The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts. The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher’s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used. In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from “Liber” and “Gleerups”, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant. The analysis of the sponsored texts and the educational textbook from “Natur och Kultur” indicated a mixture of anthropocentric traditionell environmental and anthropocentric intergenerational enviromental ethics. None of the analysed texts shows any clear non-anthropocentric features. And to conclude; we have seen that the consequences of uncritically select and follow, independent “type” of educational texts, is not a garant for fulfilling the intentions of curriculum. / Föreliggande uppsats syfte är att identifiera och därmed åskådliggöra miljöetiska diskurser i styrdokument, förlagsläroböcker och sponsrade läromedel i en gymnasie- och ämnesgeogra­fisk kontext, och diskutera dess eventuella pedagogiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställ­ningar är: Vilka miljöetiker kan synliggöras i läroplanen Lgr 11 och i ämnesplans- liksom kursbeskrivningarna för geografi? Vilka miljöetiker kan synliggöras i dels förlagsproduce­rade läroböcker och dels i sponsrade läromedel med geografianknytning, och vilka eventuella pedagogiska konsekvenser kan detta ge upphov till? Analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys, CDA, och Mikael Stenmarks miljöetiska kategoriserar. I arbetet likställs Mikael Stenmarks kategoriseringar av olika miljöetiker som motsvarande miljöetiska diskurser. Styrdokumenten uppvisar kopplingar till en ämnesakademisk tradition och till det intergene­rationellt miljöetiskt färgade begreppet hållbar utveckling. De tre förlagsproducerade geogra­filäroböckerna tycks följa samma intergenerationella antropocentriska grundhållning. Detta är dock mer tydligt hos de två nyare Lgr 11-anpassade läroböckerna från Liber och Gleerups än den från Natur och kultur. För samtliga analyserade texter på styrdokumentsnivån och de förlags­producerade läroböckerna kan biocentriska och ekocentriska tendenser sägas vara uteslutna med några enstaka undantag. Sammantaget följer detta resultaten från tidigare studier inom samma ämnesområde väl. I de sponsrade texterna från Utbudet framträder en mer heterogen miljöetik, där både en traditionell miljöetik och intergenerationell gör sig närvarande. Här tycks även någon form av miljövänlighetsdiskurs skymta fram, vilken eventuellt kan knytas till en större reklam- och försäljningsdiskurs. De pedagogiska konsekvenserna rör främst de risker som hör till ett ensidigt och okritiskt för­hållningssätt till och användande av läromedel, vilka kan leda till att läroplaners intentioner går förlorade. I föreliggande arbete kan detta ses i frånvaron av de icke-människocentrerade miljöetikerna i de undersökta läromedelstexterna. Vikten av olika etiska perspektiv är något som både Lgr 11 och geografiämnets styrdokument påtalar vikten av. Dessa och liknade frågor torde bli allt viktigare i utbildningssammanhang inte minst i takt med att allt fler producerar numera genom Internet lättåtkomliga läromedel. Sedan kan ju alltid frågor kring om det i dagsläget alls existerar läromedel som verkligen lyfter etiska perspektiv utanför den antropocentriska, och vilka konsekvenser detta kan innebära ställas?

Rapporten undersöker vilka faktorer i influencers sponsrade inlägg på Instagram som påverkar studenters attityder gentemot influencers. Vidare undersöks hur influencer marketing påverkar studenters köpintentioner. Vald metod för undersökningen är en kvantitativenkätundersökning med 72 respondenter bestående av studenter på Högskolan i Borås. Resultatet visar att faktorer som påverkar studenters attityder gentemot influencers är hur ofta sponsrade inlägg publiceras, vilken typ av produkt eller tjänst som marknadsförs och om förmåner som rabattkoder inkluderas i det sponsrade inlägget. Vidare visar resultatet att studenters köpintentioner påverkas positivt om om det inkluderas rabattkoder i det sponsrade inlägget och om produkten eller tjänsten marknadsförs på ett tilltalande sätt enligt konsumenten. Därtill påverkas studenters köpintentioner positivt genom att de via sponsrade inlägg på Instagram lägger märke till produkter de tidigare inte haft kännedom om. Slutligen väljer studenter att köpa av influencers sponsrade inlägg då de litar på influencerns omdöme och förväntar sig därför att produkten eller tjänsten är bra. / This report examines the effects of influencer marketing on student attitudes and purchase intentions. The study focuses on the effects of influencers sponsored posts on their Instagram account. Its purpose is to identify the factors in sponsored Instagram posts that affect students attitudes towards influencers as well as to identify how it affects consumer purchase behaviours. The method used was a quantitative survey with 72 participants consisting of university students attending University of Borås. The results showed that factors affecting student attitudes towards influencers was frequency of posting, the type of product being advertised and different benefits included in the offer, such as discount codes. The results also showed that students purchase behavior is mainly affected by discounts and by how the product is being advertised. Students also claimed that their purchase behaviour is affected by the fact that the sponsored posts makes the consumer aware of a product that they did not know of previous to seeing the post. Lastly, consumer purchase behaviour is also affected positively because consumers claim to trust the influencers judgement and therefore believe that the product will hold a certain level of quality or standard. This study is written and conducted in Swedish.

