<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.   Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:   Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna? Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?   Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.   Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.