Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.

Kommunala besparingar är ett återkommande, och högaktuellt, fenomen. I bespa-ringstider försätts lokala politiker i situationer där prioriteringar behöver göras, gällande resursfördelning. Historien visar att redan utsatta människor, som har be-gränsade möjligheter till att få sina röster hörda, i tillfällen som dessa kan hamna än mer i skymundan. Det är ofta verksamheter som vänder sig till att kunna stötta enskilda individer som lever med funktionsnedsättning som blir bortprioriterade. Dessa former av verksamheter kan exempelvis vara den som är i fokus för denna studie; särskilda bostäder inom LSS för individer inom pk1, som lever med intel-lektuella- eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism.I besparingstider kan det hävdas att både enskilda individerna, samt det yrkesverk-samma inom särskilda LSS-boenden för pk1 blir påverkade. Denna kandidatupp-sats syftar därför till att försöka redogöra för upplevelser som boendepersonal kan tänkas ha kring arbetssituationen, under dessa förhållanden. Både gällande deras arbetsmiljö, deras insatser till stödanvändare och gällande hanteringen av ett allt mer begränsat handlingsutrymme. Sammanfattningsvis visar resultaten att boen-depersonalen befinner sig i en så kallad “ond cirkel”, där arbetsmiljö och insatser till stödanvändare brister men kvalitetssäkring genom avvikelsehanteringen bort-prioriteras. Boendepersonalen åtar sig ansvaret för att de ej kan tillfredsställa de behov som stödanvändarna har, i den omfattning som behövs. Således blir vissa målformuleringar, enligt LSS (1993:387), emellanåt svåra att uppfylla, till följd av olika målkonflikter, som kan hävdas bli än mer aktuella i besparingstider. / The Swedish law called LSS can enable extensive support for people with special needs so they can live a life like any other. While the Swedish municipalities have the main responsibility to enable this support, economic savings are now current in many of the different municipalities. The aim of this study was therefore to ex-plore the staff's experiences from working in LSS-operations, like group homes for individuals with autism, cognitive- and developmental disabilities, during mu-nicipality savings. To explore this, semi-structured interviews were used as a base for a thematic analysis.The findings show that staff within LSS group homes sometimes feel that their re-sources are inadequate, that their work conditions are stressful and sometimes can result in an emotional tare regarding bad consciousness towards the individuals living there. The results also show a vicious circle, where lack of time often means that the staff priorities other assignments other than paperwork regarding quality improvements. The consequences of a municipality saving mode can nonetheless be the most noticeable for the individual in need of the support. It can harm an individual's living conditions and empowerment. The conclusion from this is that the conflicting objectives from politicians, organizations, and the law LSS, often results in consequences for staff and individuals during municipality savings.