och hur de arbetar med särskilt stöd med tonvikt på grupp-och organisationsnivå. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer och för att analysera data har tematisk analys använts. De begrepp som användes i intervjuerna är särskilt stöd och åtgärdsprogram på nivåer som grupp-och organisationsnivå och utredning samt förebyggande insatser. I studien framkommer vilka svårigheter som de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna upplever i arbetet med åtgärdsprogram. Denna studie utgår ifrån relationellt perspektiv som innebär att elevens skolsvårigheter inte förläggs till individen utan problemen uppstår i samband med lärmiljön. Studiens resultat visar att särskilt stöd handlar mestadels om individinriktat stöd och att stödet ges ofta utanför klassens ram. Åtgärder på grupp-och organisationsnivå förekommer i mindre omfattning. Vidare visar resultatet att åtgärder på grupp-och organisationsnivå inte alltid dokumenteras i åtgärdsprogram. Vårdnadshavare och elever är inte så delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram.

Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner & Morris, 2006). Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan. / The aim of the study is to examine how preschool teachers and preschool principals describe their understanding of preschool's education based on children in need of special support. The following research questions are in focus: How do preschool teachers and preschool principals describe children who they consider to be children in need of special support? What organizational conditions in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? What pedagogical strategies in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? The study applies a hermeneutics framework and a system theoretical perspective. Bronfenbrenner's ecological model (Bronfenbrenner, 1979, 1994) and the further developed bioecological model (Bronfenbrenner & Morris, 2006), with its associated PPCT-components (process, person, context, time), are used. Semi-structured interviews have been used as a method. Fifteen interviews have been conducted, eight with preschool principals and seven with preschool teachers. The result shows that the respondents do consider themselves working with children in need of special support, but they explain that it is difficult to identify which children this applies to. They argue that all children can at some point, temporarily or permanently, need special support and the children do not necessarily need a diagnosis in order be in special needs. The result also shows that the preschool principals and the preschool teachers describe several organizational conditions that can be useful in their work with children in need special support. The leadership of the preschool principal and how the support to children in special need is organized are examples of organizational conditions. Other thing they discuss are the preschool staff´s education and competence. Pedagogical strategies are, for example, how preschool teachers describe their job near the children to monitor what happens in the child group and to be able to support the children. The results suggest that there are shortcomings regarding equity, based on the descriptions given by preschools teachers and principals. There are shortcomings in equity regarding educational issues and how the preschools organize and carry out the work with children in need of special support in preschool.

The prime subject this thesis is the issue of support in the education of pupils from the second generation of Ukrainian migrants in primary schools. The theoretical part is devoted to the definition of basic concepts, a summary of the findings from previous research on the second generation of migrants, an analysis of the legislative framework, which accompanies explored problems, and identification of the potential risks posed by the pupils migrant background. The aim of the research section was to determine specific barriers in the process of education and integration of pupils from the second generation of Ukrainian migrants and what forms and means of support in the field of education and social inclusion are used by teachers on these students. The necessary data was obtained with the help of semi-structured interviews with selected educators, with young people from the second generation of Ukrainian migrants, and with a specialist who is engaged in integration counseling. The result of this research is a definition of specific needs of pupils from the second generation of Ukrainian migrants, in particular the achievement of their educational potential in the development of linguistic competence and shaping of positive self-concept and psychological well-being, as well as a description of...

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna. Förskollärarna berättar att de har funderingar över vilka barn som egentligen är barn i behov av särskilt stöd. De tydliggör att alla barn har olika behov och förutsättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har strategier för att möta barn i behov av särskilt stöd. Strategier som de lyfter som framgångsrika är att skapa närhet och trygghet, att fånga intresse och motivation, att stötta i leken, att skapa tydlighet och struktur, att arbeta med mindre barngrupper, att ta vara på utemiljön samt att samverka inom och utanför arbetslaget. Respondenterna menar att dessa strategier gynnar alla barn i barngruppen. Resultatet visar också att förskollärarna upplever en del svårigheter kring att möta barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter som de lyfter är att barngrupper är stora, att personaltätheten är låg, att barnet lätt blir syndabock, att det brister i anknytningen och att det brister i samverkan. / The study is a qualitative study with a hermeneutic, phenomenological approach. The purpose of the study is too understand and describe how seven preschool teachers experience their efforts with children in need of special support in the preschool. The study’s results show that the preschool teachers believe that they work with children in need of special support. All respondents report about children in need of special support of socio emotional nature. They describe that they work with children with troubles communicating, concentrating, control impulses, and who needs support in their relationships with other children and with grown-ups. The preschool teachers acknowledge that they contemplate which children that really are children in need of special support. They highlight that every child have different needs and pre-conditions. The results of the study show that the preschool teachers have strategies in their efforts with children in need of special support. Strategies which are brought forward and considered successful include to create closeness and safety, to capture interest and motivation, to support the children’s play, to create clearness and structure, to work with small groups of children, to benefit from the outdoor environment, and to cooperate within and between teams. The respondents think these strategies benefit all children in the children’s group. The results also show that the preschool teachers experience some difficulties related to supporting children in need of special support. Difficulties brought forward include too large children’s groups, too few staff members, the tendency to make a child into a scapegoat, flaws in connection and flaws in the interaction.

In my diploma thesis I am largely based on practical experience gained during practice in a preschool facility, which includes a special pedagogical center. I deal primarily with the specifics of the preschool facility, professional workplace and their mutual cooperation. I describe the implementation of inclusive education in the facility. The main topic of the work is the naming and definition of the main factors that affect the successful implementation of inclusive care. The research methodology is a case study. As the main method of data collection, I chose structured interviews and the study of documentation. The aim of the work is to present functional and practical recommendations for other preschool facilities that could help them in the implementation of inclusive education. Keywords: Early care, inclusion, preschool education, special pedagogical center, support measures, professionals