Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning.  Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram. / Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.