Att spekulera i bostadsrätter har blivit ett alltmer populärt sätt att placera sina pengar. De senaste årens stora värdestegringar och låga riskexponering har lett till att bostadsrätter inte längre bara förvärvas för bostadsändamål. Med hjälp av djupintervjuer, rättsfall och lagtext syftar studien till att utreda hur styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningar förhåller sig till fenomenet samt vad det kan få för konsekvenser. Följder av lagändringar som skett samt möjliga förbättrande åtgärder diskuteras också. Erfarenheten av spekulationsköp varierar mellan föreningarna. Vissa har inte noterat något sådant överhuvudtaget, medan andra har konstaterat mer eller mindre uppenbara fall av antingen rena renoveringsköp eller köp med avsikt att hyra ut i andra hand. I nästan alla fall blir detta syfte tydligt först efter att man bott i bostadsrätten en viss tid. Det är alltså svårt att avgöra om det var avsikten vid själva förvärvet. Korttidsuthyrningar är en aktivitet som växer i popularitet i takt med den tekniska utvecklingen och delningsekonomin. En del föreningar har en uttalad policy där korttidsuthyrningar aldrig tillåts, ofta till följd av att man känner till det uppmärksammade vägledande rättsfall från hyresnämnden 2015. Exempel på problem som kan uppstå vid andrahandsupplåtelser i allmänhet är kriminell verksamhet såsom bordeller eller handel med droger, ökat slitage på fastigheten, större arbetsbelastning för styrelsen samt ökad otrygghet för grannar. Renoverings- eller s.k. flippingköp kan leda till störningar för grannar samt skador på fastigheten när arbetet inte utförs på rätt sätt. Att värva rätt kompetens till styrelsen är snarare ett allmänt problem som inte har någon direkt koppling till spekulationsköp. Lagändringar som syftat till att underlätta andrahandsuthyrning har haft både positiva och negativa konsekvenser. De har lett till att fler bostadstillfällen frigjorts, men innebär också en del tolkningssvårigheter. Styrelser har fått mer att administrera men kan samtidigt ta ut en avgift för arbetet vilket i sämsta fall resulterar i en nollaffär. För att underlätta tolkningen av lagtexten skulle förbättrad samordning kunna ske mellan exempelvis myndigheter och branschorganisationer för att ge ut riktlinjer till bostadsrättsföreningar. Fler föreningar skulle också kunna överväga att ansluta sig till en sådan organisation för att få bättre tillgång till stöd och rådgivning. Alla har dock inte ekonomiska eller tidsmässiga förutsättningar till en sådan lösning. Författarnas uppfattning blir till sist att spekulationsköp inte är ett omfattande problem på Stockholms bostadsmarknad idag. Förbättringar skulle kunna ske på olika områden främst för att underlätta styrelsearbetet, men varje förenings individuella förutsättningar och ambitioner blir avgörande för vad som faktiskt sker. / Speculating in condominiums has become an increasingly popular way of placing capital. Over the past few years, significant gains in value and low risk exposure have led up to that condominiums are no longer only acquired for residential purposes. Through interviews, law cases and law texts, the study aims to investigate if executives of the housing associations consider this to be a problem and what the consequences may be. Changes in the law and possible solutions are also discussed. The experience of speculative buying varies. Some housing associations have not noted such a thing at all, while others have detected more or less obvious cases of either purely renovation purchases or purchases with the intention of subleasing. In almost every case however, this purpose becomes apparent after using the apartment for a certain period of time. Hence, it is difficult to determine whether it was the main intention of the acquisition. Short term leases are an activity that grows in popularity in line with the technical development and the sharing economy. Some housing associations have an accepted policy where short-term rentals are never allowed, often due to an attention-paid law case of the Rent Committee in 2015. Examples of problems that may arise due to second-hand rentals in general are criminal activities such as prostitution or trade in drugs, increased wear and tear on the property, a heavier workload for the management and increased insecurity for neighbors. Renovation or so-called flipping purchases can cause disturbances to neighbors as well as damage to the property when work is not performed properly. Recruiting the right skilled people to the management seems to be rather a general problem that has no direct connection to speculation purchases. Changes to the law aimed at facilitating second hand leasing have had both positive and negative consequences. They have given more people a place to live, but also involved some difficulties in interpretation. The boards have got more to administer, however at the same time they can charge a fee for the work, which in worst case results in a zero-affair. In order to facilitate the interpretation of the law text, improved coordination would be achieved between, for example, authorities and organizations to issue guidelines to tenant-owner associations. More housing associations could also consider joining such an organization to get better access to support and counseling. However, all do not have the time or the economic conditions for such a solution. The authors' view finally turns out that speculation purchases are not a major issue in Stockholm's housing market today. Improvements could be made in various areas, primarily to facilitate the work of the board, but each association's individual conditions and ambitions will be crucial to what actually happens.

