Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger beskriver samverkan med fritidshemmet. Vi har i vårt empiriska material sökt vilka strategier specialpedagogerna använder i samverkan med fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i skolenheter med fritidshems har empirin samlats in. Med inspiration av grundad teori har empirin bearbetats med en induktiv ansats. Vi har i diskussionen använt Hans-Åke Scherps (2013) modell för Vardagsinriktat Systematiskt Kvalitetsarbete (VISKA-modellen) som ett teoretiskt raster. Resultatet i studien visar de strategier specialpedagoger använder i sitt arbete med att samverka med fritidshemmet: främjande av kommunikation, tillgängliggöra specialpedagogisk kompetens samt prioritering av fritidshemmet. I diskussionen visar vi att specialpedagogens strategier framför allt gynnar samverkan och utvecklingen av fritidshemmet. Vi visar specialpedagogens strategier genom att omarbeta Scherps VISKA- modell, då specialpedagogens samverkan med fritidshemmet utgörs av strategierna i text samt i de blå pilar vi lagt in i modellen. Vi ser i vår slutsats att de intervjupersoner som verkar ha lyckats nå fritidshemmet, i sin roll som specialpedagog, beskriver strategier som leder mot en verksamhet där: - Specialpedagogen anpassar sin tillgänglighet så den fungerar för fritidshemmet, exempelvis genom relationsbygge och justeringar i rutiner. - Idén att all pedagogisk personal har likvärdig status om än olika uppdrag särskilt framhålls och då kan antas vara en del av skolans helhetsidé. - Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet; dess helhetsidé. - Det finns strategier för och tid avsatt för utveckling av fritidshemmet. - Motstånd och hinder som tid och prioriteringar minskar och samverkan ökar.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för engynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickormed ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hadespets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHDproblematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäcktoch tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk ellerutbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera attvuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande äravgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!