No description available.

Sociala medier är idag en stor del av många personers vardag och liv, både internet och olika medier har växt fram på senare år och utvecklas fortfarande i hög takt. Detta har resulterat i ett beteende mönster som blir mer digitalt även i vardagliga sammanhang. Företag har funnit ett sätt att marknadsföra sig och skapa en närvaro i sociala medier genom att samarbeta med kända profiler och influencers. De gör detta för att synliggöra sig samt kommunicera sina tjänster och produkter till en bred målgrupp. Detta har vidare resulterat i en föränderlig kommunikation mellan företag och konsumenter, där opinionsledare i form av influencers tagit en ny roll inom digital marknadsföring. När sociala medier har förändrats har även konsumenters beteenden utvecklats, där influencers har fått en starkare plats i samhället och de har ett stort inflytande på konsumenterna. Denna digitalisering av vardagen har lett till en större tillämpning av influencer marketing som en strategi för att marknadsföra och bibehålla trovärdigheten hos märket till slutkunden. Företagen som anlitar och når ut till de inflytelserika opinionsledarna överlåter marknadsföringen och förlitar sig på att markanföringen utförs korrekt men hur påverkar det egentligen slutkundens förtroende. Dessutom har influencernas ett förtroende till att företagen har genuina avsikter, och ett eget socialt ansvarstagande och de kan själva förlora tillit till sina följare på grund av ett samarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers sponsrade inlägg på sociala medier påverkar trovärdigheten som märket bakom reklamen, men även influencers, får av slutkunden. Detta skapar en ökad förståelse för vilka faktorer, som gör reklam på sociala medier och digital marknadsföring, trovärdig och vad som skapar tillit till företagen för en konsument inom Generation Z. Arbetet ger vidare rekommendationer till företag inom marknadsföring i frågan hur de ska skapa en transparens och genuinitet men samtidigt behålla trovärdighet i den reklam som förs vidare till unga i media. Frågeställningen lyder därför ”Hur har den ökade användningen av sponsrade inlägg på sociala medier påverkat trovärdigheten som märkena får av slutkunden?”. / Social media has become a large part of many people's everyday lives, both the internet and various media have emerged in recent years and are still developing at a high pace. This has resulted in a behavioral pattern that becomes more digital even in everyday contexts. Companies have found a way to market themselves and create a presence in social media by collaborating with well-known celebrities and influencers. They do this to make themselves visible and communicate their services and products to a broad target group. This has further resulted in a changing way to communicate between companies and consumers, where opinion leaders in the form of influencers have taken on a new role in digital marketing. As social media has changed, consumer behaviors have also developed, where influencers have gained a stronger place in society, and they have a great influence on consumers. This digitalization of everyday life has led to a greater application of influencer marketing as a strategy for marketing and maintaining the brand's credibility to the end customer. The companies that hire and reach out to the influential opinion leaders leave a part of their marketing to influencers and rely on the influencer to correctly carry the marketing, but how does this affect the end customer's reliability. In addition, the influencers have a trust in that the companies have genuine intentions, and a social responsibility of their own and the influencers can themselves lose reliability from their followers because of the partnership. The purpose of this thesis to investigate how influencers' sponsored posts on social media affect the credibility that the brand behind the advertising, but also influencers, receives from the end customer. This creates an increased understanding of the factors that make advertising on social media and digital marketing credible and creates trust in companies for a consumer within Generation Z. The thesis also provides further recommendations to companies in marketing on the question of how to create transparency and genuineness, but at the same time maintain credibility in the advertising that is passed on to young people in the media. The Problem statement is therefore "How has the increased use of sponsored posts on social media affected the credibility that the brands and influencers get from the end customer?".