I denna kandidatuppsats har den verkliga bostadsrättsmarknaden studerats ur ett perspektiv inriktat på spekulationsköp av nyproducerade bostadsrätter. Studien omfattar Stockholmsområdet och intervjuer med inblandade aktörer verksamma i områder har legat till grund för undersökningen. Byggbolag, fastighetsmäklare och spekulationsköpare har bistått med information som lett till insyn och fördjupning i spekulationsköpen som pågår av nyproducerade bostadsrätter. Samtliga parter är eniga om att spekulationsköp är vanligt förekommande på dagens bostadsmarknad. Under de senaste två åren har uppemot 30 procent av köpen inom nyproducerade bostadsrätter utgjorts av spekulationsköpare med syfte att göra en ekonomisk vinning. Det stora tidsspannet mellan köp och tillträde, som ofta uppgår till två år, utgör utrymme för bostadens marknadsvärde att stiga rejält i dagens uppåtgående bostadsmarknad. Tre grupper av spekulationsköpare har kunnat urskiljas. Dessa består först och främst av de rutinerade spekulationsköparna med stor koll på bostadsmarknadens prisutveckling. Den andra gruppen består av mer amatörmässiga spekulationsköpare som genom vänner hört hur stora vinster man kan göra. Den tredje gruppen utgörs av fastighetsmäklarna själva som givetvis är väl medvetna om prisutvecklingen, ofta före alla andra, och ser sin chans till snabba pengar. Gemensamt för dessa grupper är att det i hög grad rör sig om yngre män i 30-års åldern med en bra ekonomi. Små bostäder är av högst intresse men även större bostäder till en högre insats är aktuellt för de mer rutinerade köparna. Fastighetsmäklarna spelar en oberoende roll i spekulationsmarknaden, för dem utgör inte spekulationsköpen något problem. För byggherrarna är dock fenomenet problematiskt då det innebär negativa konsekvenser för företaget. Spekulationsköpen resulterar i fler avhopp, utnyttjande av företagens trygghetssystem, missnöjda slutkonsumenter samt en möjlig bidragande faktor till skenande priser och hysteri på bostadsrätter i Stockholm. Byggbolag har vidtagit flertalet åtgärder för att reglera spekulationsköpen. Bland annat förekommer begränsning till max ett pågående köp per kund, krav på lånelöfte, förhöjda kontantinsatser samt svarta interna listor på spekulationsköpare. Fastighetsmäklarna anser att byggbolagen innehar det största ansvaret för reglering av spekulationsköp då det är dem som prissätter bostäderna. Byggbolagen själva anser att ansvaret är fördelat hos flertalet aktörer såsom kommun, lagstiftning, bostadsrättsföreningar samt regleringar hos byggbolagen själva. / In this bachelor thesis the real housing market is studied from a perspective focused on speculative buying of newly built condominiums. The study covers the Stockholm area and interviews with the involved actors operating in this zone have been the basis for the investigation. Construction companies, real estate agents and speculative buyers have provided information that’s aided transparency, and depth of understanding in speculative purchases of newly built condominiums. All parties agree that speculative buying is common in today’s housing market. Over the past two years, up to 30 percent of the purchases of newly constructed condominiums have consisted of speculative buyers out to make a quick profit. The time span between purchase and access, which can be up to two years, allows the property time to react to the current market in Stockholm’s ever-rising housing market. Three groups of speculative buyers have been distinguished; the first group consists primarily of seasoned speculative buyers with a keen eye on price trends and today's housing market. The second group is more amateur, have little experience, but are well informed from friends and acquaintances that large profits can be made. The third group consists of real estate agents, they of course, are well aware of price trends often before anyone else, and see an opportunity for fast profits. Common to all three groups are males in their 30’s, with substantial backing. Smaller condominiums are of greatest interest but also larger ones appear among the more routine buyers. Real estate agents play an independent role in the speculative market, for them the speculative buying is not a problem. For building companies, however, the phenomenon has become problematic because it implies negative consequences for the company. Speculation purchases result in more defections, abuse of security systems, and disgruntled end users - as well as contributing to already soaring house prices in Stockholm. Construction companies have taken several measures to regulate speculative purchases. One of the factors, among others, is the limit of one single on going purchase per customer. Also restricted are increased cash contributions and notably the inclusion of internal black lists used to expose offending buyers. Real estate agents believe that construction companies hold most of the responsibility for the regulation of speculative buying, because they are setting the prices. Construction companies themselves believe that the responsibility is shared by stakeholders such as municipalities, legislation, housing associations – but should also expect internal regulating of their own companies.