Studien gjordes i syfte att besvara huruvida färgskillnad, kontrastskillnad eller en kombination av dessa var avgörande i att vägleda spelare i förstapersonsspel. Enligt hur kompositionstekniker fungerar och används inom grafiskt arbete skapades en hypotes och en tillhörande nollhypotes. Dessa prövades genom frekvensfördelning och univariat analys efter en artefakt testats.  Denna artefakt var i form av en spelbar bana som producerades med varierande uppsättningar av ljusstyrkor och färg, kallat attraheringsmetoder. Denna bana hade då flera tvåvägskorridorsval där en väg på förhand hade definierats som ”den korrekta vägen” och det var längs denna väg som en attraheringsmetod t.ex. ett starkare ljus placerades. Data samlades in genom öppet deltagande observation samt inspelning av aktiviteten på datorn. Efter banan spelats igenom hölls även ett kvalitativt moment i form av en intervju med syfte att etablera vilka faktorer som informanten trodde påverkat dennes vägval samt om de var medvetna om vilken väg de tagit. Det studien slutligen kom fram till var att spelare oftast tenderar att följa vägar som har starkare ljus. Ibland följs även vägar utav en utstickande färg men oftast följs en starkt upplyst väg. Både hypotesen och nollhypotesen är därmed falsifierad och den undersökta frågan kan besvaras med att skillnader i kontrast är det som i flest fall tenderar att vägleda spelare i ett förstapersonsspel.

I det här arbetet undersöks den externa spelmiljöns påverkan på dess användare. Med den externa spelmiljön menas rummet en person befinner sig i när ett spel spelas. För undersökningen ville jag ha något som kunde frammana känsla och stämning, något som gav en stark upplevelse, arbetet har därför baserats på skräck. För undersökningen skapades ett kort skräckspel som spelades vid en vanlig datorskärm samt i en cave-miljö. Därefter följde en intervju för att jämföra deltagarnas uppfattning av spelet i de olika miljöerna. Deltagarna ansåg att utnyttjandet av den externa spelmiljön i caven tillförde en hel del till spelupplevelsen och var mycket positivit inställda till att använda en liknande miljö i framtiden. Det här kan alltså tolkas som att den externa spelmiljön är något som bör has i åtanke och utnyttjas mer i utvecklingen av spel i framtiden. Spelmiljön kan utnyttjas på många sätt, bland annat med hjälp av flera skärmar, surroundljud och mer naturliga inputkontroller.

Undersökningens syfte har varit att bidra till ökad förståelse för hur konceptet“Environmental Storytelling” kan verka som ett ledande narrativ i en digital gestaltning, iform av ett datorspel, där användaren förs framåt i berättelsen med fokus på EnvironmentalStorytelling, det vill säga spelets miljö. I denna artikel analyseras kortfattat vad narrativ inomdigitala spel innebär för att sedan gå vidare med att undersöka vad EnvironmentalStorytelling fyller för roll inom digitala spel. Designperspektivet rhizomatik har tillämpatssom både teori och förhållningssätt. För att kunna genomföra vår undersökning skapades endigital gestaltning för att testa hur väl vi som speldesigners kunde skapa ett narrativ somskulle förmedlas med hjälp av Environmental Storytelling. Undersökningen genomfördesmed hjälp av speltestning och en enkät som 12 deltagare fyllde i och som fick ageraspeltestare. Frågorna som ställdes i enkäten hade fokus på hur väl vi som speldesignerslyckats förmedla en förskriven berättelse till spelaren. Resultatet av enkäten kan inte styrkatidigare forskning av bland annat projekt Aporia. Projektets resultat visar ändå på olikheter itolkning och upplevelse bland deltagarna. Eftersom vår undersökning skett under begränsadeomständigheter går det inte att dra för stora slutsatser av projektets resultat, men vi vågarändå påstå att Environmental Storytelling kan verka som ett ledande narrativ i ett spel. / The purpose of the study has been to contribute to a better understanding of how the concept"Environmental Storytelling" can act as a leading narrative in a digital design, in the form ofa computer game, where the user is then advanced in the story with a focus on EnvironmentalStorytelling. In this article it’s briefly analyzed what storytelling in digital games means andthen proceeded to investigate what Environmental Storytelling plays as a role in digitalgames. The design perspective rhizomatics has been used both as theory and approach. Toconduct our research we created a digital game, to test how well we as game designers couldcreate a story that would be conveyed with the help of Environmental Storytelling. Theresearch was conducted with the help of game testing and a survey that 12 participants filledin and who also acted as game testers. The questions asked in the survey focused on how wellwe as game designers managed to convey and prescribe the story to the player. The results ofthe survey can not prove previous research of e.g. project Aporia. But the project's results stillshow differences in interpretation and experience among the participants. Since our surveytook place under limited circumstances, it is not possible to draw too great conclusions fromthe project's results, but we still dare to say that Environmental Storytelling can act as aleading narrative in a game.