SammanfattningHelmersson, Karin (2019). Samarbete mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i nyanlända elevers lärmiljöer. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med ökad kunskap gällande samarbetet mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Med den kunskapen som stöd är förhoppningen att möjligheterna ökar till att de nyanlända elevernas utbildning ytterligare förbättras.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om vilka sätt för samarbete det finns mellan specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling och svenska som andraspråksläraren, i arbetet med nyanlända elever på grund- och gymnasieskolan. Syftet är även att göra en jämförelse mellan grund- och gymnasieskolan. Examensarbetet ämnar söka svar på fyra frågeställningar: När startar samarbetet? Hur initieras samarbetet? Vad innehåller samarbetet? Vilka likheter och skillnader finns det i samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan?TeoriUndersökningen är förankrad i det systemteoretiska perspektivet (Öquist, 2008), samt i de båda specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt och kritiskt perspektiv (Nilholm, 2007). MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fyra speciallärare och fyra svenska som andraspråkslärare intervjuats, på två grundskolor och två gymnasieskolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats. Materialet har analyserats enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys (Graneheim och Lundman, 2004).ResultatStudiens resultat visar att samarbete startar när problem eller behov identifieras hos elever eller när svenska som andraspråksläraren är i behov av ett bollplank. Ett glädjande och oväntat resultat som pekar i motsatt riktning mot tidigare forskning, är att grundskolorna i materialet har ett inbyggt samarbete i organisationen mellan specialläraren och svenska som andraspråksläraren. På frågan hur ett samarbete initieras framkommer att skolorna har såväl formella som informella kanaler för samarbete. Existensen av de formella forumen får anses som positiv, då nyanländas utbildning har kritiserats för avsaknad av desamma.Av materialet framgår att innehållet i samarbetet är både brett och varierat. Det är ett stort samarbete samtidigt som det betonas att det handlar om två olika professioner med olika roller och uppdrag. Likheterna mellan grund- och gymnasieskolan är de formella och informella vägarna för samarbete samt det variationsrika innehållet i samarbetet. Den tydligaste skillnaden som framträder i materialet är grundskolornas strukturerade och inbyggda samarbete i organisationen. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren har en viktig uppgift att fylla i de nyanlända elevernas lärmiljöer, oavsett hur de olika verksamheterna är organiserade.Grundskolorna i materialet har visat på möjligheten att låta specialpedagogiken löpa som en röd tråd genom verksamheten. Genom sitt i organisationen inbyggda samarbete har de visat att det är möjligt att arbeta proaktivt för att undanröja hinder och förhindra språklig sårbarhet i de nyanlända elevernas lärmiljöer. Frågan är om det är möjligt att överföra detta upplägg till gymnasieskolan. Det informella samarbetet är betydande på skolorna och det som lägger grunden för ett mer formellt samarbete. Det informella samarbetet underlättas av de gemensamma arbets- och personalrummen, vilket innebär att skolorna behöver försäkra sig om att de har ändamålsenliga lokaler.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I