Sammanfattning/Abstract Helena Flordh (2023). Samband mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet 90 hp.   Barn och elever med språkstörning får svårigheter med matematiken när de språkliga kraven är högre än deras konceptuella förståelse. Den språkliga förmågan påverkar även delar i den tidiga matematikinlärningen såsom taluppfattning och grundläggande aritmetik. Språkstörning är fortfarande en relativ okänd diagnos inom skolan och för att förstå vilka svårigheter elever med språkstörning kan stöta på i matematiken behövs det mer kunskap. Utifrån denna vetskap ska studien ses som ett kunskapsbidrag till lärare och speciallärare om hur de språkliga kraven i matematik kan leda till svårigheter för barn och elever med språkstörning. Det är även viktigt för att främja lärande och utveckling för elever med språkstörning.   Övergripande syfte med denna systematiska litteraturstudie är att identifiera evidensbaserad kunskap om samband mellan språkliga svårigheter och matematik hos barn och elever med språkstörning i åldrarna 5 – 10 år. Granskningen kommer även att undersöka vikten av en god taluppfattning för en framgångsrik matematikutveckling för barn med språkstörning.   Frågeställningar: Vilka grundläggande delar inom matematiken synliggör forskningen som en utmaning för barn med språkstörning? Vilka typer av tidiga stödinsatser främjar den grundläggande taluppfattningen för barn med språkstörning i åldrarna 5 - 10 år, enligt den evidensbaserade forskningen? Vad framträder som möjliga bakomliggande orsaker till svårigheter i den tidiga matematiken?   Teori De teorier som används utgår från den sociokulturella teorin om barns utveckling och lärande med fokus på Vygotskijs proximala utvecklingszon där även scaffolding begreppet kommer att behandlas. Resultat speglas även i Baddeleys arbetsminnes modell och tidigare forskning.    Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen. Litteratursökningen gjordes i tre databaser och tillsammans gav det 139 sökträffar varav åtta artiklar klarade alla steg i urvalsprocessen. Det är dessa åtta artiklar som representerar resultat av denna studie.    Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen har det framkommit att de språkliga kraven på matematik är stora. Språket är centralt för att utveckla en god taluppfattning och räkneförmåga. Studiens resultat indikerar även betydelsen av en god bearbetningshastighet för ett framgångsrikt lärande i matematik. Studien visar även vikten av att lärare är språkligt medveten och arbetar explicit med ord och begrepp i sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Gruppen språkstörning är heterogen och eleverna har olika språkprofiler. Detta betyder att lärare och speciallärare måste de ta det i beaktning när de planerar undervisning och insatser. Det innebär även att det är viktigt med variation i undervisningen. En del elever lär sig bäst genom praktisk matematik medan andra behöver en tydlig struktur med genomgång och matematikbok. Det är även viktigt med tidiga insatser i taluppfattning för att ge en stabil grund till fortsatt matematikinlärning. Lärare, speciallärare och elevhälsan ska tillsammans arbeta för att göra lärmiljön språkligt tillgänglig för alla barn och elever.

Projektets syfte är att ta reda på ifall det är någon skillnad mellan två olika språkprofiler vid kustväderuppläsning. Hur ger man användaren en tydlig och relevant förståelse av kustvädret? Finns det en språkprofil som är bättre än den andra? För att svara på frågeställningarna har en utvärdering utförts med hjälp av en enkät innehållande både frågor och uppgifter, detta för att få en tydlig bild över lyssnarens förståelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar på att språkprofil A baserat på ledigt språk är bättre än språkprofil B som är baserat på strikt språk. Dessutom indikerar resultaten på att tydlig struktur, långsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt språk och att mottagaren har ett bra sätt att lyssna på är faktorer som påverkar hur kustväderuppläsningen förstås.