Vårt mål med detta kandidatarbete var att tillsammans med en rhizomatisk och med en ljudteoretisk synvinkel utforska och förverkliga alternativa sätt att gestalta ljud. Vi ville både ifrågasätta våra egna förutfattade meningar och den generella uppfattningen om audiell interaktion. Vi har tagit inspiration från Michel Chions analysprocess lyssnar modus och teorin synchresis för att realisera en utgångspunkt och en grundpelare vilket löper genom hela arbetet. Våra teorier och tester har skett på både ett reaktionärt och proaktivt sätt då vi både har producerat prototyper utifrån förstudier och genomfört tester med prototyperna i sökande efter externa åsikter. Testerna genomfördes genom att vi bjöd in utomstående att delta i undersökningen och på ett så naturligt sätt som möjligt utfört kvalitativa studier i form av intervjuer och observation för att tillsammans utforskat de semantiska beskaffenheter ljud besitter. Resultatet av vår undersökning brottas med människans biologiska förutsättningar. Att avkontextualisera ljud helt är ett åliggande som anses vara en utopi som vi i undersökningen har behandlat. Hur våra situeringar och våra källor har påverkat vår granskning, vårt skrivande och vårt prövande är en interpretation som vi diskuterar i slutet av undersökningen. / Our goal with this Bachelor Thesis was to explore and realize alternative ways of synthesizing sound, together with a rhizomatic and an audio-theoretical point of view. We both question our preconceived assumptions and the general perception of audio interaction. We have been inspired by Michel Chion's analysis process, modes of listening and the theory of synchresis to realize a starting point and a mainstay that runs throughout the thesis. Our theories and tests have taken place in both a reactionary and proactive manner as we have both produced prototypes based on preliminary studies and conducted tests with prototypes in search of external opinions. The tests were conducted by inviting third parties to participate in the survey and, in as natural a way as possible, conducted qualitative studies in the form of interviews and observation to jointly explore the semantic characteristics sound possesses. The result of our study is in conflict with the human biological conditions. To decontextualise audio completely is an issue that is considered an utopia and something that we have taken in consideration in the survey. At the end of the survey we will discuss if our situated mind and our references have influenced our scrutiny, our writing and our testing.

Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt.  Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete. / The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.

The Rhizo-narrative är en undersökning som handlar om att kombinera rhizomatik med narrativa strukturer inom datorspel. Vi vill veta hur rhizomatik som verktyg för narrativ påverkar datorspel. Detta uppnår vi genom lekfulla experiment och koncept. Denna text går igenom vårt syfte med arbetet, varför vi har valt att jobba med dessa begrepp, hur vi jobbar med dessa begrepp och vilka resultat vi har fått av arbetet samt en utförlig diskussion kring våra resultat, problem och framtida tankar kring rhizmatiska narrativ för datorspel. / The Rhizo-narrative is an investigation about what happens when you combine rhizomes with video game narrative structures that researches and documents the process. We want to know how rhizomes affects video game narratives when used as a tool for developing the narrative itself. We achieve this through creative experiments and concepts.   Within this text we go through the purpose of our project, why we chose to work with the terms we worked with, what those terms mean, the results we achieved as well as a detailed discussion about said results, problems and challenges we faced during the projects lifetime. We end with our future thoughts about rhizome based narratives within video games.

Uppsatsen undersöker möjligheten till en rhizomatisk litteraturvetenskap, i enlighet med Gilles Deleuzes (och i viss mån Félix Guattaris) distinktioner mellan träd-tänkande och rhizom-tänkande, och mellan det släta och det räfflade, och strävar i detta efter att dels vara en teoretisk diskussion kring möjligheten till en sant rhizomatisk litteraturvetenskap, dels efter att själv vara ett praktiskt exempel på en rhizomatisk uppsats. Båda ansatserna hamnar på olika sätt i slutsatsen att en rhizomatisk litteraturvetenskap är svår (eller omöjlig) att uppnå, men att den för den sakens skull inte nödvändigtvis är mindre eftersträvansvärd.

Undersökningens syfte har varit att bidra till ökad förståelse för hur konceptet“Environmental Storytelling” kan verka som ett ledande narrativ i en digital gestaltning, iform av ett datorspel, där användaren förs framåt i berättelsen med fokus på EnvironmentalStorytelling, det vill säga spelets miljö. I denna artikel analyseras kortfattat vad narrativ inomdigitala spel innebär för att sedan gå vidare med att undersöka vad EnvironmentalStorytelling fyller för roll inom digitala spel. Designperspektivet rhizomatik har tillämpatssom både teori och förhållningssätt. För att kunna genomföra vår undersökning skapades endigital gestaltning för att testa hur väl vi som speldesigners kunde skapa ett narrativ somskulle förmedlas med hjälp av Environmental Storytelling. Undersökningen genomfördesmed hjälp av speltestning och en enkät som 12 deltagare fyllde i och som fick ageraspeltestare. Frågorna som ställdes i enkäten hade fokus på hur väl vi som speldesignerslyckats förmedla en förskriven berättelse till spelaren. Resultatet av enkäten kan inte styrkatidigare forskning av bland annat projekt Aporia. Projektets resultat visar ändå på olikheter itolkning och upplevelse bland deltagarna. Eftersom vår undersökning skett under begränsadeomständigheter går det inte att dra för stora slutsatser av projektets resultat, men vi vågarändå påstå att Environmental Storytelling kan verka som ett ledande narrativ i ett spel. / The purpose of the study has been to contribute to a better understanding of how the concept"Environmental Storytelling" can act as a leading narrative in a digital design, in the form ofa computer game, where the user is then advanced in the story with a focus on EnvironmentalStorytelling. In this article it’s briefly analyzed what storytelling in digital games means andthen proceeded to investigate what Environmental Storytelling plays as a role in digitalgames. The design perspective rhizomatics has been used both as theory and approach. Toconduct our research we created a digital game, to test how well we as game designers couldcreate a story that would be conveyed with the help of Environmental Storytelling. Theresearch was conducted with the help of game testing and a survey that 12 participants filledin and who also acted as game testers. The questions asked in the survey focused on how wellwe as game designers managed to convey and prescribe the story to the player. The results ofthe survey can not prove previous research of e.g. project Aporia. But the project's results stillshow differences in interpretation and experience among the participants. Since our surveytook place under limited circumstances, it is not possible to draw too great conclusions fromthe project's results, but we still dare to say that Environmental Storytelling can act as aleading narrative in a game.