<p>Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.</p><p>I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen. Resultatet av denna undersökning har utvecklats till en modell som beskriver intressentstrukturen och vilka krafter som verkar mellan dessa intressenter samt de faktorer som påverkar tillväxten på tjänstesidan.</p><p>För att erhålla en djup förståelse för det studerade ämnet har en undersökning genomförts med hjälp av en webbenkät innehållande såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Webbenkäten har skickats till 90 stadsnät i Sverige och vi erhöll en svarsfrekvens på 71 %.</p><p>Magisteruppsatsen visar att stadsnäten i vårt urval kan delas in i två grupper; stadsnät där det råder fri konkurrens och neutralitet samt stadsnät som inte lyckats attrahera några kommersiella tjänsteleverantörer. Bristen på externa tjänsteleverantörer har lett till att stadsnätsägare har tvingats erbjuda tjänster i egen regi. För litet kundunderlag anses vara en bidragande orsak till tjänsteleverantörernas ointresse.</p> / <p>During the IT-era in the beginning of the 21st century high speed Internet connection for all citizens was on the top of the agenda. The Swedish government proposed a government bill stating that all Swedish citizens should have access to a broadband connection. The local municipalities were given the mission to build this new fiber-optic IT-infrastructure. The municipalities should adopt an open access network enabling all service providers to connect themselves to the network. The network should encourage competitive advantage and impartiality towards service providers resulting in increased service options for the citizens.</p><p>This master thesis investigates how the chosen business model affects the service offerings. We have also identified other factors that influence the development of service offerings. The result of this investigation concludes with a model that describes which factors that influences the growth of services in the municipal fiber network.</p><p>To get a deeper understanding of the studied subject have the authors conducted a web survey including qualitative and quantitative elements. The survey was sent to 90 municipal fiber networks. 71 % of these networks answered the questionnaire.</p><p>The result of this master thesis shows that the municipal fiber networks could be divided into two different groups. The first groups containing networks where the open access network is working and the other group where there is a lack of interest from the service providers. The lack of interest from service providers results in that municipal fiber network operators are forced to offer services themselves. The reason for this is often caused by an insufficient customer base.</p>

<p>Sveriges regering lade den 28 mars 2000 sin proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. En av propositionens huvudinriktningar är att alla företag och hushåll skall kunna ha möjlighet att ansluta till ett rikstäckande datanät med bredbandskapacitet.</p><p>Regeringen är medveten om att glesbygdsområden och landsorten, dvs områden utanför själva kommunernas stadskärnor, är eftersatta vad gäller tekniktillgänglighet, men specificerar inte hur och med vilken teknik dessa områden skall ”vävas” in i nätverket.</p><p>Detta arbete beskriver de övergripande tekniker som finns idag och som är under utveckling, varvid två huvudgrupper kan urskiljas; trådburen respektive trådlös kommunikation. Inom dessa huvudgrupper finns ett antal olika tekniker som beroende på bl a standarder, kapacitetskrav, avstånd och antal anslutna användare kan användas i olika sammanhang.</p><p>Arbetets slutsatser är att det inte finns någon generell lösning på problemet med att ansluta en kommuns ytterområden till stadsnätet, utan varje situation är unik och får bedömas var för sig. Därmed presenteras ett förslag till stöd vid beslutet att välja teknik.</p>

Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud. I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen. Resultatet av denna undersökning har utvecklats till en modell som beskriver intressentstrukturen och vilka krafter som verkar mellan dessa intressenter samt de faktorer som påverkar tillväxten på tjänstesidan. För att erhålla en djup förståelse för det studerade ämnet har en undersökning genomförts med hjälp av en webbenkät innehållande såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Webbenkäten har skickats till 90 stadsnät i Sverige och vi erhöll en svarsfrekvens på 71 %. Magisteruppsatsen visar att stadsnäten i vårt urval kan delas in i två grupper; stadsnät där det råder fri konkurrens och neutralitet samt stadsnät som inte lyckats attrahera några kommersiella tjänsteleverantörer. Bristen på externa tjänsteleverantörer har lett till att stadsnätsägare har tvingats erbjuda tjänster i egen regi. För litet kundunderlag anses vara en bidragande orsak till tjänsteleverantörernas ointresse. / During the IT-era in the beginning of the 21st century high speed Internet connection for all citizens was on the top of the agenda. The Swedish government proposed a government bill stating that all Swedish citizens should have access to a broadband connection. The local municipalities were given the mission to build this new fiber-optic IT-infrastructure. The municipalities should adopt an open access network enabling all service providers to connect themselves to the network. The network should encourage competitive advantage and impartiality towards service providers resulting in increased service options for the citizens. This master thesis investigates how the chosen business model affects the service offerings. We have also identified other factors that influence the development of service offerings. The result of this investigation concludes with a model that describes which factors that influences the growth of services in the municipal fiber network. To get a deeper understanding of the studied subject have the authors conducted a web survey including qualitative and quantitative elements. The survey was sent to 90 municipal fiber networks. 71 % of these networks answered the questionnaire. The result of this master thesis shows that the municipal fiber networks could be divided into two different groups. The first groups containing networks where the open access network is working and the other group where there is a lack of interest from the service providers. The lack of interest from service providers results in that municipal fiber network operators are forced to offer services themselves. The reason for this is often caused by an insufficient customer base.

Sveriges regering lade den 28 mars 2000 sin proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. En av propositionens huvudinriktningar är att alla företag och hushåll skall kunna ha möjlighet att ansluta till ett rikstäckande datanät med bredbandskapacitet. Regeringen är medveten om att glesbygdsområden och landsorten, dvs områden utanför själva kommunernas stadskärnor, är eftersatta vad gäller tekniktillgänglighet, men specificerar inte hur och med vilken teknik dessa områden skall ”vävas” in i nätverket. Detta arbete beskriver de övergripande tekniker som finns idag och som är under utveckling, varvid två huvudgrupper kan urskiljas; trådburen respektive trådlös kommunikation. Inom dessa huvudgrupper finns ett antal olika tekniker som beroende på bl a standarder, kapacitetskrav, avstånd och antal anslutna användare kan användas i olika sammanhang. Arbetets slutsatser är att det inte finns någon generell lösning på problemet med att ansluta en kommuns ytterområden till stadsnätet, utan varje situation är unik och får bedömas var för sig. Därmed presenteras ett förslag till stöd vid beslutet att välja teknik.